Louise Sjölund, präst i Lundby församling

"Att få gå med människor en del av deras väg i livet är stort"

Louise Sjölund, präst i Lundby församling, intervjuas i tidningen Hallå.

Tidningarna Hallå Hisingen och Hallå Älvstranden augusti 2019.

VARFÖR BLEV DU PRÄST?

– Jag visste tidigt att jag ville få komma människor nära i mitt yrke. Att kunna få ha ett arbete som gör skillnad och verkligen betyder något. Efter gymnasiet arbetade jag som volontär i kyrkan då jag fick prova på olika typer av verksamhet. Sen utbildade jag mig till fritidsledare och arbetade som barn- och ungdomsledare i kyrkan några år. För mig blev det tydligt att kyrkan var den plats där jag ville få arbeta men jag började mer och mer känna att det fanns andra uppgifter jag ville ägna mig åt. Så tanken på att bli präst började långsamt vakna, och så småningom kände jag tydligt att Gud ville ha mig som präst. Med just det jag har, med den jag är, kan jag i möten med människor i livets olika skeden ge andra möjlighet att se hur Gud finns hos oss i våra liv. Att få gå med människor en del av deras väg i livet är stort. För mig är Gud det goda, den kärlek vi ser i världen, och att som präst få vara med och försöka göra det verkligt i människors liv känns som en stor uppgift.

VAD GÖR DU I DIN ROLL SOM PRÄST? KAN DU BERÄTTA OM EN NÅGORLUNDA VANLIG DAG PÅ JOBBET?

– Att vara präst är väldigt varierat. Som präst möter vi alla åldrar, från små barn i ”Liten och stor” (som är en öppen verksamhet för föräldrar som är hemma med barn), till de som nått lite högre ålder och kommer på något av våra caféer. Jag möter också allt i livet, från den stora glädjen vid ett bröllop eller dop till sorgen och saknaden vid en begravning. Det är stort att få vara med vid just dessa stora och viktiga händelser i människors liv. Jag möter människor i samtal, har gudstjänst på äldreboende, är med i en grupp som möts och läser och samtalar kring en bibeltext, har språkcafé där vi möts för att lära av varandra. Sedan har vi präster, likt många andra förstås, också personalsamlingar och andra möten.

VAR JOBBAR DU IDAG?

– Sedan januari 2017 är jag präst i Länsmansgården, som är en del av Lundby församling. I min tjänst ingår allt det som en präst gör men jag är också distriktschef, vilket innebär att jag har en del personalansvar också. Kyrkan ligger mitt på Länsmanstorget och vill vara ett hoppets tecken på just den platsen. Länsmanstorget har som sin slogan ”Det lilla torget med det stora hjärtat”. Som kyrka vill vi vara med och göra torget till en trygg plats. 

VAD ÄR DET BÄSTA MED DITT YRKE?

– Det är väldigt varierat att vara präst, ingen dag är den andra lik. När det handlar om att möta människor går det aldrig helt att veta vad som väntar, det är spännande. Det är väldigt stort att få förtroendet att komma människor inpå livet, att få ta del av deras livsberättelse, att få finnas med en liten bit på deras livsväg. Jag tror att det är det som är det bästa, det största med att vara präst. Sen tycker jag mycket om att få ha gudstjänster, att få berätta om Gud så att det blir angeläget för den som lyssnar, att det handlar om våra liv här och nu. Jag tycker också mycket om att få arbeta tillsammans med andra, som t.ex. musiker, pedagog eller diakoner, och det gör man nästan alltid som präst.

VAD ÄR SVÅRT?

– När jag möter människor som har det svårt på olika sätt. Då kan jag ibland känna mig hjälplös och önska att jag skulle kunna göra mer. Då försöker jag tänka att ibland är det just att bara finnas där som är min uppgift, att det finns någon vid ens sida som lyssnar och delar den stunden. 

FINNS DET NÅGON SPECIELL HÄNDELSE UNDER DIN TID SOM PRÄST SOM DU SÄRSKILT KOMMER IHÅG?

–Det finns många speciella stunder. Det kan vara vid ett dop då barnet plötsligt tittar mig rakt i ögonen och det känns som att tiden stannar för en stund. Eller vid en begravning där jag känner att mina ord bär och att den stunden ändå blev riktigt fin. Konfirmander som är fulla av förväntan och skratt inför konfirmationen. Det finns många stunder som tydligt stannat kvar hos mig. Dagar då det känns motigt och jag tvivlar på min egen förmåga är det gott att kunna få tänka på de där stunderna och veta att ibland blir det trots allt riktigt bra möten med andra.

Får vem som helst komma till kyrkan?

– Ja, kyrkan vill få finnas till för alla. För den som är nyfiken på vad den kristna tron innebär. För den som vill sitta ner en stund för att prata, en stund av gemenskap. Kyrkan vill få finnas för alla, i alla stunder av livet.