Vad tycker nomineringsgrupperna?

Sigge Andreas Widekärr, Öppen kyrka

Bor: Färgelanda
Yrke: kyrkoherde
Ålder: 38
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: inga
Kandiderar till: stiftsfullmäktige, kyrkomötet

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
– Tillgängligheten. Svenska kyrkan ska vara en kyrka i nutiden där alla känner sig välkomna, bekväma, sedda och uppskattade.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
– Absolut, det handlar om demokrati. Varje röst är viktig. Alla som medlemmars röst räknas.

Varför ska de rösta på dig?
– Det viktigaste är inte att rösta på mig, utan att rösta över huvud taget. Men den som tycker att alla människor oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell identitet, etnicitet är viktiga för kyrkans helhet så kan man rösta på mig. Vi är alla ett i Kristus och det måste vara synligt i allt vi gör. Det går inte bara att säga att alla är välkomna, det är viktigt att visa det också. Det vill jag jobba för.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Öka tillgängligheten till alla verksamheter och gudstjänster. Och då handlar det om allt från språk till funktionsnedsättning.

2. Diakoni. Vi vill ge medmänniskor större möjlighet att hjälpa varandra. Vi behöver komma bort från att det bara är de anställda som sköter diakonin. Människa till människa är viktigt, till exempel genom besöksgrupper.

3. Medlemsvård. Att varje medlem räknas även om man inte är aktiv på det traditionella sättet. Du ska veta att som tillhörig att du viktig. Det handlar om att öka medvetenheten i kyrkans arbetslag och bland förtroendevalda. När ordet ”vi” används, vem syftas det på då? Det ska betyda alla vi som är medlemmar i kyrkan. Det handlar återigen om det ideella engagemanget, att värdera medmänniskors insatser, till exempel när du pratar med grannen över häcken om livets viktiga frågor, det är också att vara kyrka.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Det ska präglas av liv, delaktighet och öppenhet. Du ska bli berörd inte skrämd. Det handlar om tilltalet, språket. Vi säger att vi firar gudstjänst till Guds ära, då måste det ske på vårt eget språk. De enkla vardagliga orden säger mer om vår Gudsrelation än när vi pratar högtravande kyrkiska. Högtidlighet sitter inte i stelhet.

Det måste finnas många olika sorters gudstjänster, en genrebredd. Det är församlingens gudstjänst, vi tillsammans som gestaltar den. Det finns inte en enda form. Musiken är jätteviktig, därför att vi genom musiken kan förmedla saker bortom orden. I bland är det musiken som griper tag i en människa och gör henne berörd.

Förra valet var vår slogan: Barnens och barnbarnens kyrka, inte fädernas. Det är klart att vissa traditioner behöver vi värna om men vi är en kyrka här och nu och vårt uppdrag är att föra kyrkan in i framtiden.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
– För mig är kyrkan en självklar del av samhället. Så måste det få vara oavsett om det handlar om att ge sig in i en debatt, öppna för skolavslutningar eller verka för en human flyktingpolitik. Det går inte att bryta ut kyrkan ur samhället.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
– Det är nödvändigt att Svenska kyrkan möter människors olikheter. Vi kan inte se språk och kultur som ett hinder utan som möjligheter i vår gudstjänst. Låta till exempel människor läsa bibeltexterna på sina egna språk. Det är enkelt att köpa biblar på olika språk. Jag tänker att integration också handlar om att jag som svenskfödd behöver integreras. Vi behöver hitta nya sätt att gestalta tron.

När det handlar om att stötta människor ska vi inte fråga efter religiös tillhörighet. Vi är kallade att vara medmänniska oavsett vilken religion en människa har. Vi får aldrig göra skillnad på människor på grund av tro. 

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
– Människor är viktigare än byggnader. Jag kan inte hitta något mer konkret. Om jag måste välja går människan först. 

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
– För mig är det viktigaste att kyrkan är präglad av en demokratisk anda, samtidigt kan jag se att det finns problem och en sårbarhet när få röstar. Men jag känner inte till någon bättre form än att ge medlemmarna möjlighet att rösta. Vi behöver stärka medvetenheten och kyrkans relevans så att medlemmarna går och röstar.

