Lundby församling

Prata med oss

Kontakt

Lundby församling Besöksadress: Hisingsgatan 26, 41703 Göteborg Telefon: +46(31)7316800 E-post till Lundby församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Luther & den myndiga människan

Kyrkovalet är en direkt konsekvens av reformationens idéer och Luthers tankar om kyrka och tro. Pontus Bäckström, präst i Lundby, skildrar utvecklingen som lett fram till dagens demokratiska folkkyrka.


För 500 år sedan spikade Martin Luther upp 95 stycken teser på kyrkporten i den tyska staden Wittenberg. Ytterst få kan räkna upp en enda av teserna, men själva händelsen blev startskottet på och symbolen för det kyrkohistoriska skeende som kallas ”reformationen”. Luther gjorde uppror mot den tidens mäktiga och korrupta kyrka och en ny kyrkotradition bildades. Kyrkan reformerades, blev någonting annat; den ”protestantiska” eller ”lutherska” kyrkan. Svenska kyrkan är en del av den lutherska kyrkotraditionen och har sin ideologiska och teologiska grund i Luthers tankar och idéer om tro, Gud och kyrka.

Martin Luther betonade varje människas rätt till egen läsning av Bibeln och tillträde till den kristna trons berättelser och bilder.  Därför översattes till exempel Bibeln till tyska, det språk som alla kunde och förstod. Tidigare hade de bibliska texterna och gudstjänstens liturgi enbart funnits på latin, prästernas språk. I Lundby församling översätter vi ibland gudstjänstagendor till andra språk, därför att det finns människor i våra kyrkor som inte förstår svenska. Det är att vara en luthersk kyrka idag.

Reformationen handlade, som många historiska skeenden, om att utmana makten och ändra maktförhållanden. Martin Luthers tankar och idéer blev också ett redskap i  maktkampen mellan påvemakten i Rom och de lokala, tyska storfurstar som gav Luther stöd och själva fick politiskt bränsle av Luthers teologiska ”revolution”. Vanliga människor fick makt, eftersom de nu kunde läsa och förstå det som tidigare bara prästerna haft tillgång till. I den lutherska kyrkotraditionen har därför sådant som folkbildning och skola alltid varit en uppgift också för kyrkan. Till exempel var ju prästen ofta också lärare i den tidiga svenska folkskolan. Luther talade om ”det allmänna prästadömet”,  det vill säga alla som döpts och kallats till tjänst för Guds rike. Varje kristen har därför ett lika stort uppdrag och samma värde eller status. 

Allt det här med myndiggörande och folkbildning handlar till slut om demokrati. Den som kan läsa och skriva får makt. Den som har utbildning kan ifrågasätta och påverka. I luthersk anda är därför Svenska kyrkan en demokratisk kyrka. Det betyder att Svenska kyrkans medlemmar röstar och utser representanter i olika beslutsorgan. Varje medlems röst är lika mycket värd. Därför fattas också många beslut i Svenska kyrkan av förtroendevalda på demokratiskt sätt. Kyrkovalet är en direkt konsekvens av reformationens idéer och Luthers tankar om kyrka och tro. Makten åt folket. Den myndiga människan.

Det pågår just nu, som i alla tider, en debatt om vad Svenska kyrkan skall vara och göra. I den debatten sägs det ibland att Svenska kyrkan är ”politiserad” och med det menar man  att de flesta allmänpolitiska partier, till exempel Socialdemokraterna, Centerpartiet och SD, också ställer upp i kyrkovalet och fattar beslut på olika nivåer. De som är kritiska menar att partipolitik skall hållas utanför kyrkan. Andra menar att kyrkan måste vara en del av samhället och att det är kyrkans uppdrag att, utifrån sin kristna tro, ta politisk ställning och agera, till exempel när människovärdet eller Guds skapelse hotas.

Den kyrkopolitiska organisation som finns i Svenska kyrkan idag är en rest från tiden då Svenska kyrkan var en statskyrka och idén om en demokratisk kyrka för hela svenska folket. Svenska kyrkan var en ”statskyrka” fram till år 2000 och alla som föddes blev också automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. ”Folkkyrkotanken” lanserades av biskop Einar Billing i början på 1900-talet och innebar bland annat att det skulle finnas en kyrka överallt i Sverige.  I ”folkhemsbygget” på 1960- och 70-talet spelade kyrkan en viktig roll och kyrka och stat hörde samman på ett annat sätt än idag.

Idag finns många olika ”nomineringsgrupper” (= kyrkliga partier). En del av dessa är renodlat kyrkliga och andra har sina rötter i allmänpolitiska partier. ”Kyrkopolitiker” är, oavsett vilken nomineringsgrupp en tillhör,  för det mesta engagerade kyrkotillhöriga, som utför ett viktigt och ofta ideellt arbete. Den kyrkopolitiska styrningen av Svenska kyrkan är också ett konkret uttryck för demokrati. Alla medlemmar har möjlighet att rösta och därigenom påverka riktning och beslut. Debatten om Svenska kyrkan och de olika uppfattningarna  är också en del av demokratins väsen och livsluft. Vilken kyrka vill vi ha? Vilken kyrka vill du ha? Vilka teser vill du ”spika upp på kyrkporten” nu 500 år senare?

 

Artikeln är hämtad ur tidningen &, Lundby församlings tidning. Den här gången var temat makt. Läs mer om & makt här.