Närmast kommer Anna från Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Det inbegriper ett stort forskningsområde kring biologisk mångfald och klimat.
- Innan dess utbildade jag mig till miljövetare med tvärvetenskaplig profil. Mina rötter finns i Hjortkvarn, i närheten av Örebro. Mina föräldrar är lantbrukare så jag har vuxit upp på landet med naturen alldeles inpå.
Vad lockade dig med tjänsten i Lunds stift?
- Det var dags att prova på något nytt. Det spelade också in att jag i det här jobbet kan koppla ihop min yrkeskompetens med mitt ideella engagemang. Jag har i många år varit scout och scoutledare samt också aktiv i KFUM, Kristliga Föreningen Unga kvinnor och Unga män. Där har jag arbetat mycket med internationella frågor och miljö.
Inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 var Anna med och startade en miljöförening som markerade början för KFUM:s miljö- och klimatengagemang både i Sverige och internationellt.
- På stiftskansliet i Lund där jag har min bas samarbetar jag bland annat med fastighetsingenjörerna Jan-Åke Karlsson och Andreas Månsson samt stiftantikvarierna Henrik Lindblad och Heikki Ranta. Det är givande att jobba tillsammans med kollegorna utifrån våra olika kompetenser.
Vad är din relation till kyrkan?
- Som barn var jag med i en scoutkår knuten till en församling och jag är också döpt och konfirmerad. Det finns starka kopplingar mellan en del av Scoutrörelsen och Svenska kyrkan. Genom mitt internationella engagemang vet jag hur viktigt det är med religion för att skapa mötesplatser och ha möjlighet att påverka i klimatfrågan. Även om religionens roll inte är så stor i Sverige så är den det definitivt i andra länder.
Vad kan du hjälpa församlingarna med?
- Ett spår jag arbetar med är Svenska kyrkans miljödiplomering. Det är ett miljöledningssystem framtaget specifikt för vår kyrkas förhållanden och verksamhet. Det är ett frivilligt system som är anpassat till församlingars pastorala verksamhet men också till fastigheter och ekonomi.
Till Annas ansvarsområden hör också samverkande inköp, ett gemensamt projekt i Svenska kyrkan som syftar till att förhandla fram bra avtal på produkter som det köps mycket av.
- Jag är kontaktperson i Lunds stifts när det gäller inköpsavtalen. Även detta är frivilligt att ansluta sig till. Arbetet är under utveckling.
Pennor, gem och dyra maskiner
- Tanken är att spara pengar när vi köper saker och att inte varje enskild församling ska behöva kolla priser inför större inköp. Tillsammans inom kyrkan kan vi ställa krav. Vi gör inköp för totalt 8 miljarder kronor per år, alltifrån pennor och gem till dyra maskiner.
Vid upphandling av leverantörer kollas noga miljö- och hållbarhetsaspekten vilket är positivt. Det gäller att inte göra onödiga inköp.
I Annas tjänst ingår att arbeta övergripande med strategiska frågor som rör miljö och hållbarhet, samt samverkan med andra organisationer, länsstyrelser, företag med flera.
- Vi är ju en del av samhället och ska dra nytta av det. Alla församlingar finns i en kommun, och lokalt är det angeläget att beakta miljöaspekterna.
Du började jobba för Lunds stift i november 2017. Vad har hänt sedan dess?
- Mycket, men det finns också mycket kvar att göra. Det handlar om att tänka övergripande. Vad gör störst nytta i församlingarna? Hur ska stiftskansliet kunna stödja den lokala nivån på bästa sätt?
- Jag håller på att besöka de församlingar som redan nu är miljödiplomerade för att se hur de jobbar och vad de behöver för stöd. I nästa skede vill jag uppmuntra fler att vara med och sprida goda exempel. Det görs så väldigt mycket bra i kyrkan som inte kommuniceras eller sprids.
På utbildningsfronten har Anna nyligen medverkat på en ledarskapsutbildning för unga i stiftet i september - Be the Change. Där pratade hon om ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den 17 november blir det en dag för alla intresserade av Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen, detta på Jämshögs folkhögskola.