Öppen kyrka är partipolitiskt obunden, partitillhörighet är inte det som förenar oss. Men vi vänder oss inte emot systemet att det finns partipolitiska nomineringsgrupper. Det är upp till varje grupp vad som förenar dem.

Anders Ahl, Sverigedemokraterna, SD

Bor: Skoghall
Yrke: lokalvårdare, landstingsråd, gruppledare SD Hammarö kommun
Ålder: 42
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ledamot i stiftsfullmäktige, ersättare i kyrkomötet
Kandiderar till: kyrkomötet, stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
– Att bevara kyrkans kulturarv. Vi vill också ha mer fokus på mission och stöd till församlingar för att driva kyrkans kärnfrågor.  

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
- Ja, kyrkan är en viktig bärare av samhället. Alla bör ha en åsikt om hur kyrkan ska styras och hur dess resurser ska användas. Var och en bör göra sin röst hörd.  Vi ser det som ett hån att röstskolka.

Varför ska de rösta på dig?
– Jag är en flitig motionär som lägger många förslag. Väljarna får en aktiv sd-politiker om de röstar på mig. En av mina starkaste sidor är att jag kan prata med alla om allt möjligt och målar inte in mig i ett hörn. Jag vill ha konsensus, inte en polariserad debatt. Som person har jag erfarenhet både från arbetsliv och studier. Har jobbat inom olika yrken, tex lokalvård, säljare och restaurang. Jag har stor arbetslivserfarenhet.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Kyrkan ska lägga mest resurser på diakoni och samhällsengagemang, tak över huvudet åt hemlösa, hjälpa de svaga i samhället, tex ungdomar, de som har det svårt i skolan, ordna läxstugor och annan ideell verksamhet. Hjälpen ska främst gå till de som är svenska medborgare.

2. Bevara kulturarvet, värna om våra byggnader, platser och traditioner, tex ha kyrkliga skolavslutningar.

3. Behövs mer mission. Många lever i utanförskap. Många nya kristna vet inte vad de ska ta sig till. Vi vill värna om de som är förföljda. Men vi vill också värva kristna och underlätta för de som vill konvertera. Det är viktigt att kyrkan sprider och värnar kristna värderingar.

Vad lägger du i begreppet kristna värderingar?

– Det är ett brett begrepp, men vi utgår från ett socialkonservativt perspektiv. Evangelisation och misson är grundläggande. Vi vill att fler ska ansluta sig till kristen tro genom dop och konfirmation. Och kyrkan ska vara samhällsbärare så som den alltid ha varit.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Traditionsenligt med fokus på de kristna värderingarna och lokal anknytning. Givetvis ska vi berätta om terror och katastrofer, men alltid söka den lokala anknytningen. Det nära perspektivet är viktigare än det internationella. Kyrkan ska inte bjuda in imamer till gudstjänster. Vi vill inte ha stora ändringar i kyrkans liturgi, däremot ska vi hålla oss ajour med ny teknik, till exempel kunna ge kollekt via swish

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
– Stöd och tröst vid kriser och katastrofer. Kyrkan är en stor kraft även för de som inte tror. När man är i sorg ska kyrkan stötta och de som hamnat utanför samhället ska få hjälp. Kyrkan ska värna om alla som har det svårt.

Gäller det även EU-migranter och flyktingar?
– Först och främst vill vi hjälpa svenska medborgare som inte får sin grundlagsskyddade trygghet tillgodosedd. Att gömma illegala flyktingar är inget kyrkan ska ägna sig åt.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
– Vi har fått många bra saker från invandrare, uppfinningar och maträtter till exempel. Men invandringen har också skapat utanförskap och frustration. Kyrkan ska gå in och stötta där det behövs och hjälpa våra nya kristna. Även om man inte vill konvertera, ska kyrkan stötta. Alla kyrkor ska vara öppna för de som vill.

Ska kyrkan ha verksamhet för de som inte är kristna och inte vill bli det?
– Alla är välkomna till våra verksamheter, oavsett religion. Det är inte ett krav att vara kristen men vi ska ha fokus på mission. Till exempel kan kyrkan ha verksamhet runt hedersproblematik, och vända sig till flickor och andra utsatta. 

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
– Minska på verksamhet som riktar sig till nyanlända. Skära så mycket som möjligt i engagemang till EU-migranter. I första hand ska stöd riktas till hemländerna. Inga pengar får gå till moskébyggen eller stödja verksamhet som framhäver islamisering.

