Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Katarina Bäckelin är vår nya kyrkoherde

Katarina Bäckelin är ny kyrkoherde i Svenska kyrkan, London. Hon tillträder den 1 oktober. – Jag ser fram emot att tillsammans med anställda, volontärer och församlingsbor göra kyrka, att bygga en gemenskap med Kristus i centrum, säger hon.

Katarina Bäckelin var komminister och sjömanspräst i London 1997-2004 och många har säkert träffat henne vid gudstjänster, vid vigslar och dop.
– Det har gått femton år, säger hon. Det är samma stad, samma fastighet – men i övrigt blir det helt nytt för mig.
I en tidigare intervju har Katarina beskrivit sin långa prästbana som ett flipperspel.
Kulan startade i Åre, rullade vidare till skånska Barkåkra och sedan bar det i väg. London-Kosovo-Thailand-Båstad-Singapore-Afghanistan. Därefter vikariat som kyrkoherde i landsbygdsförsamlingen Ränneslöv/Ysby innan hon fick tjänsten som komminister i Halmstads församling, med ansvarsområdena kyrka-arbetsliv samt garnisonen.

Som fältpräst var hon först i Kosovo och sedan i två omgångar i Afghanistan.
– Under en utlandstjänstgöring ställs mycket på sin spets. Dels är människor i en helt ny miljö långt hemifrån utan sitt vanliga sociala skyddsnät. Dels är det alltid då det händer något där hemma. Oljepannan går sönder, alla barnen får mässlingen samtidigt och de gamla föräldrarna blir sjuka. När en i ett par åker på utlandstjänstgöring är det två som gör en insats, säger Katarina.
Sin tuffaste uppgift mötte Katarina i Thailand efter tsunamin. När hon blev inringd och reste ner den 28 december 2004 hade hon packat för tio dagar. Hon kom att stanna i fyra månader, längst av alla präster i katastrofområdet.
– Jag visste att Phuket låg i Thailand, men inte mer. En kvarts miljon människor dog i tsunamin, 543 svenskar var rapporterade saknade.
Mitt i det skulle Katarina vara ett stöd för överlevare och svenskar som reste ner till Thailand för att leta efter sina anhöriga.
– Det var bara att gå ned på knä och be Gud att ge mig vad jag behövde för att klara det. Då kände jag att tron bar, säger hon.

Från 1 oktober väntar en annan sorts utmaning – att vara kyrkoherde i London.
– När tjänsten utlystes väckte det min lust till förnyelse och utveckling. Jag har brukat säga att jag haft världens bästa jobb i Sverige. Nu får jag världens bästa jobb i London.
När Katarina tillträder går förberedelserna inför Chalmersspex, julmarknad och Lucia in i sin mest intensiva fas. Så till att börja med handlar det om att sätta sig in i rutinerna, ta del av den planering som är gjord och bli hemmastadd i arbetslag och församling.
Hon kommer att bo i kyrkans prästbostad, men har kvar sitt hus i Halmstad som en fast punkt. De närmaste månaderna innebär semester, avslutande av arbetet i Halmstad men också en konferens med övriga utsända och anställda inom utlandskyrkan.

Text: Mona Davidsson