Närbild på kyrkklocka.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Kyrkklockor

Kyrkklockor har använts i århundraden för att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara.

Kyrkklockorna har en lång historia i den kristna kyrkan, och de äldsta beläggen för dem är från år 535 i Italien.

Kyrkklockornas huvudsakliga uppgift har alltid varit att kalla människor till kyrkan, och deras funktion var extra betydelsefull i de tider då folk saknade egna klockor. Av den anledningen ringde kyrkklockorna ofta tre gånger innan gudstjänsten skulle börja, så att människor skulle hinna till kyrkan i tid.

Klockorna har också använts för att uppmana människor att be, för att varna vid till exempel brand eller krig, och för att tala om att någon har dött. Klockringning vid dödsfall kallas själaringning och är något som fortfarande förekommer vid tacksägelserna i våra gudstjänster.

Förr i tiden fanns det alltid en person som hade till uppgift att ringa i klockorna. Den personen hade titeln klockare. I slutet av 1940-talet började man automatisera klockringningen, så att klockorna ringde utan att det behövdes en klockare.” 

 

 

När ringer kyrkklockorna?

  • En timme före söndagens och helgdagens huvudgudstjänst. Det förekommer lokala variationer.

  • Vid tacksägelse över en avliden, då ringer det under gudstjänsten.

  • I början av barn-, vigsel-, dop- och begravningsgudstjänster samt i samband med urnnedsättning.

  • I vissa församlingar ringer man dagen efter att någon har avlidit, eller på en särskild veckodag för alla som har avlidit under en vecka.

  • Vid helgmålsringning kl 18 på lördagskvällar och helgaftnar.

  • På nyårsafton rings det gamla året ut och det nya in.

Illustration av en kyrkobyggnad med nummer som markerar olika delar.

Här kan du komma till alla delarna av "Vad är vad i kyrkan".

Vad är vad i kyrkan?
Vit kyrka bland träd.

1. Torn

Många kyrkor, både äldre och yngre, har torn. Tornet gör att kyrkan syns på långt håll. Det bär också upp klockorna som kallar till gudstjänst.

En vit gammal kyrka. Spirande kvistar i förgrunden.

2. Vapenhus

Vapenhuset är förrummet i en kyrkas västra del. Tidigare trodde man att männen lade ifrån sig sina vapen här innan de gick in i kyrkan.

Insidan av folktom kyrka.

3. Långhus

Långhuset är den del av kyrkan där församlingen sitter. Riktningen i långhuset går oftast från väster mot öster där solen går upp. Solen har varit en symbol för Gud och Jesus Kristi uppståndelse, och tanken är att kyrkan är vänd mot Gud.

Ett stort kors och två statyer står på ett altare i en kyrka.

4. Koret

Koret finns längst fram i kyrkorummet, framför långhuset. Namnet kommer av att det var här kören traditionellt stod.

Absiden på en kyrka belägen vid sjö.

5. Absid

Absiden är den välvda, halvrunda eller mångkantiga avslutningen av östra sidan på ett kor.

Kvinna i vit dräkt inne i sakristia.

6. Sakristia

En sakristia är prästens omklädningsrum. Här förvaras de kläder och dräkter som bärs vid gudstjänster och mässor.

Närbild på kyrkklocka.

7. Kyrkklockor

Kyrkklockor har använts i århundraden för att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara.

En gammal kyrkorgel.

8. Orgel

Orgeln är det största av alla musikinstrument och har stor betydelse både för gudstjänstmusiken, och som bärare av en kristen europeisk musiktradition.

Gudstjänst i en stor kyrka.

9. Församlingen

Medlem i en församling är den som bor inom församlingens geografiska gränser och samtidigt är medlem i Svenska kyrkan. Tidigare blev man medlem genom födseln men sedan 1996 är det dopet som ger medlemskap.

Ärkebiskop Antje Jackelén står i predikstolen i Uppsala domkyrka. Kyrkbänkarna nedanför är fullsatta.

10. Predikstol

Predikstolen är en högt placerad talarstol. Den började användas under 1500-talet och reformationen när predikan blev viktigare i gudstjänsten.

Präster framför församlingen.

11. Prästen

Prästen berättar och undervisar om kristen tro på ett begripligt sätt och hen leder gudstjänster. Viktiga uppgifter för prästen är också att döpa och dela ut nattvarden.

Kören läser i sina noter.

12. Kör

Musiken har sedan kyrkans första tid använts för att uttrycka församlingens bön och lovsång till Gud.

Dopfunt i kyrka.

13. Dopfunt

En dopfunt är gjord av sten, trä eller metall och fylls med vatten när den används vid dopet. Ordet funt kommer från latinets fons, ”källa”.

Ett altare med blomvaser och tända ljus står i ett rum med tegelgolv och tegelväggar. Ett krucifix hänger på väggen.

14. Altare

Altaret är det bord av sten eller trä som står i kyrkans kor. Det första kristna altaret var ett matbord. Människor samlades i hemmen för att sjunga, be och dela bröd och vin med varandra.

15. Utsmyckning

Genom kyrkobyggnadernas arkitektur och utsmyckning har människor uttryckt sin tro och sin bild av Guds kärlek och storhet.