Har du exempel på att Svenska kyrkan stödjer den typen av verksamhet?
– Nej, inte i det här stiftet men det är viktigt att det inte sker.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
– Valsystemet är bra. Vi är nöjda med nuvarande form men är öppna för justeringar. Det får inte vara för många ledamöter i fullmäktige så att det blir tomma stolar. Samtidigt får antalet ledamöter inte minska för mycket. Alla små partier ska få plats. Vi värnar också om självstyrande församlingar och ser hellre samverkan än sammanslagningar av församlingar.

Benny Ahremark Persson, Centern, C

Bor: Karlstad
Yrke: ekonom
Ålder: 64
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ledamot i stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och dess au, ersättare i kyrkomötet
Kandiderar till: kyrkomötet, stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige i domprosteriet

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
– Att Svenska kyrkan förblir en öppen nära folkkyrka som finns för människor i både glädje och sorg.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
– Det är det, värderingarna inom de olika nomineringsgrupperna ser olika ut och får vi ett lågt valdeltagande finns det en risk för att inriktningen på kyrkan inte blir som de flesta av oss vill ha den, det vill säga öppen för alla.

Varför ska de rösta på dig?
– För att jag står för en demokratisk folkkyrka, en kyrka som utgår från församlingen. Jag värnar om demokrati och den lilla människan, den som är utsatt. Jag lyssnar och tar till mig och vill ha en öppen dialog.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Barn och unga, att det finns verksamheter för dem.

2. Gudstjänster där musik och körer ges stort utrymme.

3 Diakonalt arbete, att vi stöttar utsatta i samhället.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Vi måste ha ett gudstjänstliv som anpassas till den tid vi lever i. Vi förändras, vi måste förnya oss så att det tilltalar moderna människor. Gudstjänsterna behöver vara på olika tider, inte bara söndag klockan 11, och på andra platser än i kyrkan. Musik och körer ska ges stort utrymme. Dop, konfirmation, vigsel och begravning engagerar människor. Kyrkan ska vara tillmötesgående och ställa upp på olika önskemål och vara positiv till att lösa situationer. 

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
- Kyrkan ska vara en trygg samlingsplats och stå på de utsattas sida. Vara en kraft för ökad förståelse och tolerans. Det är viktigt att kyrkan samverkar med andra aktörer i samhället.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
– Kyrkan ska vila på en medmänsklig bas och kännas trygg. Vi vill skapa en mötesplats som bygger broar mellan människor, till exempel språk-kaféer där kyrkan är engagerad. 

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
- Lokaler. Vi äger många fastigheter och måste bli bättre på att se vilka behov vi har av lokalerna. Och de vi behöver ska miljöanpassas. Till exempel tycker vi att man kan bygga om kyrkor så att de blir mer ändamålsenliga. Vi måste fråga oss om vi kan använda kyrkan till något mer än att fira gudstjänst i?

Vi behöver utgå mer från vårt behov och arbeta för en större förståelse från kulturvårdande myndigheter. Jag tycker att de är lite väl stelbenta i dag.  

 Hur ska kyrkan styras i framtiden?
- I en öppen folkkyrka ser jag att demokratiska val är en förutsättning, men se över om vi ska ha val till tre nivåer. Församlingen är grunden i Svenska kyrkan. Beslut ska fattas så nära medlemmarna som möjligt. Det är det som är närodlad politik. I dag tas för många beslut av kyrkomötet och kyrkokansliet.

Inga-Lill Röhr, Socialdemokraterna, S

Bor: Kristinehamn
Yrke: tidigare kostansvarig i storkök, nu pensionär
Ålder: 68
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ledamot i stiftsfullmäktige, ersättare i stiftsstyrelsen, ersättare kyrkomötet, vice ordförande i kyrkorådet Kristinehamns pastorat.
Kandiderar till: kyrkomöte, stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
– Att skapa en öppen folkkyrka som har plats för alla och står upp för allas lika värde, oavsett vilken tro man har.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
– Ja, mycket viktigt. Vi behöver mobilisera våra medlemmar så att inte odemokratiska grupper får fäste inom Svenska kyrkan, de som inte står för alla människors lika värde.

Finns det sådana nomineringsgrupper i dag?
– Ja, det jag tycker jag. Sverigedemokraterna praktiserar inte alla människors lika värde.

