Foto: Magnus Aronson /IKON

Varför kyrkoval?

Varför är det viktigt med kyrkoval, och vad handlar valet om?

År 2000 skildes Svenska kyrkan från svenska staten. Sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

Vad kyrkovalet handlar om

Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,8 miljoner medlemmar. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.

Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.

Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.

Varför kyrkovalet finns

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar.  

I Lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft 1 januari 2000 i samband med kyrka-stat separationen, regleras statens förhållande till Svenska kyrkan och den beskriver bland annat att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Därigenom ges var och en som tillhör kyrkan möjlighet att påverka hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiften och den nationella nivån ska främja den uppgiften. Den breda delaktigheten i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och det gemensamma ansvaret, på dopets grund, för kyrkans alla angelägenheter. Valhandlingen kan även ses som ett uttryck för samhörigheten med kyrkan. 

Varför kyrkovalet genomförs på det sätt som görs

Sättet att genomföra kyrkovalet tar sin utgångspunkt i vallagen och hur de allmänna valen genomförs. Det är bra att väljarna känner igen sig i hur valet går till. Några skillnader finns, bland annat att även medlemmar som är 16 år har rösträtt och att det är möjligt att rösta på valfri ort i Sverige. 

En annan viktig skillnad är att benämningen politiska partier inte förekommer i kyrkovalet, utan medlemmarna röstar istället på nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. Den som vill engagera sig kan antingen gå med i en befintlig grupp eller starta en ny tillsammans med andra som vill bidra till att forma kyrkans framtid. 

Det är ytterst medlemmarna i Svenska kyrkan som avgör hur kyrkans regelverk utformas, genom att lägga sin röst på den nomineringsgrupp som de vill ge sitt förtroende till. 

Politiska partier och Svenska kyrkan

I dagsläget är det ett fåtal politiska partier som också ställer upp i kyrkovalet. I kyrkovalet kallas de grupper som ställer upp för nomineringsgrupper. 

Det är viktigt att Svenska kyrkan som arrangör av valet respekterar den demokratiska processen och förhåller sig neutral gentemot nomineringsgrupperna som ställer upp i kyrkovalet. Det är du som medlem som genom kyrkovalet väljer vilka som ska företräda dig de kommande fyra åren. 

Bestämmelser om registrering av nomineringsgrupp finns i kyrkoordningen som kyrkomötet beslutat om och i kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val. Det innebär att för att en nomineringsgrupp ska få delta i kyrkliga val och kunna anmäla kandidater, så måste den ha en registrerad gruppbeteckning.

En ansökan om registrering för val till kyrkofullmäktige ska ha stöd av minst tio personer som är röstberättigade i pastoratet eller församlingen. Ansökan om registrering av gruppbeteckning på kyrkofullmäktige nivå beslutas av stiftsstyrelsen. 

Mer information finns på sidan nomineringsgrupper och kandidater.

Kostnader för kyrkovalet
Kyrkovalet kostar cirka 5 kronor per medlem och år. Demokrati och medlemsinflytande är viktigt i Svenska kyrkan. Valet genomförs noggrant och omsorgsfullt och är omgärdat av ett omfattande regelverk. I kyrkovalet 2021 är det strax under fem miljoner medlemmar som har rösträtt. Det är ett stort arbete att se till att alla de som vill och får rösta, också har möjlighet att göra det och vet hur de ska gå tillväga.

Valresultatet
När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning. Vartefter de preliminära resultaten blir klara presenteras de på sidan om valresultat. Ansvaret för den slutliga rösträkningen har stiften. 

Det slutgiltiga resultatet presenteras först när stiftsstyrelserna är klara med den slutliga sammanräkningen, vilket är ca tre-fyra veckor efter valet.