Foto: Malin Robertsson Harén

Hans design vill få oss att må bra

Uppförsbackarna har varit många och långa. Men designern Jonatan Hedetoft gav aldrig upp hoppet om en ljus framtid. Drivkraften har varit att ta sin plats och motbevisa mobbarna från barndomen. – Men framför allt vill jag i dag genom mitt arbete som designer och aktivist visa andra att det finns hopp.

Jonatan Hedetoft växte upp med en felaktig diagnos, något som format och följt honom genom livet och satt djupa spår.

– Trauman blandat med ångest misstolkades som ADHD. Det är lätt att se i efterhand. Ju mer ohanterlig jag blev, desto mer medicin fick jag. Men eftersom det var fel medicin gjorde den mig sämre.

Skolan var tuff, så långt tillbaka Jonatan kan minnas var skoltiden fylld av mobbning.

– Mina föräldrar har inte alltid förstått hur jag har mått. Men de har alltid låtit mig vara kreativ och stöttat mig i det jag tyckt varit roligt, medan skolan bara tjatat och påmint mig om allt jag är dålig på.

Depressionerna har varit ständigt återkommande ända sedan barndomen. Under 2015 blev det så tungt och mörkt att Jonatan nästan tog sitt liv.

– Skolan var kämpig och funkade inte och efter en rad fot- och handledsoperationer tvingades jag ge upp boxningen och den fysiska aktiviteten som jag mådde bra av.

Allt slutade med att Jonatan var på väg att hoppa från åttonde våningen. Men hans katt, som var instängd på toaletten, lyckades med sina irriterande jamningar tränga igenom och fick Jonatan att ”vakna upp”.

– Man hamnar i någon form av trans när man är i ett suicidalt tillstånd.

– Alltför ofta används meningen ”valde att ta sitt liv”, men ingen vill ta sitt liv. Det är ett akut psykiskt tillstånd, och får man inte hjälp så dör man. Man mår så dåligt att man inte kan tänka klart. Dagens hjärnforskning blir allt bättre på att förklara vad som händer i hjärnan vid ett suicidalt tillstånd.

Jonatan visste vid den här tidpunkten fortfarande inte så mycket om ångest och depression. Han visste bara att han mådde väldigt då­ligt. Under 2017 kom en ny svacka. Då sökte han sig till kyrkan i Dals Långed eftersom han hade hört att man kunde få samtala med en präst eller diakon.

– Det tog tid att bygga upp en tillit. Men jag berättade lite i taget och diakonen fick mig att se nya perspektiv. Det har hjälpt mig myc­ket och vi träffas fortfarande och pratar.

I början av 2018 fick Jonatan problem med minnet och andra neuro­logiska besvär. Han trodde att han hade fått en hjärntumör.

– Jag sökte hjälp och utredning­en visade att jag hade en utmatt­ningsdepression. Jag hade gått i väggen.

I samband med undersökningarna frågade Jonatan om de också kunde undersöka hans ADHD-diagnos, då han börjat tvivla på att den stämde. I slutet av året fick han då diagnosen bipolär.

– Sedan jag fick min korrekta diagnos, och därmed också rätt medicin, känner jag enorm lättnad och mår mycket bättre. Jag undrar ibland om saker hade varit annorlunda om jag hade fått rätt diagnos tidigare i livet.

Samma år fick Jonatan även kontakt med en ny lärare på HDK-­Valand, högskolan för konst och de­sign vid Steneby där Jonatan stu­derar sedan 2016.

– Luka Jelušić har betytt jättemycket för mig. Han förstår vad jag vill förmedla med mina projekt och har ställt upp och väglett mig. Han har gett mig hopp om framtiden och pushar mig i rätt riktning.

Foto: Malin Robertson Harén

Alla Jonatans senaste projekt handlar om mental ohälsa i olika former.

– Jag vill utveckla verktyg som kan hjälpa de som mår dåligt att må bättre, och hjälpa de som inte mår dåligt att bättre förstå de som mår dåligt.

Bland hans designverk finns bland annat en kropp som visar hur våra inre organ påverkar varan­­dra och hur vissa diagnoser kommer som biverkningar på andra diagnoser. Ett annat projekt innehåller täljda svartmålade träbitar som ska sym­bo­lisera de som dör i suicid.

Att de alla, liksom trä­bitarna, är uni­ka med olika form, vikt och yta,

formade av livet och inte går att mäta endast som en siffra i stati­stiken.

– Ett stort projekt jag jobbade med förra året belyser makten som

 dörren och dess handtag kan ha i våra liv. För de som mår psykiskt dåligt är dörren jätteviktig, vi mås­te öppna den där förbaskade dörren för att nå ut till det som får oss att må bra.

Jonatan designade 38 olika dörr­-handtag med olika syften och in­riktningar, vissa var lätta att öppna och andra svåra.

– Ett dörrhandtag, eller handslag, är ofta det första vi möter, och jag ville demonstrera hur olika dessa kan upplevas för olika personer och beroende på hur vi mår.

Hans dröm är att genom sin de­sign bidra till en positiv förändring av samhället samt utmana dess nor­mer.

– Jag gör det ingen annan gör och det ger mig hopp, att jag ser det som saknas och kan göra något åt det.

 

Fakta:

Namn: Jonatan Hedetoft

Ålder: 30 år

Gör: Designer och student på HDK-Valand högskolan för konst och design vid Steneby, Göteborgs universitet ­

Stolt över: Malmö Industriförenings pris 2016, IDA Design Awards 2017 och 2019, Byggnads kulturpris 2019, m fl

Favoritcitat: ”Vi ska stärka våra styrkor, för att kompensera våra svagheter” (Jonathan Mooney)

 

Text: Sarah Daleke

Foto: Malin Robertson Harén