Fondförvaltning

Prästlönefonden, det kapital som förvaltas av Karlstads stifts egendomsnämnd, omfattar cirka 150 miljoner kronor. Förvaltningen ska följa den av stiftsfullmäktige beslutade placeringspolicyn.

Fakta om prästlönefonden

Prästlönefonder har kommit till genom att prästlönefastigheter har sålts och köpeskillingarna sedan har omsatts i fonder. Enligt bestämmelser i kyrkoordningen (46 kap 10 §) får intäkter från försäljning av en prästlönefastighet inte utdelas som vinst utan måste fonderas och värdesäkras. Syftet är att säkra det långsiktiga värdet av de samlade Prästlönetillgångarna (skog, jord och fondmedel). Det finns en prästlönefond i varje stift. Ursprunget till de lokala prästlönefondema finns beskrivna i 1958 års utredning kyrka-stat:

”I prästlönefonderna ingår medel av mycket skiftande slag. En uppdelning av äganderätten till en sådan fond torde ofta vara omöjlig att genomföra. I fonderna ingår även medel som lämnats i ersättning för rätten att taga i anspråk sten-, grus-, ler- eller torvtäkt å boställe. En del av fonderna kan vidare ha uppkommit av ersättningsmedel för växande skog eller genom kapitalisering av behållen skogsavkastning. Ett mindre antal donationsfonder torde även finnas. Det är alltså medel av mycket skiftande slag som ingår i prästlönefonderna. Särskilt är att märka att skillnad inte görs vid fondering av köpeskilling eller annan ersättning om boställe tillhör församlingskyrkan, församlingen eller kronan. I en och samma fond kan sålunda ingå medel som härstammar från olika ägare.”

Förvaltning av prästlönefonden

Prästlönefonden förvaltas på egendomsnämndens uppdrag av en extern kapitalförvaltare. Förvaltningen ska följa den av Stiftsfullmäktige beslutade placeringspolicyn, vilket regelbundet utvärderas av egendomsnämnden. Placeringspolicyn anger avkastningsmål och finansiell strategi, men styr även arbetet med etik, klimat och hållbarhet. Placeringsanvisningarna för etik, klimat och hållbarhet är desamma som gäller för Svenska kyrkans nationella nivå.  Reglerna innehåller dels restriktioner som innebär att fonderna utesluter investeringar i företag som verkar inom vissa branscher, dels kriterier som syftar till att påverka bolag i riktning mot förbättrad etik och hållbarhet. Det finns även regler som styr investeringarna mot förbättrad klimatprestanda.