Projektsammanfattning
Vi har följt barnens intressen och initiativ utifrån nyfikenhetsfrågan: ”Hur kan vi ta hand om vår skog?”. Vid projektstarten ville vi väcka barnens entusiasm för naturen och just vår lilla skogsdunge. Genom mötet med trollet Mulle blev barnen uppmärksammade på vad vi människor får lämna kvar i skogen och inte. Mulle ville att vi skulle hjälpa till att ta hand om skogen. För att varje enskilt barn skulle få möjligheten att skapa sig en relation till skogen/naturen besökte vi skogen så ofta vi kunde i mindre grupper. I skogen gavs barnen möjlighet till motorisk träning, att uppleva väder och årstider med hela sin kropp och alla sin sinnen, sång, lek och glädje.
Så småningom fick vi också träffa Mulles städkompisar daggmaskarna. Vi fick ett nytt uppdrag att lära oss mer om vad maskarna gör i naturen. Då flyttade det in daggmaskar i ett maskhus/glasburk på Solen. Vi ville synliggöra vad maskarna egentligen gör under marken, vad de äter och varför de är viktiga i naturen. Vi ville också skapa en relation mellan barnen och småkryp som de kan hitta på gården eller i skogen. Maskhuset har hela tiden funnits centralt i vår innemiljö. Vi tog ofta fram det och tittade efter om vi kunde se några maskar och gångar genom glaset eller tog ut maskarna på en bricka för att lufta, mata och hålla i dem. Det var spännande att känna maskens rörelse på handen.
Vi såg att mötet med maskarna gjorde att barnen tillskrev små djur en identitet. Rullar gråsuggan ihop sig för att den är blyg? Har maskar en familj i maskhuset eller i skogen? Var är maskarnas toalett?
Genom projektet ser vi att barnen inhämtat faktakunskaper om vad maskarna gör i naturen och hur vi kan ta hand om vår skog. I vår inneskog har barnens fantasi stimulerats vidare i rolleken. Materialet har möjliggjort en sammanvävning av fakta med fantasi i leken. Barnen byggde skogen i lego eller lera och matade djuren med ”lermat”. När vi tränat finmotoriken med hjälp av piprensare och pärlor, förvandlas övningen till en fantasilek med maskar med pärlhuvuden. Våra skogsturer har gett barnen förståelse för att allt skräp i naturen inte är skräp, t ex är det skillnad mellan en äppelskrutt och en förpackning. När någon hittat skräp i naturen ville alla hjälpas åt att plocka upp och slänga det på rätt ställe. Barnen är förtrogna med vad man ska göra med skräp som hittas i skogen. Sedan projektet startade har vi sett att barngruppen förändrat sitt sätt att handskas med små djur som de hittar på gården. Tidigare trampade de gärna på djuren utan att tänka efter, men nu har barnen fått en färdighet i hur man håller i ett litet djur för att det inte ska skadas och är måna om att djuren har det bra.