Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-16 96 00 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Frågor och svar

Vad är en kyrkohandbok? Vilka får ha synpunkter på det nya handboksförslaget? Här är de vanligaste frågorna och svaren.


Vad är en kyrkohandbok?

En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster, till exempel Högmässa, Dopgudstjänst och Vigselgudstjänst.

Vem fick komma med synpunkter om kyrkohandboksförslaget när det var ute på remiss 2016? 

Förslaget gick på remiss till alla kyrkoråd, domkapitel, stiftsstyrelser och övriga remissinstanser. Det gick också att skicka in spontansvar. Det var en uppföljande remiss som tar upp de förändringar som skett efter remissvaren 2014. De som har varit försöksförsamlingar och prövat 2012 års förslag fick uppföljande frågor. Med det reviderade förslaget följer även förslag på ändringar i kyrkoordningen.

 

 

Vad händer med förslaget efter remisstiden 2016?

Under andra halvåret 2016 och våren 2017 sker analys och bearbetningar utifrån alla remissvar som inkommit i maj 2016. Ett slutförslag går sedan till kyrkostyrelsen våren 2017. En skrivelse kan sedan gå från kyrkostyrelsen till kyrkomötet, som kan fatta beslut hösten 2017. 

När kan en ny kyrkohandbok tas i bruk?

Den nya kyrkohandboken kan tas i bruk 2018, kanske på pingstdagen. Det blir då den åttonde kyrkohandboken i Svenska kyrkan sedan reformationen. Det betyder att en ny kyrkohandbok i sådana fall kan antas samma år som Svenska kyrkan firar att det är 500 år sedan reformationen startade. 

Varför revideras kyrkohandboken?

Det var kyrkostyrelsen som 2006 beslutade om en översyn av 1986 års kyrkohandbok. Och tre år senare, 2009, beslutades om en revision

I direktiven anges bland annat att kyrkohandboken ska anpassas till bibelöversättningen från år 2000. Dessutom ska man bearbeta de liturgiska formuleringarna för att finna ett mer inkluderande språkbruk.

Arbetet började med en omfattande reflektionsfas 2006–2009 med förankring i olika grupper, och två reflektionsdokument som gick på remiss 2010: Mässans grundordning och Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp. Reflektionsfasen och remissvaren låg till grund för kyrkohandboksförslaget 2012. 

År 2009 beslutade kyrkostyrelsen om ”en mer genomgripande revision” för att möta församlingarnas efterfrågan av en kyrkohandbok som främjar ett väl fungerande gudstjänstfirande i vår tid. Revisionen ska också ta tillvara erfarenheterna från kyrkohandboksförslaget som presenterades år 2000 och de remissvar som kom då.   

Vad ingår i kyrkohandboksförslaget?

I förslaget ingår gudstjänstordningar som omfattar det som nu finns i Den svenska kyrkohandboken del I från 1986, det vill säga ordningar för både sön- och helgdagars gudstjänster och kyrkliga handlingar (dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning).  

Kan man läsa mer om principerna för revisionen?

Revisionens uppdrag utvecklas dels i de två reflektionsdokument som gick på remiss 2010, och dels i volymen Förklaringar till Förslag för kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 från 2012. Se även remissammanställning 2014:2.

Hur ser tidsplanen för arbetet ut?

Här hittar du tidsplanen för arbetet med kyrkohandboken.

Hur fungerar en revision av en kyrkohandbok?

Arbetet liknar hur större utredningar fungerar, med faser då arbetsgrupper bearbetar förslag och faser då externa experter granskar.

Därefter följer remissfaser då reflektionsdokument (2010) och kyrkohandboksförslag (2012, 2016) skickas ut, och då det är viktigt att en bredd av synpunkter inhämtas och tas med i bearbetningen. 

Hur styrs och leds arbetet med kyrkohandboksrevisionen?

Här finns en beskrivning av organisationen.

Är biskopsmötet inblandade i processen? 

Biskopsmötet ska alltid yttra sig i teologiska och ekumeniska frågor av större vikt. Biskopsmötet har behandlat kyrkohandboksförslaget vid flera sammanträden under hela revisionsarbetet från 2006 och framåt.

Före kyrkostyrelsens beslut om kyrkohandboksförslaget 2012 yttrade sig biskopsmötet, enligt kyrkoordningens skrivning i tolfte kapitlet, tredje paragrafen: ”Kyrkostyrelsen skall begära in yttrande från Biskopsmötet vid beredning av styrelsens beslut i teologiska och ekumeniska frågor av större vikt.” 

Biskopsmötet följer revisionsarbetet och hörs kontinuerligt om förslaget. Biskopsmötet har i arbetsgrupper, under slutet av 2014 och under 2015, arbetat med det reviderade förslaget.

Hur togs svaren efter remissåret 2013 till vara?

När remisstiden tog slut i februari 2014 kategoriserades och analyserades svaren. Många remissinstanser hade gett mycket omfattande svar om ordningarna, musik, språk och teologi. Kyrkostyrelsen beslutade därför 2014 att revisionens tidsplan skulle förlängas så att ett slutförslag skulle kunna behandlas av kyrkomötet 2017. 

