Foto: Louise Hedberg

Två av tre väljer att vara med!

Mer än hälften av alla invånare i Sverige är medlemmar i Svenska kyrkan, och i Karlstads stift är andelen ännu högre. – Att kyrkan har så många medlemmar beror på att vi har varit kapabla att ta rätt beslut i avgörande frågor, och beslutet om kvinnliga präster har varit helt avgörande, säger biskop Sören Dalevi.

För femtio år sen var 95 procent av invånarna medlemmar. Jämfört med det är förstås dagens 55,2 procent ett rejält tapp.

Men tar man hänsyn till att svenskar inte längre föds in i kyrkan och att en växande del av befolkningen har en annan religion, så blir perspektivet annorlunda. Karlstads stift ligger dessutom rejält över snittet i riket, med 66,2 procent av invånarna.

– Det är ju bra siffror! Vi har varit dåliga på att inse det, tycker Sören Dalevi.

Biskopen ser en viktig förklaring till att Svenska kyrkan ändå har så många medlemmar i det tidiga ställningstagandet att låta kvinnor bli präster. Han jämför med Church of England som har liknande rötter som Svenska kyrkan, men där i dag bara ett par procent är betalande medlemmar.

Medan kyrkan i Sverige år 1958 beslutade att prästviga kvinnor gjorde Church of England samma sak först 1994.

Det är värt att påminna om att kyrkan, både i England och Sverige, bärs upp av kvinnor. Det är de som oftast besöker gudstjänsterna och en stor andel av allt frivilligarbete utförs av kvinnor. Ett skäl till det stora medlemstappet i England anses vara att kvinnor har känt sig svikna och nedvärderade av kyrkan.

– Det är klart att det spelar jättestor roll att Svenska kyrkan inte blev en bastion för att hålla kvinnor tillbaka! säger Cristina Grenholm, som är kyrkosekreterare och samordnar kyrkans teologiska arbete på kyrkokansliet i Uppsala.

Beslutet 2009 att göra det möjligt för homosexuella att gifta sig i kyrkan var ett annat tydligt tecken på att kyrkan utvecklas i takt med samhället.

Kritiker kan invända att kyrkan ska stå för det eviga och orubbliga, inte hänga med aktuella strömningar. Skräckexemplet är nazitiden, då de tyska kyrkorna följde med tiden så till den grad att de stödde Hitler.

– Kyrkan måste stå självständig från politiken, säger Sören Dalevi.

– Men vi fattade inte besluten om att prästviga kvinnor och tillåta samkönade äktenskap för att vara samhället till lags, vi gjorde det efter moget teologiskt övervägande och i enlighet med kyrkans människosyn.

Ett diskussionsämne på senare tid är nyandlighet. Hur mycket yoga, med ursprung i indisk religion, kan kyrkan släppa in?

– Vi kan inte famna allt. Vi är en kristen kyrka och vi tror till exempel inte på reinkarnation. Däremot ska vi vara öppna för folk som är sökare. En tradition som lever utvecklas hela tiden, framhåller Sören Dalevi.

Främst är det kvinnor som ägnar sig åt yoga, meditation och heliga danser, precis som det mest är kvinnor på traditionella gudstjänster och sedan flera år flest kvinnor som blir präster.

Cristina Grenholm tycker det är ett problem att männen väljer bort kyrkan.

– Som folkkyrka måste vi vara där människor är. Och om församlingens grupper enbart består av kvinnor måste vi fråga oss var männen är. Evangeliet handlar ju om att det mänskliga och det gudomliga möts.

 

Text Annika Lindqvist