Om oss

Skäggetorps kyrka är en vardagskyrka och varje vecka kommer hundratals människor till kyrkan för att delta i gudstjänster och olika aktiviteter för barn, familjer och äldre. Eftersom det är ont om stora lokaler i Skäggetorp, har kyrkan blivit en naturlig samlingsplats också för aktiviteter som man traditionellt inte förknippar med kyrkan. Detta har bidragit till att kyrkan är känd i området.

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktionen är ett grundläggande måldokument som berättar vad Skäggetorps församling är och vill vara.

Församlingsinstruktionen 

Kyrkans historia

Gårdsnamnet Skäggetorp är känt sedan början av 1300-talet. Vid en tvist i samband med storskiftet 1789 framhåller ägaren till Ryds säteri vissa urgamla rättigheter till Skäggetorpsängen. Den tillhörande kartan visar torpets byggnader omgivna av tegar och steniga backar med ekskog och hassel. Rester av det kulturlandskap som beskrivs på kartan från 1700-talet har bevarats i och omkring den nuvarande bebyggelsen. På en sådan ekbevuxen äng, 300 meter sydsydöst om kyrkan, finns ett gravfält från äldre järnåldern. Ett stenblock med ett antal skålgropar, sk älvkvarnar, på översidan, vittnar om kulthandlingar som bedrivits av människor här, kanske redan under bronsåldern.

Under 1950-talet började man planera för bostadsbyggande här i stor skala. Sedan marken köpts in av Linköpings stad sattes byggnationen igång 1965. Målet var en stadsdel för 12.000 människor. Tillsammans med Åbylund och Barhäll hade Skäggetorpsområdet 1971 en folkmängd på omkring 9.000 personer och räknades som småkyrkodistrikt inom Domkyrkoförsamlingen.

I Åbylund fanns sedan 1959 en kyrkolokal, S:t Örjans kapell. Dess utrymmen var dock begränsade. Arkitekt Kai Bro Sörensen i Linköping gjorde upp ritningar för en centralt belägen kyrkobyggnad i Skäggetorpsområdet .

Byggnadstillstånd erhölls 1974 och kyrkan, som uppfördes av Kvissberg och Bäckström Byggnads AB, kunde invigas pingstafton 1975. Sedan den 1 januari 1989 är Skäggetorp en självständig församling efter att tidigare varit ett distrikt i Domkyrkoförsamlingen.

Exteriören

Skäggetorps kyrka har inte något påträngande och dominerande format. Den omges av ett luftigt parkområde med flera hundra år gamla ekar, karaktärsfulla stenblock och berghällar. På den öppna platsen framför kyrkans huvudingång i väster står en låg klockstapel uppförd av betongskivor på en sockel av tuktad gatsten. Kyrkans mittparti är framträdande med sitt säregna, insvängda pulpettak som en kontrast mot de låga horisontala ytterpartierna. Fasaden är murad i munkförband av brunt, hårdbränt tegel. Kopparplåt täcker taket och den höga nordfasaden med dess fem stora fönster.

Kyrkorummet

I kyrkans planlösning har hänsyn tagits till församlingsarbetets skiftande former. Kyrksalen i mitten omges av samlingslokaler för församlingens verksamhet. Vidare finns en församlingsgård, expeditioner och mottagningsrum för präster, diakoner m fl . Man kan nå de olika avdelningarna, som ligger i samma plan, från ett långt förrum – kyrktorget – mellan vapenhuset i väster och kyrksalen.

Orgeln har placerats norr om altaret. Den invigdes i januari 1979 och är ett verk av Åkerman & Lunds orgelbyggeri AB. Antalet stämmor är 21 st. Orgelfasadens utformning är ett samarbete mellan kyrkans arkitekt Kai Bro Sörensen och Knut Kaliff.

Sex ljusstakar i silver är skänkta av Åbylunds kyrkliga arbetskrets. Ett krucifix i silver från Albrechtssons i Lund är skänkt av Skäggetorps distriktskyrkoråd. Kyrkans mässkrudar i fyra olika färger kommer från Pro Ecclesia. Två av dem har skänkts av S:t Örjans kapell i Åbylund och de övriga av Skäggetorps kyrkliga arbetskrets respektive Birgittakretsen.

Direkt till höger när man kommer in i kyrkan finns ett dopkapell där det står ett vackert dopträd.

Ombyggnad 2003

Under 2003 genomfördes en ombyggnad av alla lokaler i Skäggetorps kyrka utom själva kyrkorummet. Dessutom skedde en tillbyggnad på 150 m2. En anledning var behovet av fler och mer ändamålsenliga lokaler både för verksamheten och för personalen. Genom tillbyggnaden tillkom en större och ändamålsenligare snickarverkstad, för de snickargrupper, som funnits i församlingen sedan början av 90-talet. Dessutom fick ungdomarna ett eget rum och personalen ett personalrum, vilket inte funnits tidigare.

Ett glatt barn med rutig mössa gör V-tecknet med båda händerna mot kameran.

Att vara medlem i Svenska kyrkan

Det finns massor av anledningar att vara med i Svenska kyrkan. Här berättar vi mer om vad det innebär att tillhöra kyrkan. Vi presenterar också lite av vår verksamhet och berättar om hur du kan bli medlem. Kyrkan är vi – tillsammans!