Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Han skapade en mässa av en kulturkram mellan spansk och finsk tango

Söndagen den 17 november framförs Tangomässan Abrazo i Biskopsgårdens kyrka. Möt kompositören Yamandú Pontvik som har skrivit musiken till mässan som har framförts både i Sverige och utomlands.

Du ska ha sagt att man kan utplåna gränser med kultur som verktyg. Kan du berätta mer om den tanken?

Från mitt perspektiv kan okunskap om andra kulturer lätt skapa rädsla och missförstånd. Genom möten i olika sammanhang ökas förståelsen mellan olika folkgrupper och kulturer. Varje gång vi öppnar oss ärligt för varandra, bryter vi dessa rädslor och upptäcker den stora rikedom som varje människa bär med sig. Att möta människor från andra kulturer, att lära av varandra och öppna oss för varandra gör oss själva rikare. Det gör också vårt land och vår kyrka rikare. Vår identitet blir starkare med hjälp av nya intryck och nya erfarenheter. Framförallt bryter vi rädslor och ersätter den känslan med gemenskap och trygghet. Ur ett möte kommer något nytt!

På vilket sätt jobbar du med musik och integration?

I mina kompositioner försöker jag inspireras av de tongångar man hör i dagens samhälle i Sverige och skriva kyrkomusik utifrån det. Jag har skrivit Mångfaldsmässan, som är inspirerad av rytmer från hela världen men som idag är en del av olika tongångar från runtom i Sverige. Jag arbetar även som musiker i Svenska kyrkan i Sundsvall och är ansvarig för integrationsarbete med körer och kulturarrangemang.

Hur kom det sig att du skrev Tangomässan Abrazo?

Jag hade i flera år tänkt att skriva tangomässan, men plötsligt en dag kom kyrkoherde Stefan Andersson från församlingen i Sundsvall och beställde just den mässan. Jag arbetade då med Reijo Oivaeus och tillsammans arbetade vi fram den. Han jobbade med texter och jag med den musikaliska kompositionen. Abrazo, som betyder kram på spanska, har i mässan en större betydelse: att omfamna.

Tangomässan Abrazo berättar för oss om livets tango där jag som människa är den ena parten och Gud den andra. Jag litar på Gud i tangons virvlar och Gud litar på mig. I livets tango kommer Gud mig nära och jag får ta Gud i min famn precis som Maria bar frälsaren i sin famn.

Mässan är skriven för kör, tangokvintett, solister och två dansare.

Varför just tango? Vilken relation har du själv till tangomusiken? 

Jag är född i Uruguay, vilket tillsammans med Argentina skulle kunna sägas vara tangons vagga.  

Reijo Oivaeus, som ursprungligen är från Finland, har den finska tangon i blodet. Det blev det perfekta mötet, en kulturkram mellan tangon från Rio de La Plata och den finska tangon.

Vilken är din musikaliska bakgrund?

Jag är kompositör, körledare och barytonsångare, född och uppväxt i Uruguay, bosatt i Sverige sedan 1986. Jag har myntat begreppet ”kulturkram” som en mental moteld mot det mer destruktiva ordet ”kulturkrock”. Jag har under åren skrivit flera verk för kör, bland annat Mångfaldsmässan och Gud är nära. Sedan 1995 sjunger jag med i Ensemble Villancico som specialiserar sig på latinamerikansk barockmusik.

På vilka olika ställen har Tangomässan framförts? I Sverige och utomlands?

I Sverige från Luleå till Sundsvall via Uppsala och nu i Göteborg. Förra året framförde vi Tangomässan utomlands på spanska för första gången: i Buenos Aires, Argentina, i min hemby Colonia Valdense i Uruguay och i Uruguays huvudstad Montevideo. Tangomässan sändes även i SVT 2017.

 

Vad kan man förvänta sig när man går på Tangomässan? Vem riktar sig den här typen av konsertmässa till? 

Tangomässan ”Abrazo” riktar sig till alla åldrar och är ett unikt och upplyftande verk där man sammanför tangons uttryck med mässans form. Ett sinnligt möte där musik, text och dans bildar en innerligt andlig helhet.

Några av Yamandús utmärkelser

År 2010 tilldelades Yamandú Kjell Lönnås körledarstipendium. ÅR 2019 tilldelades han SCAs och Sundsvalls Tidnings stora Kulturpris med motivering: ”För att han med musiken som verktyg motar segregation och isolation, och aktivt arbetar för ett kulturliv och ett samhälle där alla har en plats. Mannen som myntade ordet "kulturkram" för att ersätta "kulturkrock" är en varmblodig, livsbejakande råsop mot allt vad främlingsfientlighet heter.”