Foto: Sofia IK/Lagunda

Visitationstal vid prostvisitation 2020

Visitationstal av kontraktsprost Fredrik Fagerberg vid visitationshögmässan september 2020.

Visitationstal –  Lagunda

Kära församlingsbor, förtroendevalda, ideella medarbetare och anställda i Lagunda församling. Nu har vi kommit fram till stunden då det är dags att sammanfatta dagarna här hos er. Det har varit en annorlunda visitation i en speciell tid präglad av coronapandemin. Visitationen skulle ägt rum i april men i väntan på bättre tider så sköt vi upp den. Längs vägen beslutade vi oss för att ändå genomföra den på ett coronasäkert sätt. Vi har låtit visitationen präglats av det sätt som ni mött coronautmaningen på utifrån era förutsättningar. De planerade mötena och samlingar har ersatts av digitala möten.  Vi har genomfört tror jag den första digitala visitationen någonsin och vi firar visitationsmässa i den alldeles nya Andrum Utekapell.

Det är fyra år sedan ni visiterades senast då biskop Ragnar Persenius var visitator och om fyra år är det dags igen. Visitationen har förberetts från stiftskansliet av Stefan Bosbach som gjort en förvaltningstillsyn. Under visitationsdagarna har stiftsadjunkt Sara Hillert varit notarie och hon kommer sammanfatta intrycken i ett protokoll. Jag vill dela med mig från den tid jag varit här hos er och ge min bild av vad jag sett och hört. 

Att visitera är en gammal tradition i vår kyrka och ett tecken på att vi tillhör ett större sammanhang. Lagunda församling är en del av Svenskakyrkan i kontrakt, stift och ytterst i den världsvida kyrkan. Visitationens syfte är dels att uppmärksamma hur ni som församling  förvaltar kulturarvet som ni har ansvar för dvs  kyrkorna och dess inventarier med tillhörande kyrkogårdar. Dels att tillsammans med förtroendevalda, ideella och anställda föra samtal om vad det betyder att vara församling och kyrka idag, i den här tiden och världen  lever och verkar i.

Lagundaförsamling lever i som alla församlingar i en spänning mellan det gamla och det nya, mellan tradition och förnyelse. Under sommaren har ni tagit tre nya rum i bruk för gudstjänster, verksamhet och möten: Kyrkstugan, Nysätra församlingshem och utekyrkan Andrummet där vi är nu. Hur ni tar vara  på det gamla och återanvänder uppmärksammades ju också i senaste numret av Kyrkans tidning.

Ni rustar verkligen för framtiden och flera gånger under våra digtala möten har det framkommit en positiv framåtanda och framtidstro.

Annars är det de gamla kyrkorna 10 stycken som präglar er församling. Bäst lämpade för ert gudstjänstliv är Giresta, Gryta, Hjälsta och Nysätra.

Er bygd och församling är präglad av förändring med nya generationer som slår ner sina bopålar här mitt i den kyrkliga struktur som är en del av historien och den sociala strukturen i dåtidens samhälle. Många av era kyrkor är vackert belägna i landskapet och omgivna av stora gods och gårdar. Det är historisk mark vi är på och ni bygger vidare där tidigare generationer sått och skördat.

Sedan tio år är ni en församling. En process som var smärtsam men som jag ser nu har funnit sin form. Ni har ändamålsenliga lokaler för vaktmästeri och kyrkogårdsförvaltning. Ni har en välfungerande organisation med engagerade förtroendevalda, duktiga medarbetare med flera kompetenser och ett fint organiserat ideellt arbete som verkar fungera väl. En sådan grupp är inventariegruppen som regelbundet gör ronder i kyrkorna för att ge förslag på omgestaltningar, renoveringsbehov och se över inventarier. Jag vill också lyfta fram er samverkan och samarbete skolan och äldreboendet Liljegården men också med föreningslivet LAIK, Hembygdsföreningar och Örsundsbro företagarförening. I normala tider skulle det väl just laddas upp för Mickelsmäss. 

Coronautmaningen har ni mött på ett kreativt sätt och lyckats ställa om och hålla gudstjänstliv och mötesformer vid liv i digitala former. Dock är det en utmaning när man stänger ner verksamhet att avgöra när man ska sätta igång grupperna för barn, unga och äldre igen. 

Era gamla och nya kyrkorum blir mötesplatser för alla som bor här men också landmärken för alla oss som är på vandring och väg genom livet, precis som för alla som gått före oss under århundranden. I kyrkorna finns mötesplatser där vi får möta den uppståndne och levande Herren – altaret då vi delar kärlekens och gemenskapens måltid, predikstolen då vi tar emot det levande ordet och vid dopfunten där Jesus möter oss i dopet och kallar oss efterföljelse och lärjungaskap.

Vi har ett uppdrag att öppna upp det kyrkliga kulturarvet och göra det tillgängligt för nutidsmänniskan och att kyrkporten står öppen för besökare och nutida pilgrimer. Jag vet att ni sommartid har kunnat ha en kyrka öppen i taget och på så sätt gjort kulturarvet tillgängligt.

Gud har valt er församling som sin missionsstation i den rörelse som kallas Missio Dei, Guds mission. Jesus säger: Som Fadern har sänt mig så sänder jag er”. Kyrkorna är tecken på hoppet och på Guds närvaro i vår värld, vardag och verklighet. En närvaro som blir synlig för oss då vi samlas till gudstjänst men också i den gudstjänst som pågår här i vardagen i församlingens olika delar, gemenskaper och möten. Här få vi ta emot av nåd och kärlek för att ge vidare, här får vi hämta kraft inför det som är våra utmaningar.

Kyrkorna här i Lagunda församling är byggda av sten och tegel. Men församlingen byggs av levande stenar. Ett begrepp som vi återkommit till flera gånger. Det är ju en biblisk tanke att kyrkan består av och byggs av levande stenar som är vi människor, av alla er som bor här och utgör församlingen. Hörnstenen som är Kristus själv ligger fast, den kan vi inte flytta på eller ändra men mycket annat kan och bör förändras och förnyas. Så blir kyrkan relevant i varje tid och så kan Lagunda församling både gamla medeltida och nya kyrkorum få bli en mötesplats och missionsstation idag och kommande dagar.

Jag har flera gånger under visitationen fått uttrycka att jag är imponerad över hur mycket ni får ut av era små resurser och jag önskar er all välsignelse och Guds vägledning i era strategiska vägskäl som ni står i och kommer att hamna i där ni måste prioritera och ta svåra beslut vad gäller ekonomi, fastigheter och strukturförändringar.

Så vill jag tillsammans med stiftsadjunkt Sara Hillert tacka för fina och annorlunda visitationsdagar tillsammans med er – för fin gemenskap och goda digitala möten trots lite teknikstrul. Jag gläds åt ert medvetna och strategiska sätt att vara kyrka och församling.

Jag vill nu lämna utrymme för om någon vill kommentera eller fråga något.  

 

 

Så får vi denna dag och alla dagar förtrösta på Guds ord och löften, löften som talar om framtid och hopp. I dagens psaltarpsalm 103 står det:

”Lova Herren min själ, han kröner mig med nåd och barmhärtighet, han fyller mitt liv med allt gott, och jag blir ung på nytt som en örn.”

Tidigare visitation i församlingen