Fredagen den 4:e december 2015 bar det iväg till den mysiga staden La Tour de Peilz! Väl på flygplatsen i Genève återstod en timmes tågresa för att komma till vår slutdestination. Vi möttes upp av Yvonnes kusin och hennes man och promenerade tillsammans till församlingshemmet där vi skulle samlas. På kvällen vankades god mat och efteråt kom det någon från varje värdfamilj för att träffa oss och vi följde med våra värdfamiljer hem. Fredagen var liksom de andra dagarna naturligtvis värd att minnas men den var förhållandevis kort och snart sov alla gott.
På lördagen åkte hela kören buss till en julmarknad i Montreux. Med tanke på att vi på vår körresa året innan också besökt en julmarknad, i Rostock, tror jag att vi alla tyckte det hela blev ännu roligare. Jag som skriver den här texten åkte upp i ett pariserhjul med tre andra i kören - något vi också gjort året innan - och utsikten var alldeles fenomenal. Det var dimma ute så sikten var inte klar men det var ändå otroligt vackert. Staden är belägen bland fantastiska berg och ligger nära en stor sjö, Genèvesjön. Jag hoppas vi åker upp i ett parishjul på vår nästa körresa också!
Det enda vi gjorde på julmarknaden var förstås inte att snurra runt i ett gigantisk hjul för att se på omgivningarna. Alla gick runt för att kolla på de olika stånden där det såldes saker av alla möjliga slag, men de flesta gjorde inte mycket mer än att kolla (det mesta var ganska dyrt). Det räckte ju dock att bara se på det! Jag fick lunch från min värdfamilj och antar att de flesta av oss fick med sig någonting "hemifrån". Vi ombads att äta något på julmarknaden när vi fick ta hand om oss själva tills vi skulle mötas igen. Jag och några andra åt underbart goda crêpes från ett marknadsstånd och förhoppningvis åt vi alla någon slags riktig mat också. I vilket fall var ändå de crêpes vi åt det jag minns bäst från lunchen på lördagen.
Efter några timmars egen underhållning skulle vi samlas på bestämd plats för att åka vidare mot ett ålderdomshem där det var planerat att vi skulle hålla en liten luciakonsert. Känslan av att sjunga när det syns att det berör är oerhörd och jag har fått för mig att det ofta tenderar att vara äldre personer som, åtminstone synligt, blir tagna av musiken. Därför var det alltså verkligen fint att få sjunga på ålderdomshemmet, men det var väldigt varmt och med levande ljus precis framför ansiktet blir det ännu varmare. Jag tror att alla kände en stor lättnad när vi vandrade ut och avslutade "konserten". Efteråt fick vi god fika! När vi ätit upp diverse kakor och druckit upp våra koppar te eller kaffe var det dags för repetition av nästkommande dags högmässa och luciakonsert!
Därför begav vi oss till kyrkan för att öva och övning ger färdighet. Jag tycker absolut att vi sjöng bättre efter lite övning där! På kvällen åt vi en gemensam middag i församlingshemmet - raclette. Raclette är en klassisk schweizisk rätt vars huvudingrediens är en sorts smält ost. Till den serverades även potatis, grönsaker och ännu mer ost. Många olika ostar! Det var underbart gott enligt mig och jag tror att de flesta kan hålla med. När middagen var slut var det tid att gå hem igen för att sova.
Söndagen började med en högmässa i kyrkan. Jag lyssnade inte helhjärtat på vad som sades, delvis för att jag var lite spänd inför när vi skulle sjunga och delvis för att jag antar att det mesta var på franska. Vad jag minns gick det okej för oss när vi sjöng! Gudstjänsten i sin helhet var väldigt fin ändå, trots språket. När högmässan var slut fick alla egen tid och då bestämde sig en del av oss för att vi skulle gå ner till sjön och det tycker jag var ett väldigt bra val. Det gick att gå ut en bit på en slags stenmur till en liten fyr så att man kunde sätta sig alldeles vid vattnet. Där satt vi ett tag och jag hade kunnat sitta där länge till.
Det var fullkomligt magnifikt. Det var bättre än så - det var alldeles utomordentligt fint, med bergen och sjön som sträckte sig långt bortom vår syn, och det trevliga sällskapet gjorde allt ännu bättre. Jag skulle så gärna sitta där nu och få uppleva omgivningarna igen och känna samma underbara känsla. Efter att vi först gått tillbaka för att äta lunch så fick vi mer egen tid och denna gång valde jag att följa med några som ville till ett café istället för att gå ner till sjön igen. Det var oerhört trevligt att sitta där också, återigen i gott sällskap. Sen var det äntligen dags för luciakonserten. Det kom en massa folk för att lyssna och se på den, och det var det nog värt! Vi var rätt duktiga måste jag säga, så det gick bra. Julia som ju var 2015 års Lucia sjöng solot väldigt vackert och det blev helt enkelt en lyckad konsert. När konserten var avklarad kunde vi gå och mingla lite med folk som varit där för att lyssna.
Det bjöds på småkakor och lite att dricka. Jag och några andra tog inte så mycket initiativ för att prata med någon men det var en del som kom fram till oss för att berömma oss eller berätta något vilket alltid är lika roligt. Så småningom blev det dags att äta middag på församlingshemmet så vi hämtade våra saker från där vi bytt om tidigare. Den dagen var det gemensam middag för alla, inklusive våra värdfamiljer. Maten var god och stämningen var ännu bättre så det blev en ytterst trevlig avslutning på det hela. Efter maten var det tid att dra sig hemåt igen. Den sista dagen, måndagen, började med en ganska tidig avfärd. Vissa tog mer eller mindre känslosamma farväl av sina värdfamiljer och alla tyckte nog att det var sorgligt att vi skulle åka därifrån.
Tågresan från La Tour de Peilz hem var finare än ditresan. På fredagen var det mörkt när vi anlände i Genève men på måndagen gick solen upp över bergen när vi satt på tåget. Soluppgången med sjön i förgrunden var underbart fin. Väl på flygplatsen väntade vi ganska länge på flyget tills vi slutligen insåg att något måste ha hänt eller ändrats på eftersom vår gate aldrig dök upp på skärmen. Efter en stund fick vi information om att vårt flyg var inställt - några blev besvikna (vilket är förståeligt) medan andra, exempelvis jag, tog det som en glad överraskning. Jag ville inte åka därifrån!
Istället för att åka direktflyg från Genève till Köpenhamn så var vi tvungna att mellanlanda i München i Tyskland. Efter den andra flygturen var vi alltså äntligen hemma. Det var en otroligt bra resa och jag längtar så mycket tills vi ger oss iväg på en annan det här året. Av Agnes, 2016