Svante Svenson - byggmästare

Ett av de mest iögonfallande gravmonumenten på Hvilans kyrkogård är byggmästaren Svante Svensons. Det är också ofta vi vilar ögonen på hans byggnader här i Karlshamn.

BIRGITTA CLEYNDERT

Svante Svenson är begravd på Hvilans kyrkogård i kvarter Hoppet 13:48-42-46

Den 12 februari 1916 fick Svenson hjärnblödning och avled den 15 februari. En stor man gick ur tiden och trots att staden är full av hans byggnader är det inte många som minns och värdesätter hans arbete.

Trots många stora byggnadsuppdrag hade Svenson ofta svårt att få betalt för de hus han uppfört. Han gick flera gånger i konkurs, men firman uppstod igen under annat namn. Men när Svenson inte fick betalt för L.O. Smiths spritfabrik satte han L.O. i konkurs. Man kan nog säga att Svenson hade det största byggföretaget i södra Sverige. I både stora och små städer kan man se hans skapelser.

I tankarna gör vi en rundvandring från Församlingsgården och passerar gamla Stadshotellet, SE-banken, Karlshamns Sparbank, före detta Elverket och Fernströms. Tänker vi oss långt åt vänster ser vi Lasarettet (nuvarande polishuset) och Bodetorpsskolan. Saltsjöbaden, Folkets park och Asarums Sparbank är också några av hans verk. Före detta Scoutgårdens – känd som 10-öresförening – fasad ritades av dottern Ruth. Huset var avsett för ”pauvres honteux”, något som har översatts till ”För fattigt folk som vilja dölja sin fattigdom”. Huset innehöll tjugo lägenheter på ett-två rum och kök och kostade 50-60 kronor per år.

Svenson anlitades över hela södra Sverige, bland annat för Frimurarhotellet i Kristianstad, Ronneby Hälsobrunnshotell, banker, sjukhus, ridhus och andra stora byggen. En del av hans verk i vår stad är minnen blott, som Stadsteatern med restaurang, Saluhallen, L.O. Smiths spritfabrik på västra kajen och Hellerströmska badet.

Svenson förstod vikten av ett gott samarbete mellan chef och arbetare. Strejker förekom nästan inte i hans företag. Ett undantag var storstrejken 1909. Hans företag sålde bland annat
trädgårdsmöbler i gjutjärn, takspånsfernissa och gatunamnsskyltar. För 6 200 kronor fick han bygga två nya broar över Mieån.

Det är byggander av mer officiell karaktär och storlek som blivit de bestående monumenten över Svante Svensons verksamhet (nu stavade han Svenson med bara ett s). Hans första stora upp-drag var den nya kyrkan i Hällaryd, ursprungligen ritad av Helgo Zetterwall. Staden behövde en ny flickskola och Svenson fick uppdraget. På tomten låg en provisorisk teaterlokal som fick flytta på sig. Flickskolan står än idag som bevis för Svensons yrkeskunnande. En tid var den vårdyrkesskola och nu är den vår församlingsgård.

1870 inleddes en intensiv byggnadsverksamhet och Svantes framtid var ljus. 1874 valdes han in i kommunfullmäktige och ingick i staden första byggnadsnämnd. Hans företag växte och han kom nu att endast undantagsvis ägna sig åt att rita och bygga småhus.

1870 ingick Svante äktenskap med Amanda Maria och de fick barnen Wilhelm Gervasius, Alfred Werner och Ruth Elisabeth. Efter hustruns död kom hennes yngre syster Gustafva Louise till familjen för att sköta barn och hem. Senare gifte sig Svante med henne och i det äktenskapet föddes sonen Lars Oscar Svante.

År 1840 gick pigan Petronella Christina Lindström i väntans tider och födde snart sitt ”oäkta” gossebarn. Sex år senare var det dags igen – ännu ett ”oäkta” gossebarn med ”Fader okänd” skrevs in i Kyrkoboken. Hösten 1847 träffade Petronella murargesällen Nils Svensson från Sölvesborg och hon råkade i olycka igen. Men Nils tog sitt ansvar och flyttade till Karlshamn. I november tog de ut lysning och på nyårsafton 1847 ingicks äktenskap mellan ”den konfirmerade” gesällen och ”den ärliga och beskedliga” pigan. Genom att vigas före 1847 års utgång och att barnet föddes först nästa år klarade man sig från skam och skvaller. I juni 1848 föddes en gosse som gavs namnet Svante Gervasius. Två år senare föddes ytterligare en son, Carl Gustav. Dessa pojkar, Svante och Carl, skulle senare i livet bli välbeställda byggmästare i Karlshamn.