Påskens färger – svart och lila
I kyrkan är färgerna ovanligt många just vid påsken, men gult hör faktiskt inte dit. Under tiden före påsk, fastetiden, dominerar istället violett eller blått, vilket symboliserar botgöring och ånger.
Långfredagens har sorgens färg, med tanke på Jesu död, medan påskdagens vita färg symboliserar glädje över Kristi uppståndelse. Ibland förekommer även rött, som syftar på Jesu lidande.
Men gult då?
Ingen vet med säkerhet varför vi i regel förknippar påsken med gult, men det finns flera försök till förklaringar.
En av de vanligaste går ut på att gult syftar på vårsolen, som lyser allt klarare och starkare på himlen vid denna tid. En annan vanlig förklaring är att färgen har kommit att förknippas med påsken på grund av seden att äta ägg, något som fått oss att fokusera på både gula kycklingar och äggulor.
Från häxjakt till påskkärringar
Förr trodde man att häxorna började resan till Blåkulla på skärtorsdagen och man skyddade sig genom att rita kors och andra tecken på ladugårdsdörrar. På vissa håll tändes också påskeldar för att jaga bort allt ont, gärna åtföljda av gevärsskott.
Det senare har en parallell i vår tids påssmällare och under påskafton kan man på många håll träffa på barn utklädda till häxor – påskkärringar!
Piska eller prydnad?
Påsken är starkt förknippad med ris, så kallat fastlagsris eller påskris. Nu för tiden köper/plockar vi ris till prydnad, medan det i bondesamhället hade en starka symbolisk innebörd av lidande, men också lekfullhet.
Under långfredagen användes till exempel ris för att låtsaspiska varandra, en sed som är känd åtminstone sedan 1600-talet.
Ägget
Det utåt sett kala och döda ägget, som till slut öppnar sig och avslöjar en levande kyckling, är en gammal symbol för liv. I en kristen tolkning: Genom det hårda skalet, Jesu grav, bryter Kristi nya liv fram.
För tidigt påskfirande
I Sverige firar vi påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen. Det beror på att vi i Sverige oftare firar aftnar än de verkliga helgdagarna, eftersom man förr räknade att den nya dagen började kl 18 kvällen före.
Påsken innebär också slutet på den 40 dagar långa fastan, en tid som bland annat ger möjlighet att avstå vissa saker och skapa tid för eftertanke. Teatrar, danspalats och biografer var som exempel ända fram till 1970-talet enligt lag skyldiga att hålla stängt på långfredagen.
Här hittar du mer om påsken: svenskakyrkan.se/pask
Källor: svenskakyrkan.se och nordiskamuseet.se