Linköpings domkyrkopastorat

Prata med oss

Kontakt

Linköpings domkyrkopastorat Besöksadress: Ågatan 40 , 58222 Linköping Postadress: Box 2037, 58002 Linköping Telefon: +46(13)205000 E-post till Linköpings domkyrkopastorat Webbplats

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Projekt 2016/2017: Mötesplatser för lärande där barn får inflytande


Terminsavstämning ht 2016

Fantasi och lek

Leken genomsyrar hela projektet då lärande och lek går in i varandra utifrån barns perspektiv. Barnen leker gärna att de fiskar och har möjlighet att plocka fram fiskespön när de önskar. De fiskar på den blåa färgen på havet på mattan som föreställer en världskarta, de fiskar i kartonger, i hinkar, i ljuskuben. De fantiserar att löven på gräset eller i vattenpölen är fiskar som de fiskar upp. Vi har stora gäddor och abborrar av tyg och trä som vi dukat upp i miljöer ute och inne. Vi har märkt att barnen fiskar under tystnad men att när man i efterhand frågar dem om vad de fiskat uppdagas det att de haft mycket fantasi inombords då de fiskat. De har då berättat att de fiskat hajar, delfiner och stora och små fiskar.

Vid ett antal tillfällen har barnen lekt att det finns hajar på golvet i kuddrummet och att de måste rädda och ställa varandra upp genom att dra upp varandra i handen. Även ett gosedjur blir biten av en haj vid ett tillfälle och måste få ett plåster. I rollekandet vid lekakvariet säger fiskarna ”Hej, kompis!” till varandra och får mat (ris) i snäckorna som blir tallrikar. 

Matematik

Matematiken finns överallt i projektet. I lekakvariet finns praktisk matematik på barnens nivå i form av att uppskatta en mängd ris från lek-akvariet i handen. Det finns även matematik i att hälla, sprätta, fösa och samla riset på en plats – och ta fram ljuset som lyser under lekakvariet.

Antal och volym har undersökts på andra sätt, exempelvis genom att fylla en håv eller ett nät med fiskar. Fiskarna har därefter räknats och på så sätt har barnen fått förståelse av antal. Läge, riktning och placering är grundläggande matematiska färdigheter som utvecklas i samband med skapande i olika former. Även att rita en ritning i hur man ska forma sin lera och på så sätt översätta ritningen till utformningen av leran är en matematisk förmåga.

Naturkunskap

Barnen har fått en inblick i vad fiskens delar heter men vissa av barnen säger fortfarande ”ben” till fenorna. Vi behöver träna mer på dessa ord genom att måla fiskar och benämna vad fiskens delar kallas för så att barnen blir förtrogna med orden ”fena”, ”stjärtfena”, ”fjäll” och ”gälar”.

Barnen har en förståelse för att fiskar behöver vatten för att kunna leva och ta upp syre.

De tänker att hajar är aggressiva fiskar medan delfiner är snälla då människan kan tämja dem så man kan klappa dem. De börjar komma i kontakt med begreppen hav, sjö och å och vilka fiskar som lever i vilket vatten men detta har inte blivit till fakta hos barnen ännu.

Angående vad man ska ha på kroken för att få napp när man fiskar har barnen haft olika förslag på: bröd, maskar och blod. De två första går att genomföra med det tredje grundar sig i att hajar kan känna lukten av blod på långt avstånd-barnen har diskuterat om det finns blod i alla fiskar och kommit fram till att det gör det- så en fisk som bete går också bra om man vill fiska en haj.   

Språk

Barnen har börjat använda orden ”delfin”, ”haj”, ”sköldpadda” och ”val” istället för att samlingsnamnet ”fisk” som de gjorde i början av terminen. Dessa ord är barnen förtrogna med. Vi har introducerat nya ord för redskap som man använder när man fiskar: fiskespö, nät, kräftbur, pimpelspö, håv, kastspö och metspö. Följande ord för olika djur som lever i vattnet kommer barnen i kontakt med genom projektet i vardagen, men dessa behöver befästas ytterligare hos barnen för att de ska bli förtrogna med dem: sjöstjärna, sjöhäst, bläckfisk, gädda, abborre, kräftor, sjöorm, sköldpadda, krokodil, osv. Även det som finns på botten av en sjö eller ett hav är ord som barnen börjar lära sig: sjögräs, snäckor, skattkistor, sand, stenar, musslor, krabbor och kräftor.

