I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. Tre olika bibeltexter och en psalm ur psaltaren i Bibeln hör till varje söndag. Bibeltexterna berättar bland annat om Jesus liv, död och uppståndelse.

Kyrkoåret börjar första söndagen i advent och slutar med domsöndagen. De största högtiderna, jul, påsk och pingst. Inför jul och påsk finns också förberedelsetid - julen förbereds under advent och påsken under fastan.

Enligt gammal tideräkning börjar en helgdag alltid klockan 18 kvällen före. Det är förklaringen till att vi i Sverige firar många "aftnar" som midsommarafton eller julafton.

De liturgiska färgerna

Svart är sorgens färg  och används på långfredagen då vi minns Kristus lidande och död. Prästen bär också i regel svart i samband med begravningar.

Den gröna färgen talar om växtlighet, inte bara i naturen utan även i det andliga livet. Grönt används under trefaldighetstiden som börjar efter pingst och leder oss genom sommarens växt och mognad ända fram till domsöndagen.

Lila eller violett är botens och förberedelsens färg. I kyrkan finns två stora förberedelsetider har vi i vår kyrka: Advent som förbereder oss för jul och fastan som förbereder oss för påsken. I svensk tradition används ofta blått i stället för lila under dessa perioder, så båda färgerna kan förekomma.

Rött är Andens och blodets färg. Till pingst ser vi rött i kyrkan och så även på annandag jul då vi tänker på martyrerna, de människor som dött för sin tros skull.

Den vita färgen är glädjens färg. Under julen, på påskdagen och under tiden efter påsk står glädjen i  centrum och vitt är den liturgiska färgen.