En kyrkogård har ofta flera funktioner. Den självklara är som de dödas sista vilorum. Men utan de levande som besöker kyrkogården förlorar den sin funktion. Många människor finner en stunds inre ro när de vandrar på den vackra och välskötta kyrkogården vid Härryda kyrka, något som kyrkans arbetslag tagit fasta på. Förra året skapades en hembygdsgrav. Här finns insektshotell och fjärilsgravar och det senaste i raden av spännande projekt är de nya Landningsbanorna.
– Allting började med ett studiebesök som jag och vår trädgårdstekniker Maria Björk gjorde på Harplinge kyrkogård, berättar diakon Ulrika Magnusson.
– På kyrkogården där fanns så kallade tankestigar och jag och Maria gick igång på idén direkt! Skulle vi kunna skapa något liknande på Härryda kyrkogård?
Arbetet satte igång direkt med stor entusiasm och nu är två Landningsbanor högtidligen invigda av pastoratets kyrkoherde Peter Bratthammar.
Landningsbanorna slingrar sig fram över kyrkogårdens terräng. Över välklippta gräsmattor, genom små dungar, över en nytimrad bro som korsar en porlande bäck. I ett lummigt buskage står två huggna träbänkar i en naturens katedral. Här kan vandraren sitta en stund och till ljudet av det porlande vattnet förundras över naturen, Guds mirakel och få kontakt med sitt inre.
– Det har varit så gott att kunna använda pandemitiderna till att ändå skapa något som kan komma alla människor till glädje. En viktig hjälpare för att kunna förverkliga vår vision har varit Härrydas ljus- och blomsterfond till minne av Tomas Hansson.
– Vi hoppas och tror att dessa små vandringsstigar blir platser där vi får promenera, pausa, meditera, njuta, samtal, gråta och skratta. Att tankar ska få landa. Namnet ”Landningsbanorna” är förstås en blinkning till flygplatsen som ligger alldeles i närheten, avslutar Ulrika och hälsar alla varmt välkomna till en alldeles speciell kyrkogårdsupplevelse i hoppets och trons tecken.
Text: John Fahlnaes
