Lunds Allhelgonaförsamling

Prata med oss

Kontakt

Lunds Allhelgonaförsamling Besöksadress: Allhelgonagården, Bredgatan 34, 22221 LUND Postadress: Box 1096, 22104 LUND Telefon: +46(46)718800 E-post till Lunds Allhelgonaförsamling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Allhelgonakyrkan i Lund

Allhelgonakyrkans 72 meter höga tornspira bildar tillsammans med Domkyrkans båda torn och numera även lasarettsblocket en välbekant silhuett, synlig långt ut på den skånska slätten.


Kyrkan, ritad av Helgo Zettervall, är uppförd i nygotisk stil och har ca 2 000 sittplatser. Grundstenen lades 1887 och på Allhelgonadagen 1891 invigdes kyrkan av biskop W Flensburg. 1962 församlingskyrka åt Lunds Allhelgonaförsamling.

Bild: Kennet Ruona


Början till kyrkans historia kan sägas vara ett brev 1863 från biskop J.H Thomander till pastorsämbetet i domkyrkoförsamlingen, där han erinrar om att det redan vid biskopsvisitationen fem år tidigare, klagats över att ”icke tillräckligt antal sittplatser kunna i Domkyrkan beredas för det ständigt tilltagande antalet gudstjänstbesökare”.

Det kunde, enligt biskopen, bli tal om att bygga en ny kyrka, eller vidtaga sådana åtgärder att församlingens medlemmar kunde ges tillfälle att deltaga vid gudstjänsterna. Nu inleddes en lång period med många och ofta överraskande turer, då det gällde ett eventuellt byggande av en ny kyrka. Skrivelser till olika kyrkliga myndigheter från denna tid vittnar om hur debattens vågor gick höga. Den 1 juli 1867 kom regeringens beslut, där man gav tillåtelse till uppgörande av ritningar och kostnadsförslag till en ny kyrka. Lunds Weckoblad och Folkets Tidning lämnade generösa spaltutrymmen i diskussionen.

Intressant är bl. a synpunkterna på den blivande kyrkans byggnadsstil. Man tog bestämt avstånd från den ”cirkus och teaterstil, såsom Beskowska kyrkan i Stockholm” (det är Blasieholmskyrkan som åsyftas). Hellre ville man ha en kyrka i form av ett grekiskt kors med kupol. Men eftersom akustiken i kyrkan med denna form ofta visat sig vara besvärlig rekommenderades spetsbågestilen.

Domkyrkoarkitekten i Lund, Helgo Zettervall, fick uppdraget att utarbeta fullständiga ritningar och kostnadsförslag mot en ersättning av 2 000 kr. Kyrkan skulle vara belägen ”på fri plats och rymma omkring 2 000 personer”. Förslaget godkändes enhälligt och samtidigt beslöts om plats för kyrkan.
Man skulle bygga på ett område som omfattade: ”kemisk tekniska fabrikens tomt, målarna Thulins och Hanssons egendomar samt en del av Helgonagårdens trädgård”. Vissa problem uppstod dock, genom att en del av tomtmarken tillhörde Helgonagårdens säteri, som var gammal klostermark och som sådan utgjorde lönehemman för biskopen i Lund.

I byggnadskommitténs många protokoll, framkommer att man befann sig i en brytningstid vad det gällde byggnadsmaterial och viss teknik, kommittén var tveksam till cement som byggnadsmaterial, men Helgo Zettervall liksom många av hans samtida hävdade detta materials många fördelar. På en annan punkt var Zettervall däremot villig till eftergift och godkände kommitténs förslag av pelare i polerad granit, istället för gjutjärn.

