Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Kristinehamn Besöksadress: Nya Kyrkogatan 3, 68131 Kristinehamn Postadress: Box 106, 68123 Kristinehamn Telefon:+46(550)87900 E-post till Svenska kyrkan Kristinehamn

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Eftertanke

Betraktelsen

Vi vandrar genom fastetiden. En tid fylld av oro, ångest och rädsla. Ibland så stark att man kan ta på den. När jag skriver den här betraktelsen har det ofattbara hänt.

En högerextrem man har precis klivit in i en moské och skjutit ihjäl människor. I hans skeva världsbild såg han dem kanske inte som människor utan som muslimer. Detta hat som riktas i blindo mot olika grupper av människor endast på grund av deras hudfärg, religion eller sexuell läggning. Vi lever i den tiden nu när det är viktigt vilken väg vi väljer att ta. För när vi vandrar genom ett mörker, när oron och ångesten tränger sig på vet alla som varit där att det är svårt att veta åt vilket håll man ska gå. Var finns ytan, var finns syret som jag behöver för det bränner i mina lungor? I rädslan och hatet är det lätt att trampa snett.

Att välja den enkla förklaringen istället för att stanna i det svåra en stund till och lita på att det bär. Att ifrågasätta sina egna tankar och fördomar. En vän sa så här till mig under veckan som gått ”När hatet lever sitt eget liv så blir våldet en naturlig följd av det”. Att hata är lätt, det är självgenererande, det frodas och växer. Idag kan vi hata via nätet, det är ännu enklare. Massvis av människor hatar och skriver fruktansvärda inlägg. Det finns en grupp som kallar sig #jagärhär som agerar i hatfyllda forum på nätet för att balansera tonen med saklighet och kärlek. Jag är med i den gruppen, när jag orkar, för hatet är så omfattande att jag ibland inte förmår mig. Men vi är många i gruppen och jag kan lita på att det är andra som orkar när hatet förlamat mig.

Fastan är lång men vi kan ana hoppet och ljuset. Bland annat kommer den till mig i formen av en 16 årig flicka i en gul regnkappa. Hon säger med sin klara röst att det inte är för sent, men vi måste göra något NU! Vi får inte låta mörkret och okunskapen vinna. I denna mörka tid är hon ett ledljus som går före.

Jag ser på fastetiden på detta sätt när jag går i mörkret, famlar men tilliten bär mig. Gud bär oss även när vi inte tror det. ”Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.”

På Palmsöndagen den 14 april kl 18.00 är det ”Från mörker till ljus-gudstjänst” denna gång tillsammans med Bastkören. Varmt välkomna dit och till påskens alla gudstjänster!

Carina Haak, diakon