Närbild på kyrkklocka.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Kyrkklockor

Kyrkklockor har använts i århundraden för att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara.

Kyrkklockorna har en lång historia i den kristna kyrkan, och de äldsta beläggen för dem är från år 535 i Italien.

Kyrkklockornas huvudsakliga uppgift har alltid varit att kalla människor till kyrkan, och deras funktion var extra betydelsefull i de tider då folk saknade egna klockor. Av den anledningen ringde kyrkklockorna ofta tre gånger innan gudstjänsten skulle börja, så att människor skulle hinna till kyrkan i tid.

Klockorna har också använts för att uppmana människor att be, för att varna vid till exempel brand eller krig, och för att tala om att någon har dött. Klockringning vid dödsfall kallas själaringning och är något som fortfarande förekommer vid tacksägelserna i våra gudstjänster.

Förr i tiden fanns det alltid en person som hade till uppgift att ringa i klockorna. Den personen hade titeln klockare. I slutet av 1940-talet började man automatisera klockringningen, så att klockorna ringde utan att det behövdes en klockare.” 

 

 

När Ringer Kyrkklockorna?

  • En timme före söndagens och helgdagens huvudgudstjänst. Det förekommer lokala variationer.

  • Vid tacksägelse över en avliden, då ringer det under gudstjänsten.

  • I början av barn-, vigsel-, dop- och begravningsgudstjänster samt i samband med urnnedsättning.

  • I vissa församlingar ringer man dagen efter att någon har avlidit, eller på en särskild veckodag för alla som har avlidit under en vecka.

  • Vid helgmålsringning kl 18 på lördagskvällar och helgaftnar.

  • På nyårsafton rings det gamla året ut och det nya in.

Illustration av en kyrkobyggnad med nummer som markerar olika delar.

Här kan du komma till alla delarna av "Vad är vad i kyrkan".

Vad är vad i kyrkan?