”Det är ju en unik möjlighet. För att det här är den enda döva prästen i hela Sverige och nu har vi honom här! Eftersom han har dövas identitet och är döv själv så det blir så mycket lättare!” säger Ingvar Edvall, som varit med om att och driva frågan att döva i stiftet skulle få en präst.
Stiftsprost Peter Åström och kyrkoherde Christina Engqvist avtackade Barbro Lilja Brattgård och hälsade Johan S Wisser välkommen i samband med mässan i Leksands kyrka den 26 januari.
Hur tron får fäste
Söndagens tema handlade om att jesus skapar tro och Johan kopplar sina egna livserfarenheter till ämnet i sin predikan.
– Man måste lära känna jesus innan man börjar tro , säger Johan och fortsätter: Jag är uppväxt i en familj där vi alltid gick i kyrkan. Jag förstod inget och satt ofta och ritade och tittade på prästen. Det såg fantastiskt ut. Jag ville också vara präst och gjorde en egen prästkrage och lekte att jag var präst. Under konfirmationstiden, som jag tyckte var tråkig, förlorade jag tron. Genom Svenska kyrkans mission, Ung i den värlsdvida kyrkan åkte jag till Tanzania. Där träffade jag många unga döva och fick tillbaka tron genom många samtal. När jag kom hem bestämde jag mig för att jobba i kyrkan.
Ett stort steg
Johan S Wisser vigdes för 14 år sedan i Härnösands domkyrka och har varit verksam där. Nu tar Johan ett stort kliv när han tar över det teckenspråkiga arbetetet som Barbro lämnar efter sig.
– Det klart att det svajar lite grand och allt känns ovant, säger Johan, till församlingen, men när jag har träffat er och ser hur glada ni är och värmen bara flödar känner jag att jag är välkommen hit, fortsätter han.
Hjärtat kvar i Leksand
Barbro har genom sitt engagemang under den drygt 2-åriga projektanställningen I stiftet och i Leksands församling banat vägen för en mer permanent lösning med Johan S Wisser som tar vid .
– Eftersom jag lämnar halva mitt hjärta här i Leksand så det är ju klart att jag måste komma tillbaka och träffa er igen! säger Barbro.
Johan S Wisser fördelar sin tjänstgöring halva tiden i Västerås stift och andra delen i Leksands pastorat. I Leksand finns många döva, mycket tack vare Västanviks folkhögskola som erbjuder utbilning för döva och tolkutbildning.