Meny

Kyrkan skapar trygghet på Cypern

"Jag vill gärna betala tillbaka min skuld. Vad blir jag skyldig kyrkan, förutom mitt liv?" Det stod i ett sms som kom till Thomas och Katharina Nordin. Just nu jobbar de för utlandskyrkan i Ayia Napa. Thomas berättar om en kyrka som skapar trygghet och hopp.

Thomas Nordin är vikarierande kyrkoherde i Skandinaviska kyrkan i Ayia Napa.  Han är där tillsammans med sin fru Katharina, som är diakon. Verksamheten i Ayia Napa är ett samarbete mellan Svenska kyrkan i utlandet och Sjømannskirken - Norsk kirke i utlandet. Både Thomas och Katharina är pensionärer och har hunnit med ett långt arbetsliv i kyrkans tjänst.

Föddes i en sjömanskyrka i Aberdeen

– På 70-talet arbetade vi i en skandinavisk kyrka i Gent i Belgien, utsända från Sverige. Vi har även varit missionärer i Zimbabwe, det var på 2000-talet, och dessförinnan i Tanzania.  Jag har också varit stiftsadjunkt i Uppsala stift. Här på Cypern fick vi hoppa in i januari 2020 och vi blir kvar till början juni.

Själv föddes Thomas i en sjömanskyrka i Aberdeen.
– Min pappa var sjömanspräst, så det känns lite som att cirkeln sluts. Jag får återknyta bekantskapen med den moderna utlandskyrkan.

Kyrkan ett andra hem för äldremigranter

Thomas och Katarina började från dag ett att arbeta med möten. Kyrkan har öppet sju dagar i veckan och är mycket uppskattad av den stora grupp utflyttade skandinaver som bor på Cypern. Medelåldern är hög. De kallas ibland för "äldremigranter", i betydelsen att det handlar om sådana som väljer att av bland annat hälsoskäl halvårsvis leva i ett mildare klimat. Kyrkan har uppemot 150 besökare per dag. Thomas berättar:

– För dessa blir kyrkan ett andra hem. Vi står för en del av deras trygghet. Skulle inte kyrkan finnas, skulle det bli väldigt annorlunda för dem. Det handlar om sociala kontakter. En mötesplats. Och givetvis en andlig gemenskap i gudstjänstlivet. Ofta börjar det kanske med att de besöker caféet, för att sedan komma med på en gudstjänst. Det är lägre trösklar här än i Sverige - allt sitter ihop, även rent fysiskt i vår kyrkolokal. Det är ett kort steg mellan kaffekoppen och kyrkorummet. I ett nytt socialt sammanhang kan man också våga sig in i en ny identitet, prova att gå i kyrkan.

Thomas betonar att detta inte är fråga om lyxturister – man är här av andra skäl. Många hamnar också på sjukhus här.
– Vi gör sjukbesök nästan varje dag. På sommaren ser vi mer yngre turister och driver bland annat projektet Vatten i natten, där vi delar ut vatten och pratar med ungdomar.

Kyrkan beroende av intäkter och volontärer

Hur är det då att vara utsänd och jobba i utlandskyrkan - vilka är utmaningarna? Thomas menar att en stor utmaning är att hitta en balans mellan det som genererar inkomst och det som är kyrka.

– Det gäller att hitta en vettig balans, lämpliga aktiviteter som ligger nära kyrkans uppdrag. Att få besöka  kyrkan kommer givetvis aldrig kosta något, inte heller samtalen, stödet. Så de "kommersiella" delarna behövs för att kyrkan ska överleva. Här är vardagsverksamheten mycket större än vad den brukar vara i Sverige. Den pågår hela veckan.  Vi har caféverksamhet som är öppen måndag till lördag samt även specifika arrangemang som vårmarknad och julmarknad.

Verksamheten är också väldigt beroende av sina volontärer. Thomas vill lyfta vikten av de lokalanställda.

– Våra lokala medarbetare har bott länge på Cypern. Ett par av dem är gifta med cyprioter och känner förhållandena väl i landet, något som skapar en stabilitet. Vi är mycket tacksamma för dem. Man känner, som gammal kyrkoherde, att man skulle ha samma möjligheter som hemma, vad gäller exempelvis personalvård och möjligheter till fortbildning.

Kyrkan ett stöd i svåra situationer

Både Thomas och Katharina trivs och känner det som ett stort privilegium att få arbeta för utlandskyrkan. De har telefonpassning 24 timmar om dygnet, med allt från dödsfall, till behov av praktisk hjälp och akuta situationer.

– Vi har väldigt mycket att göra just nu, men motsatsen vore ju inte önskvärt. Häromveckan blev vi kontaktade av en person som hade hamnat i mycket svåra omständigheter. Vi kunde hjälpa personen i det akuta. Senare kom ett sms med texten: "Jag vill gärna betala tillbaka min skuld. Vad blir jag skyldig kyrkan, förutom mitt liv?" Det kändes väldigt gott att få sms:et som ett kvitto på att vi hade fått vara ett stöd i en akut situation.

Skandinaiska kyrkan på Aiya Napa, Cypern
Bild: Magnus Aronson