Trettondetjärn

Fram till mitten av 1940-talet fanns ett torp här vid Trettondetjärn. De sista boende på Trettjärnshöjden, eller Västra Trettondetjärn, var ”Fritz i Höjda” med familj. Fritz var målare och anställd hos Katrinefors Bruk, som också ägde marken.

I mitten av 1940-talet ville bruket flytta alla torp i skogen, även detta. Själva torpet monterades ned och flyttades till Kyrksten, där det faktiskt står kvar än idag. Men vi kan fortfarande se tydliga rester efter torpet och livet som var här då. Murade grunder från bostadshus och uthus finns kvar i lövskogen ovanför vägen. Och till skillnad från de flesta andra torpställen har här inte planterats någon gran. Av någon anledning behölls just det här området oplanterat. Kanske tack vare det vackra läget?

Jorden här är bördig. Faktum är att folk i trakten under lång tid hämtade matjord här vid torpet för att den var så bra. Området runt torpet är, tack vare den bördiga jorden, örtrikt med liljekonvalj, skogsnäva, ormbunkar, stenbär och gökärt. Det finns också många träd och buskar: lönn, lind, hassel, asp, björk, rönn, sälg, gran, tall, syren, olvon, krusbär, röda vinbär, apel, nypon, skogstry och brakved. 

Under många år, åtminstone sedan början av 1980-talet, har kultur- och naturvårdande skötsel bedrivits här. Syftet är att den vackra lövskogen ska finnas kvar även i framtiden.

Området kring badplatsen har också under lång tid hållits öppet. Under tiden då marken ägdes av Katrinefors bruk var den avsedd för tjänstemän, badplatsen för arbetare låg en bit sydväst härifrån. På badplatsen idag finns grillmöjligheter, sittbänkar och ett vedförråd. Då och då hålls friluftsgudstjänster här.  

Svenska kyrkan, Karlstads stift, står för skötseln av såväl badplatsen som det gamla torpstället.

Trettondetjärn ligger i anslutning ungefär en kilometer från vandringsleden Åsjöleden som sträcker sig mellan Knappfors i söder och Lårhöjden i norr. Leden är 26 kilometer lång.

Sedan 2018 är 7,3 hektar av området vid Trettondetjärn ett kyrkoreservat.