Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR)

Gör din röst hörd för en levande kyrka!

Grundtankar för vår nomineringsgrupp

Vi tror på en livskraftig kyrka nära människorna. En kyrka som erbjuder gemenskap, värme och ett andligt kraftcentrum. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar mycket högt. Strävan bör vara att Svenska kyrkan skall fungera som ett sammanhållande kitt och en gemenskapsfrämjande kraft i samhället. Kyrkan skall vara en aktiv normbildare som förknippas med delaktighet och sammanhang, frihet och förnyelse, andlighet och djup, glädje och fest. Hon är bärare av den kristna västerländska civilisationen och dess kristna människosyn baserad på det lika, unika, absoluta och okränkbara människovärdet. Samtidigt ska kyrkan vara ett stöd för enskilda människor och familjer i livets alla faser. 

Nomineringsgruppen KR, vill verka för enhet och en aktiv utåtriktad kyrka som låter tron ta sig uttryck i engagemang, delaktighet och aktiv handling – en Levande kyrka.  

Namnet ”Kristdemokrater i Svenska kyrkan, för en Levande kyrka" anknyter också till vår nomineringsgrupps ideologiska ursprung i den kristdemokratiska rörelsen i världen, en rörelse som bygger på den kristna människosynen och etiken, kristna socialetiken och har en starkt ekumenisk karaktär. I Svenska kyrkans beslutsfattande organ signalerar detta att vi känner ett särskilt ansvar för att aktualisera viktiga socialetiska och ekumeniska frågor. Kristdemokrater i Svenska kyrkan, för en Levande kyrka är en partipolitiskt oberoende organisation och arbetar för att Svenska kyrkan inte bör styras av politiska partier.  

1. Körsången och kyrkomusiken är en växtplats i församlingen  

Sången och musiken förstärker en andlig upplevelse och ökar gemenskapen mellan människor. Kören utgör en stor och bred mötesplats i församlingens mitt med målet inställt på gudstjänsten. Kyrkomusiken är, enligt Luther, en viktig och integrerad del av förkunnelsen. Körsången som växtplats behöver särskilt lyftas fram. En särställning har arbetet med körer för barn och unga. 

Kulturen har en viktig plats i människors liv och i skapandet av det goda samhället. Kulturella upplevelser främjar inte bara hälsa och välbefinnande, utan bidrar också till den för ett land så viktiga ekonomiska tillväxten. Svenska kyrkan är en av landets främsta kulturaktörer inom musikområdet. När det gäller konst och arkitektur har Svenska kyrkan en framträdande roll, genom det stora bidrag till vårt lands kulturarv, som alla kyrkobyggnader och dess konstskatter utgör. Därför är det viktigt att värna de rika kulturskatter kyrkan förvaltar, liksom att stärka kyrkomusikens ställning.

2. Ett större ansvar för Sjukhuskyrkan och Kyrkan på universitetet

Sjukhuskyrkan och Kyrkan på universitetet är båda av stor betydelse som mötesplatser mellan kyrkan och människor i olika skeden av livet.

Sjukhuskyrkan har en viktig uppgift att möta såväl patienter och anhöriga som personal vid sjukhuset, som kan ha upplevt traumatiska situationer och genomgår livskriser. Samtidigt som Universitetssjukhuset rent medicinskt, forskningsmässigt och medicinsktekniskt ligger i framkant i landet, finns stora andliga och själsliga behov som inte alltid hinner mötas i den ordinarie sjukvårdsverksamheten, där bemanningsproblematiken är stor. Där har sjukhuskyrkan en betydelsefull roll i att möta den svårt sjuke, den som förlorat en kär anhörig eller den anställde på sjukhuset som har funderingar om livets stora frågor.

Kyrkan på Universitetet bör finnas på plats med studentpräster mitt i studentlivet på campus och vara med från start vid terminens början för att lära känna studenter i samband med upprop, men också vid de olika arrangemang som erbjuds nya och tidigare studenter vid universitetet. Många studenter hamnar mitt i det hektiska studentlivet med allt från intensivt studerande till ett stort utbud av sociala aktiviteter. Det är lätt att bli stressad, att känna sig osäker och ensam. Funderingarna på livsfrågorna kan bli många. Där har Kyrkan på universitetet en viktig uppgift att finnas till hands.

