Året i kyrkan

Året i kyrkan börjar första advent och avslutas på domssöndagen. Söndagar och helgdagar speglar livet och livets växlingar genom berättelser om Jesu liv, död och uppståndelse. Där ryms glädje, sorg, tro, tvivel, förtvivlan och hopp - allt det som är livet i kyrkan och i världen

I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. Tre olika bibeltexter och en psalm ur psaltaren i Bibeln hör till varje söndag. Bibeltexterna berättar bland annat om Jesus liv, död och uppståndelse.

Kyrkoåret börjar första söndagen i advent och slutar med domsöndagen. De största högtiderna, jul, påsk och pingst. Inför jul och påsk finns också förberedelsetid - julen förbereds under advent och påsken under fastan.

Enligt gammal tideräkning börjar en helgdag alltid klockan 18 kvällen före. Det är förklaringen till att vi i Sverige firar många "aftnar" som midsommarafton eller julafton.

Kyrkoåret lyfter fram olika delar av livet

Julen handlar om hur Gud blev människa genom Jesus. Påsken är det mäktiga dramat om Jesu väg från död till liv. Pingsten handlar om hur Helig Ande utgöts över apostlarna, en Ande som är levande och verksam än idag.

Kyrkoåret är en fantastisk sak! Det vill hjälpa oss att se det kristna livet från olika sidor. Därför har kyrkoårets helgdagar olika prägel. De tre största högtiderna är jul, påsk och pingst.

Välkommen att få uppleva kyrkans år i gudstjänsten!

Om söndagar och helgdagar

Söndagen är den kristna kyrkans stora dag. Den firar att Guds skapelse var fullbordad på den sjunde dagen och den firar Jesu uppståndelse. Därför är söndagen den stora gudstjänstdagen. Varje tid under kyrkoåret, och varje söndag och helgdag, sitt namn, sitt tema och sina bibeltexter. Bibeltexterna samt en bön kring varje helgdag är samlade i Evangelieboken. Ordet evangelium betyder det goda budskapet.

Psalmer, musik och färger

Kyrkoårets växlingar märks också i psalmerna och musiken och de syns genom särskilda färger i kyrkorummet. Färgerna kan synas på textilier i rummet, predikstol, altare, blommorna på altaret, samt på prästens kläder.

De liturgiska färgerna

Svart är sorgens färg och används på långfredagen då vi minns Kristus lidande och död. Prästen bär också i regel svart i samband med begravningar.

Den gröna färgen talar om växtlighet, inte bara i naturen utan även i det andliga livet. Grönt används under trefaldighetstiden som börjar efter pingst och leder oss genom sommarens växt och mognad ända fram till domsöndagen.

Lila eller violett är botens och förberedelsens färg. I kyrkan finns två stora förberedelsetider har vi i vår kyrka: Advent som förbereder oss för jul och fastan som förbereder oss för påsken. I svensk tradition används ofta blått i stället för lila under dessa perioder, så båda färgerna kan förekomma.

Rött är Andens och blodets färg. Till pingst ser vi rött i kyrkan och så även på annandag jul då vi tänker på martyrerna, de människor som dött för sin tros skull.

Den vita färgen är glädjens färg. Under julen, på påskdagen och under tiden efter påsk står glädjen i centrum och vitt är den liturgiska färgen.

Texter och tankar

Vill du läsa mer om hela kyrkoårets texter finns alla publicerade på Kyrkoårets bibeltexter

Prata med oss

Kontakt

Sociala kanaler

Jourhavande präst

Hitta snabbt