Vad är på gång framåt?
- Vi ska påbörja arbetet med att ta fram en gemensam klimatstrategi för hela Svenska kyrkan utifrån Biskopsbrevet om klimatet. Det gäller också att sprida budskapet och få in tänket att miljö- och hållbarhetsfrågorna ska vara en naturlig del och genomsyra hela verksamheten. Det är inget som är ”extra” eller vid sidan om.
Det har varit en extrem sommar. Klimathoten duggar tätt. Hur ska vi som individer och som kyrka tackla den globala uppvärmningen?
- I somras märkte vi alla hur varmt det var. Effekterna kommer vi kanske att se tydligare längre fram i form av bland annat höjda matpriser. Vi kan se det som en väckarklocka som signalerar hur det kan bli i framtiden. Det kan få oss att tänka till hur vi vill ha det. Det ger oss en känsla för att klimatförändringar också kan drabba oss.
- Som individ och kyrka kan vi tänka på hur vi kan påverka utsläppen genom våra val. Hur använder vi energi? Hur stora lokaler har vi? Vad behöver uppvärmas? Vilka inköp gör vi?
- En annan faktor är att vi kan påverka genom vem vi röstar på i kyrkoval, kommun, landsting, riksdag och EU-parlament.
Kyrkans kärna är gemenskapen
- Vår verksamhet är inte speciellt miljöpåverkande. Kyrkans kärna är gemenskapen, att erbjuda mötesplatser. Hur gör vi det på det mest hållbara sättet? Kyrkan kan bidra till hållbar utveckling genom att skapa rum för trygghet, samtal och gemenskap.
Sociala medier speglar ett samhälle som är fokuserat på det materiella och på konsumtion. Kyrkan kan vara en motkraft till det menar Anna.
- Vi behöver mer gemenskap och fler samlingsplatser där vi möts utan att behöva prestera någonting. Vad är tillräckligt eller good enough? Arbetsmiljön ska vara hållbar. Det gäller att hitta fram till ett lagom tempo, en balans mellan jobb och fritid.
Vad gör du när du är ledig?
- Jag träffar gärna mina vänner och tillbringar tid i min kolonilott. Det är kul att laga mat med bra egenodlade råvaror. Sedan tycker jag det är underbart att vara mycket i naturen och röra på sig.
Utöver att jobba har många människor ingen extra ork idag. Föreningsverksamhet, facklig verksamhet och dylikt lider av sjunkande engagemang och medlemstal.
- Ja, det finns helt klart en brist på återhämtning, på lugn och det finns för höga krav. Det är där Svenska kyrkan skulle kunna vara en motkraft, en sorts oas och ett alternativ.
- Jag tänker till exempel på våra arbetsträningsprojekt i stiftet. Den sociala hållbarheten behöver vi marknadsföra, den är vår styrka. Vi som stor organisation och en del av samhället borde kunna sätta de här frågorna på agendan.
Ska vi överleva måste jobba med det vi är bra på tycker Anna.
Kommunikation viktig nyckel
- Vi behöver i reflektera över vad som är kyrkans styrka och vad vi kan utveckla. Kommunikation är en jätteviktig nyckel. Hur når vi ut? Hur berättar vi om allt det goda som kyrkan gör?
- Vi ska vara stolta och våga visa det. Tar vi ett steg tillbaka kan vi se hur mycket vi har att erbjuda som är värdefullt och fantastiskt. Den som är medlem men inte engagerad ser ofta inte vad som görs i form av till exempel diakoni. Svenska kyrkan är en viktig social aktör i samhället. Vi gör mycket bra för de utsatta utan att det alltid syns utåt, avslutar Anna.
maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se
Anna Boos klimattips
*Ställ bilen. Åk kollektiv till jobbet och på semestern. En tågresa är en upplevelse.
*Stanna upp, rusa inte bara på.
*Fundera på vad du behöver. Vad är viktigast - att köpa/konsumera så mycket som möjligt eller att hinna uppleva så mycket som möjligt?