Svenska kyrkans logotyp
Error processing SSI file
Kyrkomötet - beslutande organ för Sveriges största medlemsorganisation

Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation med nästan 7 miljoner tillhöriga. Grunden för Svenska kyrkans verksamhet är det arbete som utförs i de drygt 1 800 församlingarna runt om i landet. Det arbetet leds av förtroendevalda som väljs genom kyrkliga val vart fjärde år. Då väljs också representanter både till regional och nationell nivå.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter, som alltså är direktvalda av medlemmarna. Även de tretton biskoparna och ärkebiskopen deltar i Kyrkomötets arbete.

Kyrkomötet sammanträder en gång per år, uppdelat på två sessioner. Under den första sessionen, i september, arbetar ledamöterna i utskott. Där bereds de ärenden som kommit in till Kyrkomötet genom skrivelser från Kyrkostyrelsen eller motioner från ledamöterna och biskoparna. Under den andra sessionen, i oktober, fattar sedan Kyrkomötet beslut i frågorna. Sammanlagt kan Kyrkomötets sammanträde vara i högst tio dagar.

Vad beslutar Kyrkomötet om?

Kyrkomötet beslutar i frågor som rör kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor av övergripande natur, till exempel om kyrkohandboken och psalmboken. Kyrkomötet kan däremot inte fatta beslut i frågor som faller inom församlingarnas eller stiftens ansvarsområden. Kyrkomötet väljer vart fjärde år, efter varje kyrkoval, ledamöterna till Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen är trossamfundet Svenska kyrkans styrelse och har huvudansvar för Svenska kyrkans verksamhet mellan kyrkomötena. Kyrkomötet fastställer också budgeten för Svenska kyrkan på nationell nivå.

Hur beslutar Kyrkomötet?

De frågor som tas upp till behandling i Kyrkomötet kommer i form av skrivelser från Kyrkostyrelsen eller genom motioner från Kyrkomötets ledamöter eller biskoparna. Skrivelsen eller motionen bereds i något av Kyrkomötets utskott innan den tas upp till behandling i Kyrkomötet som helhet, i så kallat plenum. För lärofrågor finns en särskild beslutsordning. Det innebär bland annat att det före utskottsbehandlingen skall finnas ett yttrande från Läronämnden, som består av biskoparna samt åtta av Kyrkomötet valda ledamöter.
Resultatet av Kyrkomötets beslut kan i första hand bli:
· ändrade eller nya bestämmelser i kyrkoordningen
· uppdrag till Kyrkostyrelsen.

Vem kan väljas till Kyrkomötet?

Ledamöterna till Kyrkomötet väljs vart fjärde år genom direkta val där alla som tillhör Svenska kyrkan och fyllt 16 år får delta. För att kunna bli vald måste man vara 18 år, döpt och tillhöra Svenska kyrkan. Valkretsarna består av de 13 stiften.

Biskoparna är inte ledamöter. Däremot har de skyldighet att närvara vid Kyrkomötet. De har motionsrätt och får delta i överläggningar, men saknar rösträtt.

Läs mer om organisationen!

Kyrkoordningen och angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan, Verbum 1999

Fri att vara kyrka, Kulturdepartementet och Svenska kyrkan, 1999

Från kyrkolag till kyrkordning, Gunnar Edqvist, Verbum 1999

Svenska kyrkan i förändring, Sören Ekström, Verbum 1999

Sveriges kyrkohistoria, Verbum

Ändrade relationer, Svenska kyrkans information 1995

Svenska kyrkan i förnyad gestalt, Verbum 1996

 
TillbakaUpp