Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Kyrkklockor

Kyrkklockor har använts i århundraden för att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara.

Kyrkklockorna har en lång historia i den kristna kyrkan, och de äldsta beläggen för dem är redan år 535 i Italien.

Kyrkklockornas huvudsakliga uppift har alltid varit att kalla människor till kyrkan, och deras funktion var extra betydelsefull i de tider då folk saknade egna klockor. Det är av den anledning som kyrkklockorna ofta brukade ringa tre gånger innan gudstjänsten skulle börja, så att människor skulle hinna till kyrkan i tid.

Klockorna har också använts för att uppmana människor att be, för att varna vid till exempel brand eller krig, och för att tala om att någon har dött. Klockringning vid dödsfall kallas själaringning och är något som fortarande förekommer vid tacksägelserna i våra gudstjänster.

I slutet av 40 talet började klockringningen i Sverige övergå till att bli automatiserad och kunde på så sätt ringa utan hjälp av en person. Tidigare fanns det en Klockare som manuellt såg till att klockorna ringde.

 

 

När Ringer Kyrkklockorna?

  • En timme och en halvtimme före söndagens och helgdagens huvudgudstjänst
  • Vid tacksägelse över en avliden, då ringer det under gudstjänsten
  • I början av barn-, vigsel-, dop- och begravningsgudstjänster samt i samband med urnnedsättning
  • För en avliden 10.00 (i 10 minuter), någon dag efter dödsfallet, är det fler själaringningar på samma dag är det paus 5 minuter mellan ringningarna
  • Vid helgmålsringning 18.00 på lördagskvällar samt helgaftnar
  • På Nyårsafton rings det gamla året ut och det nya in

Här kan du komma till alla delarna av "Vad är vad i kyrkan".

Vad är vad i kyrkan?