Previous Page TOC Next Page


Direktiv för översyn och revision av de kyrkliga böckerna

Fastställda av Svenska kyrkans centralstyrelse den 20 mars 1997

1. Inledning

Till Svenska kyrkans böcker hör enligt kyrkliga kungörelsen (SKFS 1992:9) bland andra Den svenska kyrkohandboken (antagen av kyrkomötet 1986-87), Den svenska evangelieboken (1983) och En liten bönbok (1970).

I överläggningar mellan Centralstyrelsen och Svenska kyrkans församlingsnämnd har under det senaste året aktualiserats behovet av översyn och revision av några av Svenska kyrkans böcker, främst kyrkohandboken och evangelieboken samt En liten bönbok. Vid överläggningarna har dels berört innehållet i ett sådant översyns- och revisionsarbete, dels arbetets organisation, ekonomi och tidsplan samt ansvarsfördelningen mellan Centralstyrelsen och nämnden.

Centralstyrelsen har också orienterats om läget beträffande nämndens på kyrkomötets uppdrag pågående arbete med ett tillägg till kyrkohandboken.

2. Motiven för översyn och revision

Församlingsnämnden har föreslagit att det i fråga om kyrkohandboken och evangelieboken skall vara fråga om en mer begränsad översyn. I fråga om En liten bönbok finns behoven av en mer genomgripande revision. Centralstyrelsen delar denna uppfattning.

Motiven för översyn av kyrkohandboken är i sammanfattning följande:

• Behovet av en språklig anpassning till den kommande helbibeln med åtföljande konsekvenser för mässmusiken och dess textunderläggning. I sammanhanget kan konstateras att nu använda gammalkyrkliga introitus följer 1917 års bibelöversättning.

• Kyrkomötets beslut under åren från 1987 och framåt i ett antal gudstjänstfrågor. Åtskilliga förslag har i enlighet med gudstjänstutskottets uppfattning samlats i en "bank" som skall öppnas när det är dags för en översyn av kyrkohandboken. Bland större uppdrag kan nämnas utarbetandet av ny alternativ serie mässmusik samt det av kyrkomötet bejakade förslaget från läronämnden att framtida liturgiskt arbete skall prioritera inklusivt språkbruk.

• De ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön.

• Genomarbetning av anvisningstexter och kyrkorättslig reglering på ett sådant sätt att överensstämmelse nås med det förslag till kyrkoordning som skall läggas fram för 1999 års kyrkomöte.

Det kan tillfogas att 1996 års kyrkomöte begärt en utvärdering av kyrkohandboken till ledning för en översyn.

Motiven för översyn av evangelieboken är i sammanfattning följande:

• Den nya helbibelns publicering medför att alla gammaltestamentliga periokoper återges i den nya textversionen.

• Översyn av texturvalet ur Gamla testamentet i enlighet med 1990 års kyrkomötes beslut om att vissa historiska texter skall bygas på psaltartexter.

• Anpassning av texterna ur Nya testamentet till eventuella förändringar i den nya helbibeln.

• Översyn av episteltexternas perikopindelning i enlighet med kyrkomötets anvisningar.

• Behovet av en ny alternativ serie kollektböner.

Motiven för en revision av En liten bönbok är i sammanfattning följande:

• Den allmänna språk- och samhällsutvecklingen sedan den nuvarande bönboken utarbetades i slutet av 1960-talet gör tillsammans med utvecklingen under samma tid av kyrkans böneliv en revision påkallad ur både språklig och innehållslig synpunkt.

• Av 1996 års ombudsmöte utfärdade anvisningar för revisionen.

3. Ansvarsfördelning mellan Centralstyrelsen och Församlingsnämnden

Arbetet med att främja kyrkans gudstjänstliv är en instruktionsbunden uppgift för Församlingsnämnden. Centralstyrelsen har därför efterhand som kyrkomötet överlämnat skrivelser i frågor om gudstjänstlivet lämnat dessa ärenden vidare till nämnden för handläggning inom ramen för detta uppdrag.

Centralstyrelsen har som kyrkomötets beredande och verkställande organ ett övergripande ansvar för bland annat frågor rörande Svenska kyrkans böcker, sakrament, gudstjänster och övriga handlingar. Centralstyrelsen är i samma egenskap det organ som överlämnar skrivelser till kyrkomötet och tar emot de uppdrag kyrkomötet ger.

Detta innebär att medan nämnden har till uppgift att främja gudstjänstlivet genom att till stift och församlingar sprida idé- och inspirationsmaterial och att fånga upp förslag och behov, så har Centralstyrelsen ansvar för de förslag på gudstjänstlivets och de kyrkliga böckernas område som skall läggas fram i skrivelse till kyrkomötet.

