Lunds stift

Prata med oss

Kontakt

Lunds stift Besöksadress: Kraftstorg 12 B, 22350 LUND Postadress: Box 32, 22100 LUND Telefon: +46(46)155500 E-post till Lunds stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Möt prästen Niels Peter

Niels Peter Tastesen jobbar som sjukhuspräst i Hässleholms församling. Förutom att möta patienter, anhöriga och personal i vården tjänstgör han också som församlingspräst på deltid.


– Om jag hade snickrat ihop den här tjänsten själv hade jag inte kunnat komma närmare det jag längtat efter, säger han.

– Själavård känns som en av mina gåvor där jag bidrar som bäst.  

Det var dock inte alldeles självklart att Niels Peter skulle landa här, som akademiker i hemförsamlingen.

– Efter lumpen hade jag inte tillstymmelse till lust att plugga. Jag har aldrig gillat det. Istället tog jag jobb "på golvet" inom kemiindustrin i Perstorp, säger han.

Niels Peter trivdes med arbetet som styrdes av stämpelklockan, en skarp kontrast till det yrke han nu landat i. Men några år senare hade han ändå
grubblat sig fram till beslutet att studera till präst.

Jag har aldrig gillat att plugga.

– Min familj var inte aktiv i kyrkan, men sedan konfirmationen har jag mött många präster som delat med sig av kunskap och tankar. Så till slut kom jag fram till att det kanske fanns en plats i prästrollen för mig också.  

Studierna en utmaning i början

– Jag har alltid haft lätt för att lära, men historiskt handlade min studieteknik mest om att lära detaljer. I universitetsvärlden skulle jag nu istället förstå, resonera och se de större sammanhangen. Det tog tid att vänja sig vid, säger han.  

Niels Peter råder den som vill bli präst att hitta en församling att vara engagerad i. Själv var han aktiv både som ledare och deltagare i ungdomsgrupper efter konfirmationen. Där skapade han vardagsrelationer till andra församlingsmedlemmar och insåg att olikheter inom kåren är värdefullt. Att alla som tjänstgör i kyrkan har olika talanger och intresse för kyrka och teologi, men att förankringen i församlingsgemenskapen förenar.

– För att fungera bra som präst behöver du ha en erfarenhet av att Svenska kyrkan är en del av ditt liv, menar han.  

Niels Peter tipsar också om att ta kontakt med stiftet tidigt under studietiden, eftersom många moment ska genomföras parallellt med studierna.

– Det är en fördel att komma igång med praktik och antagning så tidigt som möjligt.  

Hur ser vardagen ut?
– Jag jobbar 40 timmar i veckan och tjänstgör varannan helg. Men till skillnad från när jag drog passerkortet på industrin och därmed lämnade jobbet, tar jag nu med mig det hem ibland. Inte på ett ansträngande vis men självklart tänker jag på människor jag mött. Sedan grubblar jag överlag ganska mycket. Skriva predikan kan ta tid. Ofta kommer orden till mig i situationer när jag inte är på jobbet, så förberedelser inför bröllop och begravningar kan pågå länge i tanken.  

Tjänsten som sjukhuspräst delar Niels Peter med en kollega. Beredskapstiden är kopplad till akutens öppettider. Man firar inte andakt på sjukhuset men disponerar ett rum som kallas Andrummet, där alla religiösa åskådningar välkomnas för att be, läsa eller bara vara. Svenska kyrkan prioriterar möten med människor på avdelningarna och den avancerade sjukvården i hemmet. De driver också en leva-vidare-grupp. Den andra halvan av sin tjänst arbetar Niels Peter som församlingspräst med allt vad det innebär av kyrkliga handlingar. Han kommer också snart att ha en egen konfirmandgrupp. 

Vilka är glädjeämnena i jobbet?
– Det som ger mig energi är att prästyrket känns meningsfullt på ett påtagligt sätt. Att få lyssna till vad människor vill berätta om sina liv och möta deras glädje över att bli hörda, säger Niels Peter och berättar att han pluggat enskilda kurser i etik i sjukvården, människovård och omsorg.

– Gudstjänstfirande och den gemenskap det ger är en annan energikälla. Jag förvånas över hur roligt det är att leda en gudstjänst, men jag har mycket att lära ännu.  

Vilka utmaningar ser du?
– Många människor möter jag bara vid livets stora ögonblick. Det är kanske deras enda möte med kyrkan och då måste vi kunna leverera det bästa. Sen tar kontakten ofta slut. Det händer att jag tänker på hur det gick för dem och önskar såklart att det blev fler tillfällen, säger Niels Peter.  

Han lyfter också fram passionen som många anställda inom kyrkan bär på. Att så många brinner för sitt yrke är en tillgång, men samtidigt en utmaning att passa in i ett arbetslag och dess ramar.  

Förväntningar och verklighet

En sak som han upplever som oväntad är all tid som läggs på interna möten, vilket förstås kan skilja mellan församlingar.

Prästyrket känns meningsfullt på ett påtagligt sätt.

– Men från kolleger på olika håll hör jag ändå att interna möten påfallande ofta stjäl mycket tid och energi istället för att vara den där inspirerande och framåtblickande stunden tillsammans. Det är en svår konst att hålla konstruktiva och effektiva möten som har ett tydligt mål, tycker han.  

Många gånger är yrket också mer ensamt än han föreställt sig. De många mötena med människor till trots – en stor del av arbetet sköts på egen hand, utan kontakt med kolleger.

– Om man bortser från ett välfungerande konfirmandarbete förstås, med många ledare och unga engagerade. Då snackar vi verkligen teamwork, ler han.  

En fördom som tidigt kom på skam var att det skulle vara svårt att finna en roll på sjukhuset. Att personalen inte skulle se prästerna som en resurs.

– Men jag har alltid blivit väl mottagen. Utmaningen är förstås att ständigt synas och marknadsföra oss. Personligen tror jag mer på de personliga mötena än affischering.  

Efter ett och ett halvt år som präst har Niels Peter skaffat sig formuleringar som gärna återkommer i predikan och *kasualtal. De uppstod förstås för att han upplevde dem som meningsfulla, men han tänker samtidigt att de kan tappa kraft om de återkommer alltför ofta.

– Därför tror jag det är viktigt med forum där tro och tankar kan bytas. Att tid för teologisk inspiration och reflektion inte prioriteras bort av mer konkreta uppgifter, säger han.  

Kan man leva som man lär?
– Jag tror det är viktigt att kunna ge trovärdiga och äkta svar på hur kyrkan tänker. Samtidigt funderar jag på hur jag som präst ska kunna möta folks förväntningar vid alla tillfällen. Om jag passerar tiggaren vid stationen flera gånger om dagen – ska jag då lägga en slant varje gång?   

Pernilla Ringström

*Fotnot: Kasualtal. Det tal som prästen håller vid dop, vigsel och begravning.