Foto: Börge Nilsson

Skam på riktigt

Nittonåriga Satanay Saleh från Arvika ser ut som Sana, den unga muslimen i den norska teveserien Skam. Jämnåriga Rebecka Johansson påminner mer om de andra karaktärerna i serien. Men eftersom hon också är troende förstår hon Sanas dilemman minst lika bra som Satanay.

– Det är sjalen som folk reagerar på, säger Satanay Saleh när vi går till torget i Arvika för att ta bilder.

Alltid sjalen. Hijaben, det tygstycke som täcker hennes hår när hon är ute bland folk.

Några tittar argt, andra frågar om hon måste ha den för sina föräldrar.

– Ingen verkar förstå att jag bär den för att jag själv vill och inte för att någon tvingar mig, säger hon.

Hon låter som ett avsnitt av Skam, den norska teveserie som förtrollat så många tittare i både Norge och Sverige.

Huvudpersonen i de tio sista avsnitten heter Sana och förklarar i en scen för en kompis hur kränkande det är att alla tror att hon är hjärntvättad eftersom hon vill bära sin hijab.

Karaktären Sana är född i Norge. Satanay är född i Syrien och kom till Sverige som flykting så sent som 2015.

I somras var hon volontärarbetare på Koppsängsfestivalen vid Glasfjorden och arbetade tillsammams med en tio år äldre svensk tjej.  

– Hon sa: Du ser ut precis som Sana i Skam. Har du tittat på serien?

Det hade inte Satanay. Hon hade haft fullt upp med att vara så där duktig som man behöver om ens familj har flytt till ett nytt land. Två år efter att hon kom till Sverige har hon nu tuggat i sig hela grundskolan, pratar utmärkt svenska och redan gått en halv termin på gymnasiets hotell- och turismprogram.

– Jag fick kämpa mycket för att komma in på gymnasiet men nu går jag på Tingvalla i Karlstad. Pendlandet är jobbigt men skolan går bra. 

Sana i teveserien är också duktig, har toppbetyg på ett fint gymnasium och ska bli kirurg precis som pappa. Men när hon pratar med sin kompis Isak så skäms hon. Hon har olovandes gått in på hans dator för att smutskasta en skolkamrat med hjälp av ett memorerat lösenord. Hon har en del att förklara.

Det där, precis som en del annat Sana gör, är rätt obegripligt, tycker Satanay.

Trots att Sana bär hijab, fastar, ber fem gånger om dagen och vill vara en god människa, blir det ibland tvärtom.

– Hon är liksom svag och stark på samma gång. Hon gör saker bara för att hon vill att andra ska acceptera henne och är liksom inte sig själv på riktigt. Hemma är hon en person, ute en annan. Jag tycker det är konstigt.

Det tycker inte Rebecka Johansson.

– Inte ett dugg. Det är det som är att vara tonåring. Man försöker hitta sig själv och då tänjer man lite på gränserna.

Ibland blir det rätt, ibland fel.

– Serien visar hur det kan vara att vara tonåring, säger Rebecka.

Satanay är muslim.

– Jag tror på Allah, men jag är kanske inte så där jättemuslimsk. Det är så många som tolkar min religion på fel sätt, så när svenskar frågar brukar jag inte prata så jättemycket om det, säger hon.

Rebecka från Arvika är kristen och har varit aktiv som ung ledare i Svenska kyrkan sedan hon gick i sjuan. Nu är hon volontär på Stiftsgården i Rättvik.

Satanay kan vara med på en fest men dricker själv inte alkohol. Det gör Rebecka.

Satanay har hårda regler när det gäller sexualitet.

– Jag har bestämt att jag inte vill ha några förhållanden innan jag är säker på att det verkligen är den rätte.

Rebecka tycker inte att hennes religion begränsar hennes kärleksliv. Men att ha en tro gör att hon känner igen många av Sanas funderingar.

– Många kompisar har tyckt det varit konstigt att jag varit aktiv i kyrkan. De har betraktat mig som någon som aldrig kan vara ute och festa som andra unga.

Att en teveserie kan handla om religiösa ungdomars funderingar är betydelsefullt.

– Jag tror och hoppas att ungdomar som sett serien känner att de kan prata om tro på ett nytt sätt, att det startar en tankeprocess som inte fanns tidigare, säger Rebecka.

– Jag tycker kristendom och islam är ganska lika, båda tror på Gud och det finns regler man ska följa som går ut på att man ska vara en bra människa, säger Satanay.

I Skam blir Sana helt förstörd när hon i avsnitt fyra får höra att den kille hon är kär i inte tror på Allah. Hon kan inte gifta sig med någon som inte tror.

”Tror du inte att jag kommer ihåg att vara en bra människa utan att be?”, frågar han.