Detta förhållande har i första hand konsekvenser för slutskedet i processen, sedan nämndens förslag föreligger. Det ankommer på Centralstyrelsen att svara för remittering och, i nära samverkan med nämnden, för den bearbetning fram till slutförslag som remissomgången ger anledning till.

För att säkerställa en god samordning med Centralstyrelsens planering kan Centralstyrelsens övergripande ansvar för kyrkans böcker även göra vissa direktiv vid arbetets början motiverade.

Församlingsnämnden har denna 28 november 1996 under förutsättning av Centralstyrelsens godkännande för sin del fattat beslut om översyns- och revisionsarbetet inklusvie vissa beslut angående ett tillägg till kyrkohandboken.

Centralstyrelsen utfärdar som övergripande direktiv för arbetet de kompletterande anvisningar som framgår i det följande.

4. Centralstyrelsens direktiv som komplettering till nämndens projektbeskrivningar

4.1 Allmänt

Svenska kyrkan står inför stora förändringar under de närmaste åren. De regler för kyrkotillhörigheten som gäller från 1996 innebär en stor utmaning för församlingarna och en kraftsamling på det pastorala handlingsprogrammet för dopet. De ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten innebär att resurser måste läggas på information och utbildning liksom på omställningen i övrigt. Mycket tid kommer att behöva avsättas under de närmaste åren på remissarbete. Det finns på många håll en oro inför förändringarna.

Centralstyrelsen menar därför att det i detta skede är klokt att inte ställa församlingarna inför stora förändringar i andra avseenden. När det gäller det nu aktuella översynsarbetet rörande några av kyrkans böcker är det angeläget att kunna visa att det inte är fråga om att församlingarna något år efter relationsförändringen skall ta emot en helt ny kyrkohandbok och införa nya gudstjänstordningar med det stora remissarbete och de utbildningsinsatser som detta skulle kräva.

Centralstyrelsen understryker därför att det i fråga om kyrkohandboken och evangelieboken endast skall vara fråga om en begränsad översyn på de punkter och i de avseenden som är direkt påkallade. Prioriteringarna i arbetet skall utgå från vad som behöver ske med anledning av den nya bibelöversättningen. Då denna kommer att fastställas som för Svenska kyrkan gällande bibelöversättning är det givetvis denna som skall användas i kyrkans gudstjänst. De översynsåtgärder som behöver ske mot den bakgrunden skall därför genomföras. (Speciella förhållanden gäller dock beträffande lydelsen av trosbekännelserna och Herrens bön – se nedan 4.2.) Också vissa näraliggande åtgärder, såsom översyn av urvalet av gammaltestamentliga perikoper, är det också naturligt att vidta inom ramen för översynsarbetet.

Annorlunda förhåller det sig med En liten bönbok. Här är Centralstyrelsen i likhet med nämnden av uppfattningen att en genomgripande revision erfordras och har i maj 1996 direkt uppdragit till nämnden att låta verkställa en sådan.

De förslag som blir resultatet av översyns- och revisionsarbetet skall överlämnas till Centralstyrelsen, som svarar för remissförfarandet.

Det samlade översyns- och revisionsarbetet kommer att medföra behov av en ny utgåva av den samlade volymen Den svenska psalmboken. Då inköp av nya psalmböcker är en stor investering för församlingarna ankommer det på Församlingsnämnden att så snart tidsplanen låter sig överblickas informera församlingarna om detta.

4.2 Översyn av Den svenska kyrkohandboken

Uppgiften att göra en begränsad översyn kan bli problematisk med hänsyn till den rad av gudstjänstfrågor som behandlats i kyrkomötet under åren från 1987 och där synpunkter, förslag och önskemål samlats i den i avsnitt 2 ovan omnämnda "banken". Det är enligt Centralstyrelsens mening nödvändigt att åstadkomma en samlad och systematiserad bild av vad alla dessa förslag innebär och att utifrån ett antal övergripande teologiska principer avgöra vad av "bankens" innehåll som nu skall förverkligas eller ej. Även ställningstaganden i frågan om vad som bör eller inte bör regleras i kyrkohandboken kan vara av betydelse för på vilket sätt förslagen tillgodoses. Arbetsgruppen för kyrkohandboken skall därför före utgången av 1997 för Centralstyrelsen och nämnden redovisa vilka principer som föreslås bli bärande för den bedömning som enligt nämndens projektbeskrivning skall följa på en genomgång av ändringsförslagen från kyrkomötet. Då skall också en översikt över "bankens" innehåll föreligga.

Det är vidare uppenbart att en utvärdering av kyrkohandboken kan föra mycket långt och ge mer eller mindre tydligt stöd för såväl många detaljändringar som mer genomgripande strukturförändringar. Den arbetsgrupp som arbetar med kyrkohandboken har att noga pröva syftet med utvärderingen och utforma den så att den ger vägledning för den begränsade översyn i just de avseenden som önskas. De i föregående stycke nämnda bärande principerna spelar en avgörande roll för denna avgränsning.

