Foto: Sandra Albertus

Biskopsstolen och biskopsbänken

Nyhet Publicerad Ändrad

Domkyrkan hör samman med biskopen, vilket går att se genom biskopsstolen och biskopsbänken.

Gustav III utförde en statskupp i Sverige 1772. För att stävja eventuella oroligheter, gjorde han sedan en rundtur, en eriksgata genom Sverige. I Karlstad hade borgmästaren och rådmannen Anders Kruskopf nyligen avlidit. Hans änka Catharina Stefansdotter Fjellman skänkte makens domarstol till Domkyrkan. Inför Gustav III:s besök kläddes den om och förgylldes. Motivet på stolen är Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi. Symboliken handlar om alla medborgares lika rätt inför lagen och Justitia är vanlig som skulptur utanför domstolar världen över. Balansvågen i hennes hand symboliserar rättvisa, svärdet är en maktsymbol och ögonbindeln ska påvisa likheten inför lagen.
Gustav III kom till Karlstad och satt i domarstolen. Han bildade sig där en uppfattning om interiören i Domkyrkan. 1790 signerar han ett dokument som ger arkitekten Erik Palmstedt uppgiften att gestalta Domkyrkans kor. Till sin hjälp får Palmstedt bland annat bildhuggaren Tobias Sergel, snickaren Eric Morenius och bildhuggaren Jean Masreliez. Tillsammans skapar de predikstolen, högaltaret och biskopsbänken. Koret får en ljus och nyklassicistisk stil.
Biskopsstolen kom inte att användas så länge, då biskopsbänken donerades av biskop Herman Schröderheim ca 1792-1795. Ett av biskopsbänkens bibelord kommer ur Apostlagärningarna 20:28; ”Ge akt på er själva och på hela den hjord som den heliga anden satt er att ha uppsikt över, för att ni skall vara herdar för Guds församling som han har vunnit åt sig med sin sons blod”. Biskopsstolen placerades en tid i stiftskansliet, men är sedan några år tillbaka i Domkyrkan.

Foto: Sandra Albertus