”För mig”, säger Sana, kan allt ”vara helt kaos i vardagslivet men i det ögonblick jag börjar be så blir liksom allt helt lugnt och klart och trots att allt det där kaoset pågår i vardagslivet så kommer du ihåg vad som verkligen betyder något”.

Det där som verkligen betyder något, det är att vara en god människa.

Samma kärna tycker Rebecka att hon hittar lite överallt när hon ser sig om i sin värld. De värderingar hon växt upp med i sin religion finns även i den svenskhet som inte betraktas som religiös.

– Som den gyllene regeln om hur vi ska leva, att alla är lika mycket värda och att alla ska få vara med, säger Rebecka.

Där får hon stöd av Dag Øistein Endsjø, professor i religionshistoria vid Oslo universitet.

Han leder i höst en specialskriven universitetskurs som heter ”Religion i Skam”. Han och hans studenter undersöker vilka religiösa uttryck som lever kvar i ett samhälle som Norge eller Sverige.

– Det vi betraktar som sekulariserat är i väldigt hög grad präglat av religiösa föreställningar när vi ser på sånt som sex och heder, förhållandet till föräldrar och barn, religiös identitet och könsroller.

Särskilt föreställningar kring manlig och kvinnlig heterosexualitet är fyllda av uppfattningar att män kan ha många sexpartners men att kvinnor ska begränsa sina. 

– Samtidigt som de unga kvinnorna har mycket sex så hänger hela tiden hotet där om att bli definierad som hora eller lösaktig.

Skillnaderna mot muslimska regler är inte så stora som vi vill föreställa oss.

Svenska kyrkans samordnare för interreligiösa frågor, Peter Lööv Roos, möter ofta liknande tankar. Många identifierar ”de andras” traditioner som religiösa medan ”våra egna” anses vara uttryck av tradition och kulturarv. Ramadan och Eid al-fitr blir religion, medan jul och påsk betraktas som kulturarv.

– Fast att man äter gott och umgås på ett trevligt sätt vid Eid al-fitr kan vara precis lika mycket ett uttryck för tradition som julfirandet är hos oss, säger Peter Lööv Roos.

Att fler svenskar har en bakgrund i andra religioner, främst islam, har breddat Svenska kyrkans syn på ekumenik.

Förr var det samarbete med olika kristna samfund. I dag gäller det även andra religioner. Kyrkoordningen, det dokument som styr kyrkans arbete och fastställs av Kyrkomötet talar om en vidare ekumenisk kallelse, som är att verka för ”mänsklighetens gemenskap och världens helande, samt att söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tillhörighet”. Ett biskopsbrev från 2012 framhåller den kristna trons särställning i kyrkan, men är öppen för att även andra religiösa traditioner också kan vara vägar till Gud.

– Religionsdialogen har funnits länge. Redan för mer än hundra år sedan hade Nathan Söderblom, ärkebiskopen, och Gottlieb Klein, som var rabbin i Stockholm, en nära vänskap och förde teologiska samtal i offentligheten.

Biskopsbrevet slår även fast att vissa religiösa uttryck inte är acceptabla, om än aldrig så ekumeniska. Det kan vara hederskulturer och en patriarkalt förtryckande syn på könen, som kan finnas såväl inom den kristna kyrkan som i andra religioner.

Att vara ung tjej kan vara svårt nog, även utan hederskultur och patriarkalt förtryck.

I Arvika finns Tjejjouren Miriam som en gång startades inom Svenska kyrkan men som nu lever sitt eget liv. Där har Satenay Saleh anmält sig som volontärarbetare.

– Jag såg dem på Hamnfesten förra året, säger hon.

Vid årets hamnfest i Arvika var hon en av dem som stöttade andra unga tjejer.

De flesta kontakter får Tjejjouren Miriam via sin chatt. Många hör av sig för att de behöver prata om övergrepp de utsatts för.

– I och med att jag är så ny i Sverige är jag inte med och sköter chatten än. Men jag tycker att projektet är så otroligt bra, tänk att kunna hjälpa andra tjejer som behöver det, säger Satanay Saleh och påminner inte så lite om de norska tonårsflickorna i teveserien Skam.

BÖRGE NILSSON/Textra

 

Skynda dig att se Skam på SVT Play

Serien Skam handlar om ett gäng gymnasietjejer på en skola i Oslo och har setts av över en miljon norska tittare. Avsnitten har släppts på nätet och innehåller också de SMS som skådespelarkaraktärerna skriver till varandra i handlingen. Skam är det mest sedda programmet någonsin både på svenska SVT Play och på den danska motsvarigheten. I årets säsong, som är den fjärde och blir den sista, har muslimska Sana huvudrollen. Men den som vill titta på Skam får skynda sig.

Säsong fyra (med muslimska Sana som huvudperson) kan du se till 14 december 2017