Ytterligare en svårighet, när det gäller att begränsa uppgiften, är uppdraget att göra en genomarbetning utifrån kravet på ett mer inklusivt språk. Samtidigt är detta en angelägen uppgift. Arbetsgruppen för kyrkohandboken bör i ett tidigt skede av arbete som ett separat uppdrag för Centralstyrelsen och nämnden redovisa hur det är möjligt att genomföra översynen i detta avseende.

I fråga om den kyrkorättsliga regleringen och kyrkohandbokens anvisningstexter skall ett löpande samråd ske med det arbete med en kyrkoordning som bedrivs inom utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation (SKFO). Syftet skall vara att de regler som fastställs genom kyrkoordningen 1999 skall stå sig också när kyrkomötet senare skall fatta beslut om översedd kyrkohandbok.

Centralstyrelsen och – om det blir aktuellt med en skrivelse i ärendet – kyrkomötet kommer under 1997 att fatta beslut om vad som skall gälla för Svenska kyrkans del med anledning av de nya ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön. Arbetsgruppen för kyrkohandboken skall inte lämna förslag på dessa punkter. I detta ligger att inte heller förslag om en lydelse av Herrens bön enligt den nya bibelöversättningen skall läggas fram.

Centralstyrelsen gör bedömningen att befintliga gudstjänstordningar inte skall lyftas ur kyrkohandboken och nya ordningar föras in, om inte mycket starka skäl för sådana förändringar kan anföras. Att förändra vad som finns med i den av kyrkomötet antagna kyrkohandboken ryms i huvudsak inte inom ramen för uppdraget om en begränsad översyn.

Arbetet med ny mässmusik skall syfta till att lägga fram förslag till en alternativ serie som komplement i enlighet med kyrkomötets önskemål. Nu gällande mässmusik skall endast förändras i de avseenden som påkallas av den nya bibelöversättningen. Därutöver skall de gammalkyrkliga introitus förses med nya texter och musikaliskt anpassas till dessa.

4.3 Den svenska evangelieboken

Huvuduppdraget är att i enlighet med kyrkomötets önskemål byta ut ett antal historiska texter i de gammaltestamentliga textserierna mot psaltartexter samt att justera perikopindelningen av episteltexterna, då dessa för närvarande i några fall börjar eller slutar tämligen abrupt.

Kollektbönen är ett av de moment i huvudgudstjänsten där en av de i evangelieboken intagna bönerna skall användas och fritt vald bön inte kan förekomma. Detta är, utöver den anpassning till den nya bibelöversättningen som kan vara påkallad, ett skäl till att nu se över de båda kollektbönsserier som varit i bruk sedan 1983.

En översyn av kollektbönerna vad gäller inklusivt språk har en koppling till det förslag till hur sådan genomarbetning av liturgiska texter kan ske som arbetsgruppen för kyrkohandboken skall lägga fram tidigt under arbetet. Arbetsgruppen för evanglieboken skall samverka med arbetsgruppen för kyrkohandboken på denna punkt så att samma principer för denna aspekt av översynen tillämpas.

I övrigt bör bearbetningen av den kollektbönsserie, som står närmast den klassiska traditionen, vara varsam.

4.4 En liten bönbok

Arbetsgruppen för En liten bönbok bör redan under ett tidigt skede av revisionsarbetet överväga på vilket sätt konstruktiva synpunkter på ett färdigt förslag bäst hämtas in. Det kan finnas alternativ till en traditionell remissomgång. Centralstyrelsen vill erinra om att den bönbokskommitté som arbetade under 1960-talet publicerade ett förslag, "Böner i vår tid", för bruk under ett par års tid innan ett slutförslag behandlades i 1970 års kyrkomöte.

Valet av remissform kan påverka tidsplan och arbetets uppläggning i övrigt. Denna fråga bör övervägas tillsammans med den ledningsgrupp som beskrivs nedan.

4.5 Tillägg till kyrkohandboken

Nämndens arbete med vad som blivit kallat ett tillägg till kyrkohandboken går tillbaka på ett uppdrag som gavs till den dåvarande Nämnden för gudstjänstliv och evangelisation i samband med att Den svenska kyrkohandboken I-II antogs av kyrkomötena 1986 respektive 1987. Nämnden fick i uppdrag att ge ut en kompletterande handbok med gudstjänstordningar som inte togs med i den av kyrkomötet fastställda kyrkohandboken.

Arbetet har förts vidare genom Församlingsnämnden och fyra häften har publicerats med förslag till tillägg till kyrkohandboken omfattande Veckans bönegudstjänster (1989), Kyrkoårets gudstjänster (1990), Temamässor/temagudstjänster samt Särskilda gudstjänster (dubbelhäfte 1993). Utvärderingsarbetet håller för närvarande på att fullföljas och nämnden är inne i slutskedet med ett tillägg, som efter behandling i nämnden och i Biskopsmötet skall publiceras före utgången av 1997.

