Meny

Eld och vatten

Ett vårtal av Teresia Derlén

Så nära förknippat med valborg och vår. Elden som flammar och välkomnar värmen och livet. Vattnet som rinner i rännilar, snön försvinner och den leriga jorden som snart skall grönska.

Eld och vatten, förutsättning för liv. Eld och vatten, redskapen för kärlekens källa, vårt livs ursprung i Guds andedräkt.

Elden är vår värme. Det har alltid varit kärnan i vårt hem. Det har varit ljus och trygghet. Elden söker vi oss till naturligt, bort från mörkret, bort från kylan. Den är levande den fascinerar.

Vattnet porlar. Vattnen ger liv och växtkraft åt både växter och djur. Vatten ger renhet, hälsa, liv. Det porlar, det fascinerar.

Men både elden och vattnet är också våra fiender. Vatten ger liv, men är också mäktigt nog att ta vårt liv, i brist på det, i överflöd av det, i smutsigt sådant. Elden är en förutsättning för vårt hem, men det kan också ta vårt hem, ta vårt liv. Där finns en dubbelhet att de kan tjäna både det goda och det onda, både Gud och djävulen.

Livet förnyas. Det vissnade, dör bort, ger liv åt det som gror. Elden och vattnet hjälper till. Elden ger värme åt den späda plantan, men bränner också bort det döda.

Gud kan använda allt i sin tjänst, även elden och vattnet. I naturen låter han det förgångna ge kraft åt det spirande. I oss kan det gamla få ge insikt, kraft och hopp för det kommande. Vad hos oss kan Gud eld få förtära? Vad i oss vill vi att Gud skall få ge växtkraft.

Vi som är Guds egna redskap, precis som vattnet och elden. Hur vill vi att Gud skall få använda oss, nu när livet återvänder till vår jord. Vi har samma dubbelhet i oss som vattnet och elden.

För att leda oss har vi grunden i Guds kärlek, en kärlek som varken kan slockna ut eller ledas bort. En flammande eld är den, ”en ljungande låga.” ”Mäktiga vatten kan inte svepa bort den.” Skall Guds kärlek få brinna i oss, bryta igenom den kalla vintertid som kan binda oss. Får vi också brinna för kärlekens skull i världen? Får vi också ge liv som frisk vatten till de törstande?

Låt Guds eld få brinna, låt hans vatten få forsa och led oss Gud till en brytningstid, en ny vårtid av liv och glädje.


Teresia Derlén