Skapande

Vi har låtit barnen få prova målartekniker som tuschpenna, färgpenna, flaskfärg, sprayflaska, vattenfärg  och blyerts. Tekniker som origami (vikning) och frottage (att måla med krita på ett papper som ligger på ett underlag med någon slags struktur) har varit populära. Att klippa ut de fiskar man målat har gett en tydlig effekt åt att lättare se fiskens konturer för barnen. Fiskarna har sedan satts upp på ett fönster vilket satt fiskarna i ett annat ljus-de nästan badar i ljus. Barnen har även klistrat papper föreställande fjäll, fiskögon i plast, korkar och flörtkulor som fiskögon och löv föreställande fiskar. Genomgående har barnen tyckt att det papper som fiskarna ska fästas på ska vara blått eftersom barnen tycker att den blåa färgen ser ur som vatten. Fiskar har även formaterats i lera, snö och i sanden i sandlådan.

Intresset för att färglägga bilder på fiskar samt använda mallar för att rita fiskar har varit stort att intresserat många barn.

Kultur

Barnen har på timmen med arabiska fått skriva fisk med arabiska tecken samt skapa fiskar i papper under tiden som de pratat arabiska.

Områden som vi inte erbjudit alla barn ännu

Kultur: Läroplanen

• känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för  andra kulturer”,

Vi ha från föräldrarna vad fisk heter på de sju språk som finns på Pärlan. Vi har dock inte skrivit upp vad fisk heter på respektive språk ännu men är på god väg att varje barn får sitt språk representerat  ordet ”fisk”.

Naturkunskap

Kanske behöver vi också koppla fiskande och fiskar till frågor kring hur man tar hand om våra hav och hur fiskarna kan påverkas både positivt men också negativt av människan? 

Hur arbetar vi med förskolans tre utvecklingsområden i projektet?

Utemiljön:

Fiskespöna har varit tillgängliga för barnen i utemiljön. Vissa dagar har vi plockat fram fiskarna i trä och tyg samt håvar, kräftburar och nät för att barnen skulle kunna fiska utomhus. Dock kan vi göra dessa redskap tillgängliga hela tiden i uteförrådet. Vi har satt upp bilder på fiskare som fiskar på olika sätt ex, med nät eller som pimplar. Ett fordon med en stor ratt och ett stort säck skapades i början av höstterminen vilket placerades i sandlådan. Barnen bl.a. har fiskat ifrån fordonet. Vi har också satsat på en teknik- och aktivitetsvägg men den har inte med projektet att göra.

Barns inflytande:

Vi har filmat och transkriberat vad barnen har sagt i projektet. På så sätt har vi på ett ännu tydligare sätt kunnat följa att projektet går in i barnens intressen. När barnen har skapat något alster som förställande fiskar, hav och övriga djur som lever där, har vi i efterhand reflekterat tillsammans med barnen kring bilderna för att höra deras tankar. Frågeställningarna som barnen gjort, t.ex. Vad är prickarna på bläckfisken för något? Eller frågor kring hajens vassa tänder, ligger till grund för kommande utformning av miljön. Då vi tagit kort på när barnen fiskat i vattenpölarna och satt upp dessa bilder på väggarna så har vi samtalat med några barn i taget om dessa. Barnen lär oss vuxna att de tänker så mycket hela tiden då de leker. De berättade nämligen att de fiskade både delfiner och hajar från pölarna. Barnens resonemang om att hajar är onda fiskar medan delfiner är goda kommer ligga till grund för karaktärerna i den berättelse som barnen kommer att skapa i vår om intresset håller i sig.    

 Det tredje utvecklingsområdet är ”Övergång mellan förskola och skola” men det går inte in i projektet.