Under hösten 2014 bearbetades förslaget. Särskilt fokus låg på musiken då där fanns brister. Också vissa teologiska och språkliga frågor samt dopgudstjänsten behövde bearbetas.

Under 2015 har musik, språk och teologi granskats. Särskilda arbetsgrupper har haft fokus på dels Gudstjänstmusik A och dels Gudstjänstmusik B till E. Fokus har också gällt dopgudstjänsten och konfirmationsgudstjänsten med bl.a. seminarier.

Teologiska och språkliga frågor har bearbetats grundligt. I bearbetning och granskning har både sakexperter och personer med bred pastoral kunskap funnits med. Expertkompetens har föreslagits av till exempel musikvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, vad gäller framförallt den gregorianska musiken, och dessa förslag har beaktats i revisionsarbetet.

Under hösten 2015 har förslaget färdigställts med bearbetningar, formgivning och korrekturfas.

Det har varit debatt om kyrkohandboken med kritik. 
Vad har debatten handlat om, och har man lyssnar på synpunkterna?

Kritiken har framförallt handlat om delar av musiken i kyrkohandboksförslaget. Efter remissomgången 2012–2013 framkom i remissvaren dels kritik om musiken där remissinstanser efterfrågande förändringar, dels att man bejakade förslagets helhet (80 procent av församlingarna) – under förutsättning att bearbetningar gjordes.

Kritiken har till exempel gällt Gudstjänstmusik A och de felaktigheter som fanns i förslaget från 2012. Man har också bland annat efterlyst mer utrymme för nyskapande av musik.

Synpunkterna har beaktats i revisionsarbetet och har legat till grund för bearbetningarna i det reviderade förslaget.   

Hur värnas det kyrkomusikaliska arvet i kyrkohandboken?

Svenska kyrkan är en av få kyrkor som i så stor omfattning har kvar och brukar mycket av till exempel den gregorianska musiken. Denna musik kommer även fortsättningsvis finnas kvar i kyrkohandboken och är något som Svenska kyrkan värnar. 

Några kritiker har efterlyst mer förutsättningslös forskning om till exempel den gregorianska musiken och att nyare forskningsrön borde påverka.

Eftersom revisionen har särskilda uppdrag är den inte förutsättningslös. I bearbetning och granskning har expertsynpunkter efterhörts och beaktats ‒ inom ramen för revisionens uppdrag bland annat om att revidera 1986 års kyrkohandbok, och konstaterandet från kyrkostyrelsen att nuvarande kyrkohandbok i huvudsak fungerar väl.

Kyrkohandboken behöver kunna fungera i församlingar med olika traditioner och musikaliska förutsättningar och detta är också en viktig utgångspunkt för revisionen.

Hur kan kyrkohandboken underlätta för annan eller ny musik?

Kyrkohandboken reglerar endast den liturgiska musiken som t.ex. Kristusrop/Kyrie, Lovsången/Gloria och Laudamus och Helig/Sanctus, men däremot inte vilka psalmer som sjungs, instrumentalmusik eller körsång. Vad gäller möjligheten till nyskapande av den liturgiska musiken har den frågan diskuterats bland annat i remissvar 2014.

Avsikten är nu att inom kyrkohandbokens ramar, och ordningen kring beslut om gudstjänst som regleras i kyrkoordningen, kunna möjliggöra att annan musik kan brukas till kyrkohandbokens texter. 

Är förslaget översatt till teckenspråk och nationella minoritetsspråk?

Ja, delar av kyrkohandboksförslaget 2012 har översatts till svenskt teckenspråk och nationella minoritetsspråk (tre samiska språk, finska och meänkieli). En ny kyrkohandbok på svenska kommer översättas helt eller i delar till dessa språk. Ett översättningsarbete pågår till romani, med flera varieteter inom romani. Flerspråkiga församlingar har funnits med som försöksförsamlingar 2012–2013 och man kan där fira gudstjänst på sitt språk. Urvalet av texter för översättning har gjorts av särskilda arbetsgrupper.

Utvärderas översättningarna av kyrkohandboksförslaget?

Ja, översättningarna utvärderas under 2015 och 2016. I utvärderingen har frågor bland annat ställts om hur översättningarna fungerat i gudstjänstfirandet och hur översättningarna överensstämmer med förslaget på svenska. Det ställs också frågor om översättningarnas kvalitet (till exempel om orden är för ålderdomliga eller för moderna). 

Görs översättningar till andra minoritetsspråk?

Den nuvarande kyrkohandboken finns i delar på bland annat engelska och spanska. Det är under beredning vilka språk som en kommande kyrkohandbok ska översättas till. Det skulle till exempel kunna handla om arabiska.

Påverkas kyrkoordningen av kyrkohandboksförslaget?

Kyrkomötet beslutade hösten 2011 om ändringar av kyrkoordningen så att försöksordningar för huvudgudstjänst och kyrkliga handlingar kan användas. När ett slutförslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan behandlas av kyrkomötet hösten 2017 kommer också förändringar av kyrkoordningen i relation till den nya kyrkohandboken att behandlas.