Historien om Kyrkans SOS

Kyrkans SOS (då Kyrkans Jourtjänst) grundades i Göteborg 1971. Tanken var att utgöra en förlängning av Jourhavande präst, som hade startat 15 år tidigare.

Erland Frizell, tv, var en av initiativtagarna till Kyrkans jourtjänst.

En av initiativtagarna till Kyrkans SOS (då Kyrkans Jourtjänst) var kyrkoherden i Göteborgs Vasa församling, Erland Frizell. Han ville ha en basstation dit utsatta människor kunde komma och få en säng för natten, med mera.

Göteborgs kyrkliga samfällighet var huvudman för stiftelsen Kyrkans SOS från starten fram till 2017, tilldelade ekonomiska medel och utsåg ledamöter till styrelsen.

Före internets intåg var Kyrkans SOS till stor del en lokal verksamhet i Västsverige, idag kommer bara en tredjedel av samtalen från Västra Götalandsregionen.

Under lång tid bestod arbetet även av en samtalsmottagning i Göteborg.

2012 startade Kyrkans SOS tillsammans med Skolkyrkan i Göteborg en utbildning i nätvandring, ett konkret sätt att se, stötta och stärka unga via nätet. Verksamheten leds nu av Kyrkans SOS under namnet Svenska kyrkans nätvandrare, med stöd från Folkhälsomyndigheten och i samarbete med församlingar inom Svenska kyrkan och medarbetare på Karlstad och Skara stift.

2017 avvecklades Göteborgs kyrkliga samfällighet, vilket innebar en stor utmaning för Kyrkans SOS. Samtidigt som det var ett fortsatt högt tryck på telefon- och brevjouren, behövde organisationen anpassas till att stå på egna ben.

Kyrkans SOS organiseras sedan länge som en stiftelse, med styrelseledamöter från Svenska kyrkans församlingar och pastorat.

2019 bytte organisationen namn till Kyrkans SOS.