Varför ska medlemmarna rösta på dig?
– Jag är engagerad och lyhörd och tar mina uppdrag på största allvar. Jag är bra på att hitta lösningar, att både ta och ge inom partiet och över partigränser. 

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1.     Barn och unga. Det ska finnas verksamhet för dem och utan avgifter. Barngrupper och konfirmation ska inte kosta någonting.

2.     Vi ska vara en bra arbetsgivare.

3.   Diakoni. Till exempel samtal i svåra stunder är oerhört viktigt.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Fler förtroendevalda ska vara delaktiga i planeringen av och under själva gudstjänsten. På det viset utvecklar vi gudstjänsterna. Det ska finnas olika teman för barn och unga, sen kan man välja någon dag som tema, till exempel är 25 november en internationell dag för att avskaffa mäns våld mot kvinnor, då kan kyrkan ha en temagudstjänst med samma ämne. Att länka samman gudstjänstlivet med det som händer ut i samhället är viktigt.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
- Det är viktigt att röra sig i olika miljöer, och prata kyrka. Vi ska prata gott om vår kyrka och berätta om allt vi gör. Kyrkan i vården, äldreboende, bland barn och unga, nyanlända. Det finns ett engagemang från mig som politiker att berätta om kyrkan.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
- Att vi tar ansvar i integrationen av nya svenskar. Vi behöver lyssna och lära av varandra. Kyrkan ska ordna mötesplatser, språk-kaféer till exempel är bra .

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
Byggnader i så fall, men först och främst behöver vi marknadsföra vår kyrka för att få fler medlemmar. Men vi ska också eftersträva att jobba tillsammans över församlings/pastorat- nivå när det gäller löner och annan administration. Alla behöver inte ha sitt eget system.

9.     Hur ska kyrkan styras i framtiden?
– Jag tycker det är bra som det är. Det partipolitiska engagemanget är bra. Vi blir mer tydliga vad vi vill när vi har ett parti bakom oss. Sen ska vi vara ute så mycket som möjligt och berätta om vad kyrkan gör.

Lars-Ola Westerlund, Miljöpartister i Svenska kyrkan, MPSK

Bor: Deje
Yrke: advokatsekreterare, skriver magisteruppsats i miljövetenskap
Ålder: 44
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ledamot i stiftsfullmäktige, ersättare i egendomsnämnden
Kandiderar till: stiftsfullmäktige, kyrkomötet, kyrkofullmäktige i Forshaga/Munkfors

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
– Vi vill att kyrkan ska var föregångare och ledstjärna i att skapa ett hållbart samhälle. Solidariteten med skapelsen och kommande generationer, solidariteten med människor här och i andra länder är viktigt för oss. Skapelsens helhet får inte glömmas bort.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
– Ja, kyrkan är ett med sina medlemmar och utvecklas bäst med inflytande av dem och samhället i övrigt.

Varför ska de rösta på dig?
- Jag kommer att betona skogens hållbarhet och etiken i kyrkans fondsparande. Vi ska hålla oss till förvaltartanken. Kyrkans pengar ska bara investeras i bra saker. Jag kunnig på miljö- och hållbarhetsområdet och på skogsfrågor. Kyrkan äger mycket skog och jag är insatt i ämnet.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.

1. Andlig verksamhet, som gudstjänster, grupper för barn och ungdomar samt diakoni.

2. Klimatarbetet och internationella samarbeten.

3. Kyrkligt kulturarv, att bevara kyrkor.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Viktigt att det färgas av samhällsutvecklingen, den enskilda prästen och Svenska kyrkans medlemmar i församlingen. Vi ska vara en kyrka i tiden och tolka bibeln utifrån det samhälle vi lever i. Då blir vi förstådda. Sen får vi inte glömma att våra vackra kyrkor är viktiga i alla tider. De är en plats för ro och andlig kontakt. Så är det här och nu, så har det varit tidigare och så ska det också vara framåt.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
– Klimatfrågan är en mycket viktig fråga. Och att värna människovärdet för alla oavsett härkomst. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att värna skapelsen. Kyrkliga värderingar är viktiga i det arbetet. Det räcker inte med internationella överenskommelser på politisk nivå. Religiösa ledare behöver också delta, även andra religioner har mycket av det här tänket. Tillsammans kan vi rädda planeten. Rent konkret kan det till exempel betyda att kyrkans pengar inte ska investeras i bolag som är miljöförstörare eller handlar med vapen. Och att vårt skogsbruk ska vara hållbart och utan kalhyggen.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
– Vi har en viktig roll och måste alltid värna människovärdet. Kyrkan ska uttala sig på politisk nivå för människovärdet. Men också hjälpa de som har behov oavsett religion. Det görs många bra saker i dag ute i församlingarna, till exempel för asylsökande. Fritidsbanken, där människor gratis kan låna fritidsutrustning, ett annat bra initiativ där kyrkan samverkar med andra aktörer.

