Bilder Graninge Kyrka

Graninge Kyrka 1898


Brukspredikant
De gamla bruksägarna var noga med att de anställda skulle lära sig tro på Gud. Som husbonde hade de ansvaret för att de anställda förde ett hederligt liv och lärde sig katekesen så att de klarade husförhören. 1687 anställdes den första brukspredikanten som hade till uppgift att lära bruksfolket läsa och skriva så de kunde förstå sin kristendom. Innan det fanns någon kyrka hölls gudstjänsterna i "kyrksalen", som var inrymd i herrgården.

Kyrkan byggs
Den kyrkliga verksamheten utvecklades under brukspatron Johan E Clason och hans släkts ägarepok 1719-1824. Det var han som lät bygga kyrkan under åren 1759-1762, vilket framgår av vindflöjlarna på kyrkans tak där hans initialer finns. Kyrkan invigdes den 5 april 1761 av brukspredikanten Stig Lindmark. Han avled tolv år senare endast 47 år gammal och är begravd i kyrkans kor.
Liksom många andra bruks kapell har kyrkan en åttkantig form. Klockstapeln byggdes 1887. En bit in på 1800-talet började kyrkan förfalla. Planerna på att bygga en ny kyrka fullföljdes aldrig. I stället utfördes en genomgripande reparation 1887. Den har sedan renoverats vid olika tillfällen och är idag en vacker och stämningsfull samlingsplats.

Kyrktuppsskytte
På 1800-talet hade man som sedvana att skjuta till måls på kyrktuppen under påsknatten. Det slutade dock inte bättre än att Lars Lodin på 1850-talet råkade skjuta av tenen som tuppen satt på. Det kom att dröja till 1887 innan mästersmeden Per Pjerr tillverkade en ny kyrktupp i brukets smedja.
Denna sedvänja på påskdagen har man sedan några år tillbaka återupptagit. Nuförtiden skjuter man prick på kyrktuppar av papp på jaktskyttebanan. Ett samarrangemang med Graninge jaktskytteklubb där en nysmidd kyrktupp står på spel som vandringspris.

I Almquists bok om Graningeverken står att läsa följande om bruksprästen i Graninge:
Bruksprästen hade förut haft till boställe torpet Hult, men Bruksdisponenten Clason fann, att denna lägenhet kunde nyttigare användas, och att prästen gjorde mera gagn, om han bodde vid bruket.
Torparen på Hult hade dittills som arrende gifvit prästen 24 daler, som denne skulle få ersätta af bruksägaren. Annars voro hans villkor små och gåfvo Clason anledning till den något egoistiska
reflexionen, att ”sådana personer för sin bättre utkomsts skull och till brukets bättre beqvämlighet alltid borde vara ogifte”.
Ehuru aflöningen väl hufvudsakligen utgjordes af bruksägarens anslag för ändamålet, bidrogo likväl äfven ”bruksfolket och allmoge, som för närmare vägs skull besökte brukskyrkan”.
Om planerna att öka på lönen, i sammanhang med att predikanten åtog sig också en skollärarbefattning, är förut nämndt. Äfven detta
uppdrag gjorde en flyttning till Graninge önskvärd. Där fick bruksprästen , som vid denna tid hette magister Salomon Klingberg, i utbyte mot sitt öfrigt ganska bofälliga logis vid Hult, som 1758 öfvertogs af en kolare, en liten vacker nybyggd prästgård om fem rum med förstuga samt lada och fähus, hvarjämte han försågs med boställsjord, på hvilken vinterföddes häst och 3 á 4 kor.”

Gamla anor
Graninge församling har som sagt anor långt tillbaka i tiden, kyrkan har sedan 1760-talet strömmats igenom av en mängd olika människor med skilda bakgrunder och livsvillkor.

Kyrkan idag
Även idag, en bit in på 2000-talet strömmar en mängd olika människor, med olika livssituation genom kyrkan under ett kalenderår. Det kan vara allt ifrån glada stunder kring dop, konfirmation, skolavslutning, och högtidliga stunder kring vigsel och julotta, till mer allvarliga och sorgsamma stunder av farväl vid begravningar och minnesgudstjänster kring Allhelgona och då olyckor skett.

Kyrkan finns här, mitt i vår bygd – öppen för den som vill söka sig till den, både i glädje, förundran över livet, och i tyngre stunder i tillvaron.

I församlingens verksamhetsidé står det bla:
”Graninge församling vill vara en välkomnande församling, en mötesplats för alla, där vi lyfter fram de positiva värden som finns och försöker skapa framtidstro.

Varmt välkomna till Graninge Kyrka