Meny

En soluppgång

En tanke för dagen

Välsignad är Herren, Israels Gud,
som besöker sitt folk och ger det frihet.
Han reser för oss frälsningens horn
i sin tjänare Davids släkt,
så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeter,

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet,
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.
Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden,
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga,
och styra våra fötter in på fredens väg.
(Sakarias lovsång, Lukas 1: 68-70, 76-79)

 

En soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga. Tänk att få vara någon som får andra att känna hopp, våga tänka på framtiden.

Johannes var inte solen själv, men han var den som pekade på soluppgången som skulle komma, ett gudomligt ingripande i våra liv. Johannes var inte huvudpersonen, men stoltheten i hans liv tror jag inte låg i vem han själv var, utan i vad han kunde göra för andra. Han fick andra att känna hopp.

Det är så lätt att gripas med i jakten på förverkligande. Det är så lätt att drabbas av desperationen på att fylla livet så att det blir speciellt, spännande, en verklig film där jag är huvudroll. Det är så lätt att förlora livet i jakten på det.

Carpe Diem, detta missförstådda uttryck. Fånga inte dagen genom att fylla det, i rädslan för att det är slut i morgon. Fånga dagen genom att inse dess värde, ditt värde i denna stund. Känn hoppet i att du förvekligar din mening, här och nu med att vara dig själv, genom att ge andra del av samma hopp.

Min soluppgång är var morgon, då Gud vakar och vaknar och lever med mig. Ett hopp för mig och hela världen.

 

Bön
Gud, du uppståndne, hjälp oss att se och uppskatta de enkla tingen: kärleken, skrattet, brödet, vinet och drömmarna. Ge oss ett livskraftigt, spirande hopp, och gör oss till ett folk vars sång är Halleluja, vars namn är Kärlek, vars kallelse är Frid och Fred. Amen.
(da Noust, A Book of Blessings)

- Teresia Derlén