Ny biskopsskrud med samiska inslag

Nyhet Publicerad

Under måndagen överlämnades den nya biskopsskruden, som med samiska naturmaterial som skinn och renhorn har designats och tillverkats av textilkonstnären Britta Marakatt-Labba. – Det har varit mycket jobb, men jag är glad över att det blev bra och över att jag rodde det iland, säger konstnären.

Det är en spännande stund när biskop Hans Stiglund ska prova biskopsskruden för första gången. Bakom ligger nämligen månader av slit och dagligt arbete för Britta Marakatt-Labba. Men när renhornet tillslut knäppts och skruden sitter där den ska kan Britta andas ut.
   – Jag är så glad att jag valde den blåa färgen till innerfodret, det blev mäktigt, säger hon.

Britta bor och verkar i Övre Soppero där hon finner arbetsro och inspiration av promenaderna i naturen. Den samiska bakgrunden präglar hennes arbete, men enligt henne själv är hon ingen traditionalist.
   – Jag brukar skylla det på utbildningen på Högskolan för design och konsthantverk där jag lärde mig många olika tekniker. Men de kyrkotextilier jag har gjort är samiska, berättar hon.

Intresset för kyrkokonst och fina kyrkotextilier kom redan som liten.
   – När jag satt i kyrkan som liten var jag väldigt fascinerad av plaggen och speciellt guldbroderierna. Jag tycker fortfarande om att se på fina skrudar, det lyfter helhetsbilden i kyrkorummet. Jag brukar kalla plaggen för heliga plagg, som ska vara lite extra fina, säger Britta. 

Olika material
De olika materialen i skruden speglar att Britta gärna arbetar med just naturmaterial, och att hitta rätt tyger är en tidskrävande del av arbetet.
   – Materialkännedom är A och O, det tar lång tid att komma fram till vilka material man ska använda. Jag gillar naturmaterial som silke och blandar gärna många olika silkessorter. Den här gången har jag till exempel använt fyra olika sorters silke. 

För första gången har Britta blandat silke med skinn, och till biskopsskruden har hon använt både vitt skinn och garvat skinn som ett av hennes syskon garvat åt henne. Till spännet används renhorn som en systerson har gjort.  
   – Det är ett svårt arbete och bara biten med knutarna tar evigheter. Bara det vita skinnet är fastbroderat med både silvertråd, guldtråd och silkestråd. Det är mycket mätning för att få båda sidorna att stämma och sedan ska även detaljerna som exempelvis fickan på insidan också vara fin.

Årstider i symbolik
 Symboliken i skruden är omfattande och Britta jobbar mycket med dubbelsymbolik där samma del kan symbolisera olika saker.
   – Skinnet står exempelvis för båten som har en viktig roll i Bibeln, med korset över och uppståndelsen som en prick i mitten. På skölden kan man se de olika årstiderna och hur snön blir till bäckar, som sedan brusar samman till en fors med bubblor av silver och guld, berättar Britta.

Lång process
Första skissen skickades in redan före jul 2013, och nu är ett långt arbete till ända.
   – Det känns väldigt konstigt och tomt, men nu ska jag städa hela mitt arbetsrum som jag alltid gör när jag är färdig med ett projekt och sedan ska jag vila. Det är svårt när man har haft en process som har pågått under så lång tid. Men det känns skönt att få det färdigt, säger Britta.
   Biskop Hans Stiglund ser fram emot att kunna använda skruden.  
   – Det känns fantastiskt roligt att få använda den här, säger han. 

 

Britta Marakatt-Labba

  • Född 1951 i Idivuoma
  • Utbildat sig på Sunderby folkhögskola 1971-73, Konstindustriskolan i Göteborg och Samiska högskolan i Kautokeino 1999-2002.
  • Arbetar framför allt med textilt broderi, akvarellmålning och litografier med motiv som anknyter till samisk kultur
  • Har illustrerat ett stort antal böcker och också arbetat som kostymör och med scenografi