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
– Inte dra ner på präster och diakoner i alla fall. Verksamheten ska vi inte skära i. Den är grunden. Däremot behöver vi se över våra fastigheter och hitta individuella lösningar. De som inte nyttjas nämnvärt kan behöva säljas. Kyrkor är mer känslofullt, men de flesta byggnader är inte kyrkor. Sen ska vi satsa på goda miljöinvesteringar, de är bra i långa loppet. Till exempel sätta upp solceller, ha värme i kyrkbänkar istället för hela lokalen. Det handlar om att hjälpa församlingar att göra de bästa lösningarna. Vi ska också visa det goda arbete som görs så att vi behåller medlemmarna. Människors bild av kyrkan och det arbete som görs i dag stämmer tyvärr inte alltid.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
– Vi tycker att kyrkan styrs på ett bra sätt och har inte haft någon debatt om att förändra.

Margareta Nisser Larsson, Borgerligt alternativ, BA

Bor: Alsters kyrkby
Yrke: civilingenjör
Ålder: 63
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: Ledamot i kyrkomöte, stiftsfullmäktige, kyrkostyrelsen, stiftsstyrelsen
Kandiderar till: kyrkomöte, stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
- Att kyrkans arbete ska utgå från församlingar och pastorat. Friare församlingstillhörighet, man ska kunna välja sin församling.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
- Absolut, det är en demokratisk rättighet. 6,5 miljoner medlemmar ska kunna bestämma hur kyrkan ska styras.

Varför ska de rösta på dig?
- Jag har erfarenhet av kyrklig verksamhet. Men jag är inte anställd, jag jobbar inte i kyrkan och har därmed en annan syn på mycket. I kyrkomötet är majoriteten av de förtroendevalda anställda i kyrkan. Jag tycker att det är viktigt att lägga sin röst på någon som inte har sin utkomst från kyrkan.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.

1. Barn, unga och integration.

2. Ett rikt gudstjänstliv med mycket musik.

3. Diakoni, stöd och hjälp till behövande.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
- Glädje, trygghet och inspiration, vägledning tröst och hopp. Alla ska känna sig delaktiga. Det ska vara kul att gå till kyrkan. Man ska känna glädje och inspiration när man går därifrån. Genom musik, ord med mera. Liv och delaktighet är viktigt. Gudstjänstlivet behöver förnyas, många är ovana. För att fler ska komma behöver formen vara lättare och mer förståelig. 

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
- Viktigast är diakonin, att vi är ute ute och hjälper och stöttar där behov finns. Samhällsengagemanget får inte bli partipolitiskt. Det är skillnad mellan rött och blått. Men kyrkan ska inte ägna sig åt partipolitik och därför har vi klippt banden med alla politiska partier. 

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
- Bry sig om varandra, ordna möten där olika kulturer träffas. Vi är alla människor och alla ska synas. Diakonin och samhällsengagemanget kommer in här. Kyrkan ska ordna olika verksamheter som göra att man kan mötas.

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
- Vi vill införa ett annat avgiftssystem. Kyrkoavgiften ska ha ett golv och ett tak – inte tas ut i procent av inkomsten. Generellt gäller en varsam hantering av ekonomin. Vårt stora fastighetsbestånd måste åtgärdas. Vi tycker att kyrkan ska ha kvar en tredjedel, sälja en tredjedel och riva en tredjedel. Vi har 3000 kyrkor, vissa kan sälja vissa. En muslimsk person har inget problem att gå in i en kyrka. Använd kyrkorna till annat. Riv förråd och församlingshem som inte används. Är man tio-tolv medlemmar i en församling kan man inte ha kvar alla byggnader. Pengar ska gå till verksamhet.