Bild: Kennet Ruona

Belysningen hör också till det som låter en ana begynnelsen av en mera teknisk tidsålder. Man beslöt att förse kyrkan med elektrisk belysning istället för gas. I källaren placerades därför en gasdriven motor, som skulle driva en dynamo. En kalkyl visade att god elbelysning kunde erhållas för endast 2,10 per timma mot 10 kr per timma för gas. Helgo Zettervall hade räknat med tre kyrkklockor i tornet. Några av kommitténs medlemmar hade sett ett helt annat ringsystem i Köpenhamn.


Det rörde sig om ett klockspel, där man med en hammare slog på bronstuber av olika längd. Ett sådant spel så kallade Tubulor Bells, installerades och intonerades. Helt problemlös var denna anläggning dock inte - det krävdes ett visst musikaliskt kunnande för att på tuberna spela de melodier som hörde till de olika högtiderna och söndagarna. Detta klockspel är numera förslitet och tre kyrkklockor installerades i samband med kyrkans 75-års jubileum 1966.

Invigning

Vid kyrkans invigning hade biskop Flensburg som utgångsord för sitt tal valt ett stycke ur profeten Haggai, kap 2:10, och som i dåtida översättning löd:
”Detta sista husets härlighet skall större varda än det förstås varit haver, säger Herren Zebaoth; och jag skall frid giva i detta rum, säger Herren Zebaoth.”


Professor Evert Wrangel, som efter kyrkans invigning, fick uppdraget att utge en mindre skrift över kyrkan och dess byggnadshistoria, blir nästan lyrisk i sin beskrivning: ”Här förhärskar lugna och trygga former, sådana som tillhör den gotiska stilens första utbildningsperiod, den så kallade Frühgotiken; bågöppningar och valv erinrar t o m om övergångsstilens något tyngre karaktär, och trappgavlarna äro motiv som redan under den romantiska stilens herravälde uppträtt i Skåne”.

Interiör

Altaret är av oslipad cement. Altaruppsatsens skulpturer är utförda av Carl Johan Dyfverman och visar i mitten krucifixet med Jesu moder och aposteln Johannes på varsin sida om den Korsfäste. Krucifixet är placerat på en rund båge symboliserande jordens krets och har inskriften: Det är fullkomnat - Jesu ord på korset.

Längst ner på altarbasen finns lammet med segerfanan, den gamla symbolen för Kristi lidande och seger. Bilden ingick i det gamla Allhelgonaklostrets sigill. Den har också blivit den nya Allhelgonaförsamlingens sigillbild.

Dopfunten är av polerad cement och har ett dopfat med ornament i driven koppar. Dopfatet är gjort av skulptören Sven Bengtsson. Dekorationsmålningen år gjord av Svante Thulin.

Bild: Kennet Ruona

De tre kyrkklockorna år gjutna hos M & E Olssons klockgjuteri i Ystad och invigdes vid kyrkans 75-års jubileum 1966.


Korfönstren är gjorda i Innsbruck och avbildar en serie händelser omtalade i Apostlagärningarna.  Motiven visar Kristi himmelsfärd, (första Pingstdagen, de första kristna samlade till gudstjänst, nattvardsfirandet, Jesu lärjungar och vänner samlade i bön, aposteln Petrus predikar om bättring och hur de som kommit till tro blir döpta).


Lukaskapellet, beläget i norra sidoskeppet i höjd med koret, har framför allt blivit ett bönens rum, både enskilt och samfällt.


Den första orgeln byggdes av firman Åkerman & Lund 1891 och hade 30 stämmor. Nuvarande huvudorgel invigdes 1969. Den är byggd av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och omfattar 49 stämmor fördelade på fyra manualer och pedal. Den ursprungliga fasaden har använts och det nya ryggpositivet är utfört i samma arkitektoniska stil. I orgeln återfinns 10 stämmor från det tidigare instrumentet. Kyrkans andra orgel togs i bruk 1966 och var då placerad på södra läktarens kortvägg vid altaret. I samband med iordningställandet av körplatsen fick orgeln sin nuvarande placering. Även detta instrument år byggt av A Mårtenssons Orgelfabrik.