Meny

Kyrkoårets bibeltexter

Kyrkan har skapat en egen kalender, kyrkoåret, eller kyrkåret. Den handlar bland annat om Jesus liv, död och uppståndelse. Varje söndag och helgdag under kyrkoåret har sitt namn, sitt tema och sina bibeltexter.

Du kan följa kyrkans år genom att gå till kyrkan

Varje söndag läser prästen och församlingsborna söndagens texter. Du kan också läsa veckans bibeltexter här. Längst ner på sidan hittar du länkar till kyrkoårets övriga sön- och helgdagar.

Som komplement till veckans bibeltexter finns Svenska kyrkans bibelläsningsplan (pdf). Den innehåller bibeltexter för alla dagar som inte är söndagar eller särskilda firningsdagar. Bibelläsningsplanen är i första hand avsedd som stöd för dig som vill läsa bibeln på egen hand. 

Mer om kyrkoåret, kyrkans kalender och högtiderna och helgerna i den

 

Bibeltexterna hämtas automatiskt

När vi hämtar bibeltexterna till den här sidan så sker det baserat på kapitel och versnummer. Ibland börjar dock en text i en vers och avslutas i en annan vers. Då kan texterna som visas här verka börja mitt i en mening eller med ett lösryckt ord. Läs gärna hela sammanhanget i Bibeln eller på bibeln.se

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen firas till minne av den kväll när Jesus för sista gången äter tillsammans med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Senare på natten när Jesus och hans lärjungar samlats i Getsemane trädgård grips Jesus av de romerska soldaterna.

Tema

Det nya förbundet

Liturgisk färg

Vit

Altardekoration

På altaret ställer vi vita och röda blommor och vi tänder sex ljus.

Bibeltexter

Gammaltestamentlig läsning

Andra Moseboken kapitel 12, vers 1-14

Herren sade till Mose och Aron i Egypten: ”Denna månad skall inleda raden av månader; den skall för er vara årets första månad. Säg till Israels menighet att varje familjefar den tionde i denna månad skall ta ett lamm eller en killing, ett djur för varje hushåll. Men om hushållet är för litet för ett helt djur skall husfadern och hans närmaste granne tillsammans ta ett djur, alltefter antalet personer; ni skall göra beräkningen med hänsyn till vad var och en äter. Djuret skall vara felfritt, årsgammalt och av hankön och tas från fåren eller från getterna. Ni skall spara det till den fjortonde dagen i denna månad; då skall hela Israels församlade menighet slakta det mellan skymning och mörker. Man skall ta av blodet och stryka på båda dörrposterna och på tvärbjälken i de hus där man äter det. Köttet skall ätas samma natt; det skall vara stekt över eld och det skall ätas med osyrat bröd och beska örter. Ni får inte äta något av köttet rått eller kokat i vatten, utan det skall vara stekt över eld, med huvud, fötter och innanmäte. Ingenting får lämnas kvar till morgonen; om något då är kvar skall ni bränna upp det. Vid måltiden skall ni ha kläderna uppfästa, skor på fötterna och stav i handen. Ät i hast. Detta är Herrens påsk. Den natten skall jag gå fram genom Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom — jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen där ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi, och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten. Den dagen skall vara en minnesdag för er. Ni skall fira den som en Herrens högtid; i släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar den.

Epistel

Första Korinthierbrevet kapitel 11, vers 20-25

Men vid era sammankomster går det inte att hålla Herrens måltid, för var och en tar genast för sig av sin egen mat, och den ene sitter hungrig medan den andre har druckit sig berusad. Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Bryr ni er inte om att det är Guds församling? Skall de som inte har något behöva skämmas? Vad vill ni jag skall säga, skall jag berömma er? Nej, för det här får ni inget beröm. Jag har själv tagit emot från Herren det som jag har fört vidare till er: Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och sade: ”Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig.” Likaså tog han bägaren efter måltiden och sade: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig.”

Evangelium

Matteusevangeliet kapitel 26, vers 17-30

Första dagen av det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?” Han svarade: ”Gå in till staden och hälsa den och den att er mästare säger: Min stund är nära. Jag vill hålla påskmåltid hos dig med mina lärjungar.” Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden. På kvällen lade han sig till bords med de tolv. Medan de åt sade han: ”Sannerligen, en av er skall förråda mig.” De blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter en: ”Det är väl inte jag, herre?” Han svarade: ”Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.” Judas, som skulle förråda honom, sade: ”Det är väl inte jag, rabbi?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.” Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike.” När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget.

Psaltaren

Psaltaren psalm 111, vers 1-5

Halleluja! Stora är Herrens verk, de begrundas av alla som älskar dem. Höga och majestätiska är hans gärningar, hans rättfärdighet varar för alltid. Han låter oss minnas sina under. Nådig och barmhärtig är Herren, han ger föda åt dem som fruktar honom, han minns för evigt sitt förbund.

Kyrkoårets bibeltexter 2019–2020

Kyrkoåret börjar med första advent, och är alltså inte samma sak som ett kalenderår.

Första advent

Andra advent

Tredje advent

Fjärde advent

Juldagen

Annandag jul eller den helige Stefanos dag

Söndagen efter jul

Nyårsdagen

Söndagen efter nyår

Trettondedag jul

Första söndagen efter trettondedagen

Andra söndagen efter trettondedagen

Tredje söndagen efter trettondedagen

Kyndelsmässodagen

Septuagesima

Sexagesima eller reformationsdagen

Fastlagssöndagen

Askonsdagen

Första söndagen i fastan

Andra söndagen i fastan

Tredje söndagen i fastan

Jungfru Marie bebådelsedag

Femte söndagen i fastan

Palmsöndagen

Skärtorsdagen

Långfredagen

Påsknatten

Påskdagen

Annandag påsk

Andra söndagen i påsktiden

Tredje söndagen i påsktiden

Fjärde söndagen i påsktiden

Femte söndagen i påsktiden

Bönsöndagen

Kristi himmelsfärds dag

Söndagen före pingst

Pingstdagen

Annandag pingst

Heliga trefaldighets dag eller missionsdagen

Första söndagen efter trefaldighet

Midsommardagen

Den helige Johannes döparens dag

Tredje söndagen efter trefaldighet

Fjärde söndagen efter trefaldighet

Apostladagen

Sjätte söndagen efter trefaldighet

Kristi förklarings dag

Åttonde söndagen efter trefaldighet

Nionde söndagen efter trefaldighet

Tionde söndagen efter trefaldighet

Elfte söndagen efter trefaldighet

Tolfte söndagen efter trefaldighet

Trettonde söndagen efter trefaldighet

Fjortonde söndagen efter trefaldighet

Femtonde söndagen efter trefaldighet

Sextonde söndagen efter trefaldighet

Den helige Mikaels dag

Tacksägelsedagen

Nittonde söndagen efter trefaldighet

Tjugonde söndagen efter trefaldighet

Alla helgons dag

Söndagen efter alla helgons dag

Tjugoandra söndagen efter trefaldighet

Söndagen före domssöndagen

Domssöndagen