Sen behöver vi se över antal personal, det sväller på nationell nivå, typ den internationella verksamheten. Den är viktig men det är för många som jobbar där, flytta ut resurserna till församlingarna. Församlingsnivån viktigast. Sen är det bra med gemensamma system, men det finns risk att det sväller. Vi måste ha koll.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
- När det gäller valsystemet så tycker jag att det ska vara som det är i dag. Blir det indirekta val väljer man sina kompisar. Större chansen för mångfald om man har det som i dag. Men vi behöver få in fler unga i kyrkopolitiken.

Niklas Grahn, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK

Bor: Karlstad
Yrke: präst, församlingsherde
Ålder: 48
Kandiderar till: stiftfullmäktige och kyrkomöte
Nuvarande uppdrag: ledamot stiftstyrelse, kyrkomöte

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp?
- Att människor ska ha en relation till kyrka och kristen tro. Kyrkans undervisning och värnandet av människovärdet är centralt.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
- Ja, det är viktigt för att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta att vara en demokratiskt uppbyggd kyrka. Ett lågt valdeltagande riskerar att små grupper kan få väldigt stort inflytande och att kyrkan används som plattform för andra politiska syften. 

Varför ska de rösta på dig?
- Jag har lång erfarenhet av förtroendeuppdrag i kyrkan, av att jobba frivilligt och av att vara anställd. Jag tar mina förtroendeuppdrag på allvar.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Kyrkans undervisning om kristen tro riktad mot alla åldrar särskilt barn och unga.

2. Värna människovärdet genom att ta ansvar för socialt utsatta grupper.

3. Bevara kyrkan som öppen och välkomnande genom att skapa sociala sammanhang och genom att fortsätta att vara en stor aktör i musik- och kulturliv.

Hur ska gudstjänstlivet se ut i framtiden?
- Gudstjänsten är centrum i församlingarnas liv. Det behövs en stor mångfald av gudstjänster med fler olika slags former, uttryck, tider och platser. Kyrkans gudstjänster ska upplevas som relevanta och att de handlar om människors liv.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
- Svenska kyrkan har som Sveriges största folkrörelse en viktigt uppgift att fylla. Kyrkan ska vara en tydlig röst som hörs när människovärdet kränks. Kyrkan har en stor uppgift i att vara med och skapa ett hållbart och klimatsmart samhälle, men också i förvalta det kulturarv som finns i kyrkobyggnader, traditioner och kultur.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
- Vi har en viktig uppgift i att fungera som dialogpartner mellan människor av olika tro. I det sekulariserade svenska samhället spelar Svenska kyrkans erfarenhet av att tala om tro en viktig roll.  Religionsdialog är nödvändig i ett pluralistiskt samhälle.

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
- Kyrkans resurser ska så långt det är möjligt finnas i församlingarna. Överbyggnad, byråkrati och administration ska minimeras. Kyrkans främsta resurs är människor som vill ta ansvar. Volontärer måste fullt ut få ansvar att vara kyrka.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
- POSK vill bryta partipolitiseringen och införa ett enklare valsystem i Svenska kyrkan med indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.  

Peter Vestlund, Fria liberaler i Svenska kyrkan, FISK

Bor: Åmål
Yrke: Tågklarerare
Ålder: 52
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ledamot i stiftsfullmäktige, ersättare i stiftsstyrelsen, ledamot i stiftsfullmäktiges valberedning
Kandiderar till: kyrkomötet, stiftsfullmäktige

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
- En öppen och fri folkkyrka, fri från stat och partipolitisk påverkan. Kyrkan ska vara mer utåtriktad och tillgänglig för alla.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
- Oerhört viktigt, valresultatet ska spegla medlemmarnas åsikter. När för få röstar finns risk för att kuppa in ledamöter. Ett högt valdeltagande är en garant för medlemmarnas vilja.

