Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Luleå stift Besöksadress: Stationsgatan 40, 97232 Luleå Postadress: Box 942, 97128 LULEÅ Telefon:+46(920)264700 E-post till Luleå stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Bibel i norr – bibelöversättning, bibelbruk och bibelsyn

Ett symposium med temat Bibel i norr – bibelöversättning, bibelbruk och bibelsyn, har hållits på Stiftsgården i Skellefteå med Stiftshistoriska sällskapet som arrangör.

Fyra universitetsforskare gav fängslande föreläsningar av olika aspekter på det övergripande temat ”Bibel i norr”.

Bibeln, de samiska skriftspråken och varieteterna

Professor emeritus Olavi Korhonen inledde med ämnet ”Bibeln, de samiska skriftspråken och varieteterna”, där han beskrev det samiska skriftspråkets utveckling från den ”mycket eländiga samiskan” i kyrkoherden Nicolaus Andreaes mässbok 1619 till en allt mer stadgad översättning av Nya testamentet (NT) 1723. Under 1700-talet var umesamiskan normerande, en ställning som under följande århundraden övertogs av lulesamiskan. Hela bibeln utkom 1811 och ytterligare NT-översättningar 1903 och 2003.

Bibelanvändningen i kyrkoherde Pehr Högströms programförklaring

Universitetslektor Tord Larsson belyste i sitt föredrag hur kyrkoherde Pehr Högström använde bibeltexter i sin inträdespredikan för Skellefteå församling den 4 maj 1749. Enligt den tryckta versionen bör den ha tagit mer än en timme att framföra. Predikan kan ses som något av en programförklaring och innehöll många citat ur Paulus brev till församlingarna i Rom och Korinth. Den ger samtidigt en bild av hur en uppskattad präst tilltalade sin församling vid 1700-talets mitt.

Bibelsynsstriden inom EFS på 1960- och 1970-talen

”Bibelsynsstriden inom EFS på 1960- och 1970-talen med särskild hänsyn till Västerbotten”, behandlades av fil. dr Lars-Olov Sjöström. En bild av några Vasaloppsåkande ungdomar 1966 med namnet EFS på sina tröjor publicerades i EFS Budbäraren under rubriken ”EFS-are i fädrens spår”, vilket kom att utlösa en debatt om sabbatsbudet. Denna vidgades året därpå till att handla om EFS bibelsyn efter ett föredrag för EFS styrelse av Johannelundsrektor Torsten Nilsson (TN). Debatten, som kulminerade 1970/71, hade då bland annat fått till följd TN:s begäran om avsked och en misstroendeförklaring från 18 personer vid EFS Västerbottens distriktskonferens 1970.

Ett norrländskt bibelbälte – finns det? 

Rubriken för docent Stefan Gelfgrens avslutande föredrag ställde frågan ”Ett norrländskt bibelbälte – finns det?” Begreppet härrör från USA där det betecknar områden präglade av mycket hög frikyrklig aktivitet. Intresse för svensk religionsgeografi fanns redan i början av 1900-talet. 1957 utkom Berndt Gustafssons bok Svensk kyrkogeografi. Av denna och senare undersökningar framgår att det finns ett bibelbälte efter Norrlandskusten, om än inte så enhetligt, från Kramfors till Pajala, med avstickare mot inlandet och Lycksele.

En fråga för fortsatt forskning: Har detta effekter idag? 

Prisad kyrkohistorisk forskning

Ordföranden för Stiftshistoriska sällskapet, professor Daniel Lindmark, erinrade i ett anförande om att sällskapet tillkom på Stiftsgården för 12 år sedan och att verksamheten, förutom offentliga sammankomster, numera även har en skriftserie som denna höst utökats med volymerna 7 och 8. Han passade också på att gratulera docent Karl Axel Lundqvist till ett pris från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för hans kyrkohistoriska forskning. Två av skriftseriens volymer har nämligen Lundqvist som författare.

De medverkande föreläsarna och Karl Axel Lundqvist fick för sina insatser var sitt exemplar av den senaste volymen i sällskapets skriftserie: Carl Olof Rosenius betydelse – regionalt, nationellt och internationellt (red. Daniel Lindmark).

 

Kjell G Söderberg