När jag och illustratören Marcus-Gunnar Pettersson gjorde Barnens Bästa Bibel var en sak klar från början: vi skulle inte rädas de svåra texterna. Som den danske teologen Sören Kierkegaard konstaterade en gång: ”Ty vad är väl det förflutna värt, om det inte kan bli något närvarande?” Alltså: Vad spelar det för roll om Jesus föddes för 2000 år sedan, om det inte spelar någon roll i mitt eget liv?
För mig var Kierkegaards ord vägledande i arbetet med Barnens Bästa Bibel. Därför uppmuntrade jag Marcus-Gunnar att blanda nutid, medeltid och antik dåtid i bilderna. För många av de teman som finns i Bibeln är i högsta grad levande inte bara i historien, utan också i dag, och det är viktigt att vi hjälper barn att se det.
Krig, flykt och exil – som är ett återkommande tema i Bibeln – är till exempel något som barn känner till även i dag. För att säga det med Astrid Lindgrens ord: ”Barn måste få veta att livet också rymmer både sorg och ondska och nöd, att livet inte bara är ett litet glättigt ställe”.
Barn och unga har rätt till livtolkande texter, och det är viktigt att vi vuxna ger dem möjligheten att tolka sina liv. Det är extra viktigt i en tid som blivit galen på ett sätt som få av oss kunde förutse ens för några år sedan. Viktigast av allt: Bibeln har dessutom ett budskap om hopp, till skillnad från så många andra berättelser i vår samtid.
Biskop Sören Dalevi
.jpg?doprocessing=&ci=0,41,1000,480&ra=1.77778&w=700)