Varför ska de rösta på dig?
- Jag garanterar en öppen och fri kyrka, inte en sluten organisation. Som person är jag ärlig, tolerant och positiv. Rätt gladlynt också.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Diakoni

2. Gudstjänstutveckling

3. Mission, med betoning på undervisning

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
- Vi vill se fler alternativa former. Gud finns överallt. Gudstjänstlivet ska inte vart styrt till kyrkorummet.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
– Stort och fritt från staten. Kyrkan ska spegla kristi evangelium genom kritiskt ifrågasättande. Klart att kyrkan ska reagera och uttala sig i samhällsfrågor. Vi ska inte vara partipolitiska utan politiska inifrån. Kyrkan ska ifrågasätta politiska beslut utifrån det kristna kärleksbudskapet. Vi ska värna alla människors lika värde. Det finns många beslut som kan påverka på ett orättfärdigt sätt, till exempel sänkta pensioner för fattigpensionärer, nedläggning av BB i Sollefteå, förbud mot tiggeri. Kyrkan ska vara en aktiv samhällspart och ta ställning.

Fritt från staten, vad menar du, kyrka och stat skildes åt år 2000?
– Visst, men jag tycker fortfarande att det finns statlig inblandning. Inte minst blir det tydligt när riksdagen tar kyrkan i örat, som till exempel i vintras då vi hade upprop för flyktingar.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
– Jag tycker att kyrkan måste var öppen och medlande och tillsammans med andra samfund verka för fredens budskap. Gemensam förbön för fred och mot terror, tillsammans med andra religioner. Det är allas vårt gemensamma ansvar.

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?  
– Lokaler. Vi anser att en kyrka som tappar medlemmar inte kan stå för alla fastighetskostnader. Kulturarvet är ett gemensamt ansvar. Vi ska ta hand om de kyrkor vi nyttjar men övriga kan inte vara de kyrkotillhörigas ansvar.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
– Det är viktigt att värna det demokratiska styrelseskicket men lokalt kanske vi får se på andra former. Jag tycker att de som är engagerade ska styra och lokalt kan det finnas samlingslistor. Fast på kyrkomötes- och stiftsnivå är det bra med nomineringsgrupper.

Stig-Arne Persson, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR

Bor: Vålberg
Yrke: ekonom
Ålder: 58
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ersättare i egendomsnämnden, ersättare i stiftsfullmäktige
Kandiderar till: kyrkomöte, stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
- Medlemsvården, öka dop och konfirmation och utveckla kommunikationen så att  utträdena minskar. Vi ska berätta vad kyrkan gör och står för.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
- Ja, för att vi är en demokratiskt styrd folkkyrka där medlemmarna har ett ansvar att långsiktigt påverka innehållet.

Varför ska de rösta på dig?
- Jag är aktiv och engagerad. 

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Diakoni, till exempel besöksverksamhet, ta emot människor i kris och sorg, andlig rådgivning.

2. Utveckla gudstjänstlivet.

3. Undervisning och samtal om kristen tro för alla åldrar 

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Det ska var rikt och varierade. Vi vill ha gudstjänster som är generationsöverbryggande. De ska hållas på tider som passar medlemmarna, alltså varierat och olika tider. Vi vill se gemensamma samlingar för både barn och vuxna, med kaffe, prat, samtal och aktiviteter för barnen. Alla ska vara med.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
- Vi ska verka för goda ekumeniska relationer. Kyrkan ska vara en medaktör  i samhället och samarbeta med övriga civilsamhället och övrigt föreningsliv.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
- Vi ska stå upp för de mänskliga rättigheterna, möta människor med respekt, ge hjälp och stöd för integration. Vårt förhållningssätt ska vara välkomnande. Vi ska verka för att mötas på ett naturligt sätt. Till exempel hade vi aktiviteter i kyrkan vid jul för personer från flyktingförläggningar.

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
– Vi vill satsa på samordning och samarbete inom ekonomi, förvaltning och personal. Det är också viktigt att se över underhålls- och uppvärmningskostnader. Byggnader som inte behövs ska säljas eller åtminstone läggas i malpåse. Men ytterst är det upp till varje församling att avgöra.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
- Vi vill verka för att begränsa inflytande av partipolitiska nomineringsgrupper. Vi tror att det blir bättre om kyrkopolitikerna är intresserade av kyrkofrågor och engagerade i kyrkliga frågor.

Hur ska jag som väljare förstå vad som skiljer de kristdemokrater som sitter i riksdagen mot de kristdemokrater som styr i kyrkan?
- Vi har våra rötter i samma ideologi men vi jobbar enbart genom kyrkan. Vi styrs inte av partiet i riksdagen utan har en helt egen organisation.