Avsikten är således att materialet skall godkännas för användning genom beslut i nämnden och i Biskopsmötet. Centralstyrelsen finner en sådan ordning fullt möjlig men menar att ett annat namn än "Tillägg till Den svenska kyrkohandboken" då måste sökas. Ett tillägg till kyrkohandboken i egentlig mening bör definitionsmässigt antas på samma sätt som kyrkohandboken, nämligen genom behandling och beslut i kyrkomötet. Så kommer inte – och bör heller inte – ske.

Centralstyrelsen gör i nämndens projektbeskrivning vidare iakttagelsen att Svenska kyrkan med nämndens förslag får gudstjänstmaterial på fyra "nivåer":

• Av kyrkomötet antagen kyrkohandbok

• Av Församlingsnämnden och Biskopsmötet godkända gudstjänstordningar

• Av nämnden utgivet gudstjänstmaterial

• Lokalt producerat material

Nämndens gudstjänstarbetsgrupp bör inför fullföljandet av arbetet med tillägget till kyrkohandboken samråda med SKFO-arbetet om dessa fyra "nivåer" ur kyrkorättslig synpunkt, framför allt frågan om hur det nu föreslagna tillägget förhåller sig till av kyrkomötet antagen handbok och till av nämnden löpande utgivet idématerial. Klarhet måste uppnås i frågan om vilken status det material har som nu föreslås kallas tillägg till kyrkohandboken och som i kyrkomötet beskrivits som icke normerande men läromässigt granskade gudstjänstordningar vilka publiceras centralt som exempel på hur dessa gudstjänster kan utformas.

5. Översyns- och revisionsarbetets organisation

Ovan har framhållits behovet av god samordning av arbetet i de olika arbetsgrupperna med Centralstyrelsens planering. Det är också så att de olika översyns- och revisionsuppdragen sinsemellan har en rad beröringspunkter, vilket ytterligare understyker vikten av ett väl sammanhållet arbete.

Efter samtal med nämnden har Centralstyrelsen den 23 januari 1997 beslutat om en övergripande ledningsstruktur för arbetet. Ledningsgruppen skall bestå av ordförandena i de fyra nu aktuella arbetsgrupperna – för tillägget till kyrkohandboken, översyn av kyrkohandboken, översyn av evangelieboken och revision av En liten bönbok – samt därutöver en företrädare för Centralstyrelsen och en för Församlingsnämnden. Den som är ordförande i arbetsgruppen för översyn av kyrkohandboken bör tillika vara ordförande i ledningsgruppen.

6. Tidsplan

Det gudstjänstmaterial som benämns tillägg till kyrkohandboken skall enligt nämndens planer vara färdigt under 1997.

I de tre övriga avseendena skall arbetet bedrivas så att förslag kan föreläggas kyrkomötet i augusti 2001. Detta kyrkomöte förväntas också anta den nya bibelöversättningen som för Svenska kyrkan gällande bibelöversättning.

Arbetsgruppernas förslag skall lämnas till Centralstyrelsen senast den 15 mars 2000. Tidpunkten är vald med tanke på att arbetsgrupperna måste få tillräckligt med tid för sin huvuduppgift, att anpassa förslagen till den nya bibelöversättningen. Det förutsätts då att den nya bibelöversättningens slutliga text blir tillgänglig för arbetsgrupperna senast i början av hösten 1999.

Remisstiden omfattar perioden 1 april – 1 oktober 2000. För förslag till En liten bönbok kan dock, som framgått ovan, andra former än traditionell remissomgång bli aktuella.

Framarbetandet av slutförslag sker under perioden 1 oktober 2000- 31 mars 2001.

Om det av olika skäl – stor arbetsbörda i församlingarna under år 2000, förnyade överväganden om remisstidens längd, stor belastning på kyrkomötet 2001, annan tidpunkt eller ordning för ordinarie kyrkomöte än den som förutsatts här – inte blir möjligt att behandla alla förslagen 2001 bör i första hand förslagen till översedd evangeliebok och reviderad En liten bönbok föras fram, medan översedd kyrkohandbok då får anstå ett år.

7. Ekonomi

Församlingsnämnden har att i sin verksamhetsplan och rambudget respektive sitt detaljbudgetarbete för de aktuella åren genom tydliga prioriteringar ta hänsyn till översyns- och revisionsarbetet rörande de kyrkliga böckerna.

I den budget som fastställts för nämnden för 1997 har hänsyn tagits till detta arbete.

Svenska kyrkans centralstyrelse

[Innehållsförteckning] [Skrivelser från Centralstyrelsen]

Previous Page TOC Next Page