Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-16 96 00 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

2016 års handboksförslag

Tack vare en bredd av synpunkter finns nu ett nytt förslag till kyrkohandbok. Inkluderande, flexibelt och traditionsrikt.


Kyrkostyrelsen har beslutat att skicka det nya förslaget till kyrkohandbok på remiss under perioden 1 januari–15 maj 2016. Det innebär att Svenska kyrkans församlingar kan börja använda det nya förslaget från och med januari.

Ett särskilt fokus i det nya förslaget läggs på hur kyrkohandboken fungerar ur ett barn och unga-perspektiv. Alla kyrkoråd, stiftsstyrelser och domkapitel och en grupp övriga instanser inbjuds att svara på remissen. 

– Tack vare en bredd av synpunkter från församlingarna, men också från enskilda personer, sakkunniga och grupper med särskilda kompetenser finns nu ett bearbetat förslag till kyrkohandbok, säger huvudprojektledare Solveig Ininbergs.

– Det senaste året har visat på vikten av transparens och det är därför glädjande att kyrkostyrelsen beslutat att alla kyrkoråd ska få möjlighet att besvara remissen. Det är ju i församlingen som gudstjänsten firas och därmed viktigt att alla ges möjlighet att sätta sig in i materialet och bidra med sina synpunkter.

Teologi och språk

Det reviderade handboksförslaget är en omarbetning av 2012 års förslag, som prövades i många församlingar under perioden första advent 2012 till domssöndagen 2013.

Utifrån de 636 remissvaren som inkom i februari 2014 har teologiska och språkliga förändringar gjorts i det reviderade förslaget till kyrkohandbok.

– Det gäller till exempel hur treenigheten uttrycks i vissa böner och lovsånger, och att lyfta fram och utveckla ord om Jesus Kristus. Språkligt har alla texter gåtts igenom med bearbetningar i bland annat bön om förlåtelse, förböner, nattvardsböner och böner i dopgudstjänsten, säger prästen och forskaren Boel Hössjer Sundman i projektledningen.

Vidare har kyrkoårs- och bibelperspektivet förstärkts. Dessutom uppmärksammas perspektiv om inklusivitet, och förslaget har särskilt granskats ur ett barn och unga-perspektiv.

alla kyrkoråd får möjlighet att besvara remissen

Barnperspektiv och lokala traditioner

– Barnperspektivet utmärker det reviderade förslaget, säger prästen Ingegerd Sjölin, teologisk sekreterare i projektledningen. Det handlar till exempel om större flexibilitet i gudstjänstfirandet, inte minst med små barn. Böner och texter har bearbetats och vissa nya texter har tillkommit utifrån detta perspektiv.

Dopgudstjänsten har bearbetats och konfirmandernas möjlighet till delaktighet har stärkts i konfirmationsgudstjänsten. Musiken har bearbetats för att stärka församlingssång med barn genom till exempel växelsång och "härmning", så kallad responsorial sång.

Genomgående finns ett större utrymme för församlingarnas traditioner och situation genom till exempel mer flexibilitet i psalmer i bland annat begravningsgudstjänst och dopgudstjänst. Boel Hössjer Sundman lyfter fram det gemensamma i gudstjänstfirandet mellan församlingar och i den världsvida kyrkan,som värnas genom att den ekumeniska, allmänkyrkliga gudstjänstrytmen betonas i förslaget. Tro och lära kommer till uttryck bland annat i böner som är gemensamma för alla församlingar i Svenska kyrkan.

Musik

Under bearbetningen och granskningen har ett omfattande arbete bedrivits när det handlar om allt från urvalsfrågor till musikaliska vägval.

– I fråga om den välkända liturgiska musiken har vi strävat efter att inte äventyra de former och uttryck som idag fungerar i Svenska kyrkans församlingar. Därför har inga genomgripande förändringar gjorts där, bara åtgärder som främjar traditionen och den praktiska användbarheten liksom tillgängligheten, säger Henrik Tobin, musikexpert i projektledningen.

Utifrån remissvarens synpunkter har särskilt innehållet i Gudstjänstmusik A, som bland annat innehåller den äldsta kyrkosången, kvalitetsgranskats och bearbetats. För vissa satser har musikalisk notering utan notskaft införts för liturgens partier; samma sak gäller för ackompanjemanget i motsvarande satser.

– När det gäller Gudstjänstmusik B–E, som rymmer nyare musik, har ett antal förändringar genomförts utifrån remissvaren. Det handlar om bearbetningar av vissa prefationer, utbyte av några musikaliska satser samt revideringar med bäring på barnperspektivet. Stor vikt har lagts vid att respektera genrernas egenart och noteringstraditioner samtidigt som de musikaliska satserna måste kunna hanteras av alla musiker och på orgel, förklarar Henrik Tobin.

Andra förändringar som har tillkommit är återförande av vissa traditionella satser. Ett omfattande arbete har gjorts för att kvalitetssäkra relationen text och musik, notskrift och layout.

Flexibilitet

En nyhet är att revisionen föreslår ökad flexibilitet i att använda annan musik än den som finns i kyrkohandboken, en möjlighet som flera remissinstanser efterfrågat.

– Det öppnar för ökad variation och användande av fler musikaliska genrer. Med "annan musik" menas inte bara relativt ny liturgisk musik utan det kan också handla om redan existerande musik till kyrkohandbokens texter, exempelvis gregorianskt eller annat tidigt material, säger Ingegerd Sjölin.

Huvudprojektledare Solveig Ininbergs ser nu fram emot remissperioden då alla församlingar kan prova de nya gudstjänstordningarna.

‒ Förhoppningen är att kyrkohandboken ska bidra till att vi känner igen oss i Svenska kyrkans gudstjänst och upplever glädje i gudstjänstfirandet, säger Solveig Ininbergs.