Men varför har ni inte ett helt eget namn?
– Det är en trygghet att det står krist i namnet och bra för väljarna att de vet var vi står ideologiskt.

Thomas Holmström, Frimodig kyrka

Bor: Brålanda
Yrke: präst
Ålder: 61
Nuvarande kyrkopolitiska uppdrag: ledamot i stiftsfullmäktige
Kandiderar till: kyrkomötet, stiftsfullmäktige

Vilken sakfråga är viktigast för din nomineringsgrupp inför kyrkovalet i september?
- Att lyfta fram Jesus mer. Kyrkan behöver berätta mer frimodigt om honom. Evangeliet kan förändra människor och samhälle.

Är det viktigt att medlemmarna röstar den 17 september?
– Ja, om vi ska vara en demokratisk organisation. Men det är också viktigt att de som röstar har god kunskap om vad de röstar på.

Varför ska de rösta på dig?
– Jag är full av tankar och idéer för vad som kan utveckla kyrkan. Tror också att jag är drivande.

Hur vill din nomineringsgrupp att kyrkoavgiften används? Rangordna de tre viktigaste områdena.
1. Fullgöra huvuduppgiften att berätta om Jesus, det är viktigast.

2. Utbilda lekfolk och kyrkliga anställd att prata om evangeliet.

3. Utveckla gudstjänstliv och diakoni för att ha ett tydligt budskap, men det ska vara levande och enkelt. Budskapet ska forma lärjungar som lever ett liv med Gud.

Hur ska gudstjänstlivet ska se ut i framtiden?
– Det behövs både stadga och flexibilitet. Alla bör inom rimligt avstånd och minst varje vecka ha till gång till en huvudgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning, alltså en vanlig gudstjänst. Men också ge rum för barn och unga, det får inte vara onödigt höga trösklar i huvudgudstjänsten. Som komplement behövs även andra gudstjänster med lägre trösklar, till exempel cafégudstjänst, temagudstjänst, ungdomsgudstjänst.

Är det någon form av gudstjänst som ska bort eller finnas mindre av?
– Det handlar om att jobba mer med dem så att de blir mer tillgängliga. Vi vill arbeta med språk och form så att det underlättar för människor att bli delaktiga i gudstjänsten.

Vilket samhällsengagemang ska kyrkan ha?
– Kyrkan gör sin bästa insats genom att våga vara kyrka. Det finns saker i vårt samhälle som ingen annan gör, till exempel förmedlar en grund för människor att leva och dö på. Det tror jag i längden påverkar samhället och skapar stadigare samhällsmedborgare. Kyrkan formar människor som kan vara med och ta ansvar i samhället. Vi blir en bas som rustar för samhällsengagemang.

Vad är Svenska kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle?
- Jag tänker tre saker. Skapa mötesplatser för människor, vi behöver mötas. Det är redskapet. Att vara brobyggare mellan människor av olika grund, det är verktyget. Och sen ska vi frimodigt presentera den kristna tron.

Vad lägger du i begreppet frimodigt?
– Frimodigt, det betyder att vi tror att den kristna tron har något att tillföra, att det vi har att komma med kan betyda något. Skapa förståelse för varandra det måste man, men sen måste vi också missionera och visa att vi tror att vi har något människor behöver.

Kyrkan tappar medlemmar och får därmed mindre pengar att röra sig med. Vad vill din nomineringsgrupp spara på?
- Först måste vi presentera evangeliet på ett sådant sätt att folk vill vara medlemmar, men måste vi spara är det fastighetssidan som först ska ses över. Församlingarna ska behålla de kyrkor som behövs och används, övriga ska överlämnas till stiftet och rikskyrkan. Sen måste vi alltid hushålla så att det inte rinner ut pengar i onödan, arvoden till exempel. När det gäller oss förtroendevalda tycker jag att vi kan ha möten på söndagar och utan arvoden.

Hur ska kyrkan styras i framtiden?
– Det är en stor och viktig fråga. Det är inte rimligt att politiska partier styr och driver sin politiska agenda genom kyrkan. En fri kyrka fattar beslut utifrån sin bekännelse. Vi tycker att det ska vara direktval på lokalplanet och indirekta val till övriga nivåer, alltså återgå till den ordningen som var fram till 1980-talet.