För sisådär tvåtusen år sedan skrev aposteln Paulus en text om hoppet. Du hittar den i Bibeln, i Första Korinthierbrevet kapitel 13. Kapitlet avslutas med orden: ”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken”.
Det som intresserar mig här är att Paulus binder ihop just tro, hopp och kärlek. Det är som om han vill säga att detta att ha ett realistiskt hopp, ja, det är att visa kärlek och tro. Min erfarenhet är att ett gott ledarskap ofta bottnar i att identifiera var man finner hopp någonstans. När vi vuxna därför vänder oss till barn och får dem att tro att världen redan gått under – och dessutom lever våra liv som om allt vore kört och vi inte kunde förändra framtiden – ja, då visar vi inte speciellt mycket ledarskap, och definitivt inte hopp. Och därmed inte heller någon kärlek. Frågan om hopp är helt enkelt avgörande för vår tid.
Var finner du hopp?
SÖREN DALEVI
biskop i Karlstads stift