3. Kyrkans viktigaste uppgift är att göra Jesus Kristus känd och trodd

Vårt gemensamma samhälle består av många olika delar. De skattefinansierade offentliga institutionerna, det civila samhället med kyrkor, föreningar och organisationer, företag som förser oss invånare med olika former av varor och tjänster och förstås familjer och släktsammanhang som bildar grunden för varje samhälle.

Bland alla institutioner, organisationer, företag och föreningar är det många som arbetar med omsorg om medmänniskor, som strävar efter ett bättre klimat, som sätter jämlikhet mellan människor högt och som erbjuder olika former av kultur och rekreation.

Det finns dock bara ett sammanhang där tron på Jesus Kristus som Guds son och världens frälsare står i centrum och utgör grunden för allt annat. Den kristna kyrkan har denna andliga dimension som saknas hos andra delar av samhället.

Kyrkans viktigaste uppgift måste därför vara att utgå från det som gör den unik. Kyrkan har, som vi återkommer till, en betydande roll i samhället när det gäller omsorg om våra mest utsatta medmänniskor, att vara en trygg och fast punkt när sorg och katastrof drabbar oss, att stärka det frivilliga engagemanget och att vara en betydelsefull kulturbärare, inte minst när det gäller sång och musik. Men, det som ändå måste stå i centrum, är att i gudstjänster, andakter och andra samlingar och med hjälp av olika medier, berätta om den kristna trons centrala gestalt, Jesus Kristus, och verka för att göra honom än mer känd och trodd!

4. Kyrkan ska ha omsorg om våra mest utsatta medmänniskor

Jesus ger i evangelierna många exempel på hur vi bör förhålla oss till våra mest utsatta medmänniskor. Den barmhärtige samariern går inte förbi utan stannar och hjälper den nödställde och ingen är tillräckligt fri från synd för att kasta första stenen på kvinnan som begått äktenskapsbrott.

Vid sidan av de offentligt finansierade trygghetssystem som utgör basen för vår gemensamma välfärd, har kyrkan en viktig roll i att finnas till för våra mest utsatta medmänniskor. Det kan handla om människor som flytt till vårt land från krig, terror och förföljelse på grund av exempelvis kristen tro. Det kan handla om människor som av olika skäl, exempelvis missbruk och psykisk sjukdom, hamnat utanför samhällsgemenskapen.

En varmare och närmare kyrka finns till för ”dessa mina minsta” och erbjuder gemenskap, hjälp och stöd, men också det kristna budskapets hopp om en ljusare framtid.

5. Kyrkan ska vara en fast och trygg punkt när sorg och katastrof drabbar oss

När samhällets olika aktörer idag samverkar i samband med exempelvis en större olycka, eller när ett oväntat dödsfall inträffar på en skola, har kyrkan en viktig roll. Kyrkans medarbetare med relevant utbildning, men också engagerade frivilligarbetare, kan med grund i den kristna tron, bidra med såväl professionella stödinsatser som med medmänsklighet.

6. Kyrkan ska stärka det frivilliga engagemanget

Inget är viktigare i en organisation än engagerade medlemmar. Det största engagemanget finns i det nära, lokala sammanhanget. Svenska kyrkan måste på allvar värna lokala församlingsmedlemmars ideella engagemang i gudstjänstliv och kyrkans övriga verksamhet. Centralisering och byråkratisering får inte bli kyrkans kännetecken, utan det engagemang som föds och växer i glädjen att tillsammans dela den kristna tron och att gemensamt få leva ut den i kyrkans olika verksamheter.

7. Kyrkan ska ta ansvar för hela skapelsen

Kyrkan har en viktig roll som förvaltare av hela skapelsen. Att kyrkan aktivt arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor, är väsentligt för att vi ska kunna leva i en värld som har plats för alla. Svenska kyrkan behöver tillsammans med övriga aktörer i civilsamhället gå före och visa vägen i ett omställningsarbete för en mer hållbar framtid. Exempelvis kräver det ett gott förvaltarskap av Svenska kyrkans eget jord- och skogsinnehav.

 

VALSEDEL

  1. Birgitta Waern, undersköterska, 55 år, Linköping
  2. Solveig Danielsson, barnmorska, 73 år, Linköping
  3. Per Larsson, regionråd, 42 år, Linköping
  4. Gabriella Isaksson Engström, undersköterska, 47 år, Linköping
  5. Magnus Engström, lärare, 56 år, Linköping
  6. Grete Lindkvist, socionom, 71 år, Linköping
  7. Lars Eklund, kulturpolitiker, 78 år, Linköping
  8. Jan Widmark, ingenjör, 82 år, Linköping