Carl Gustafs kyrkas historia

Carl Gustafs kyrka i Karlshamn är uppkallad efter Karl X Gustav. Kyrkan ligger i kvarteret Lund norr om torget och intar en dominerande plats i stadsbilden.


ARKITEKTUREN
Karlshamns kyrkas arkitektur ansluter sig till korskyrkans allmänna utveckling i Sverige under stormaktstiden. Vem som utformat den grundplan som utstakades 1680 har man inga direkta uppgifter på. Planen tros ha utarbetats i Stockholm, dock inte av någon framstående byggmästare. Kyrkan bildar inte ett liksidigt kors, de norra och södra korsarmarna är betydligt kortare än de östra och västra. Man har inte koordinerat kyrkans orientering med gatunätet, detta gör att kyrkans ena hörn sticker ut över kvarteret.

Först sedan kungen den 1 augusti 1692 beviljat kollekt från alla församlingar i riket, lättade de ekonomiska svårigheterna och 1693 antogs Peter Rising från Eksjö till kyrkobyggmästare. Att byggnadsarbetet kunde gå snabbt framåt berodde dels på ett från Sölvesborg kommet danaarv av 1100 Dlr efter kirurgen Friedrich Vogelstock, dels en gåva av 1000 Dlr av konungen.
Den 26 oktober 1702 var kyrkan i så pass ordning att den kunde invigas. Därvid fick den namnet Karl Gustavs kyrka sedan kung Karl XI redan den 26 december 1693 gett sin tillåtelse att den fick uppkallas efter han far.

STEN ELLER TRÄ?
Borgmästare Schröder hade av estetiska skäl och till undvikande av eldfara låtit lägga grunden till en stenkyrka, medan borgerskapet trodde sig 1680 ha beslutat uppförandet av en korsvirkesbyggnad. Till sist segrade borgmästarens mening efter att landshövding E. Siöbladh i Karlskrona kommenterat Eric Dahlbergs ritning av kyrkan. Siöbladh ansåg att kyrkan skulle få större regularitet och forderlighet, vilket var synnerligen önskvärt vid offentliga nybyggnader på de platser som ofta besöktes av utlänningar. Eric Dalbergs ritningar finns inte bevarade. Man började dock inte bygga direkt efter att ritningarna blivit godkända, tydligen på grund av penningbrist.

Under de närmast följande månaderna fortsätter arbetet i jämn takt och Anders Muremester (Anders Nilsson) får stora belopp utbetalda. Från maj till juli betalas lön även till en Carl Muremestare för murningsarbete. I augusti tycks man ha varit färdig med huvudparten av arbetet; under samma månad får timmermännen betalt för att de täckte över kyrkomuren. Efter grundmurarnas färdigställande inträffade en större paus i byggnadsverksamheten, tydligen förorsakad av penningbrist. Först 1686 tog man åter upp byggnadsfrågan, och då gällde det att besluta om kyrkan skulle uppföras av sten eller korsvirke.

BEHOV AV EN NY KYRKA
Karlshamns borgmästare Christopher Schröder påyrkade i rådhusrätten den 13 december 1680 uppförandet av en större kyrka, i nödfall av korsvirke. Samtidigt föreslog han att borgarna skulle sammanskjuta medel för ändamålet. Borgerskapet samtyckte och kungen beviljade den 30 september 1681 en kollekt från alla församlingar i Skåne, Blekinge, Bohuslän och Kalmar län. Redan på våren 1681 börjar man med förberedelserna till byggarbeten och i april får murmästaren Anders Nilsson betalt för att ”leggia och mura grond wallen wnder kiörchian”.

År 1950 fick kyrkan elektrisk uppvärmning. Vid detta tillfälle ändrades ett ångpannehus från 1908 nordost om kyrkan till transformatorhus. 1880 anordnades ånguppvärmning med ett pannrum i hörnet mellan koret och norra korsarmen. Detta revs 1908. Innan dess hade sakristian en kakelugn på den plats det idag står ett bibelaltare.

SAKRISTIAN
Innan den nuvarande sakristian kom till 1834 ledde den östra dörren in från kyrkogården till en sakristia som var anordnad i korets östra del. Denna sakristia var avdelad från kyrkorummet med en brädvägg som inte nådde ända upp till taket. Dörröppningen upptogs 1738-39, om dess tillkomst berättar en inskrift på en häll av kalksten, inmurad i öppningens norra omfattning. Hällen är utformad som en gravsten med ett försänkt fält i mitten, omgivet av en lagerkrans. Inskriften är på latin och översatt blir det: ”År 1739 skänkte församlingen medel, magistratens beslut och borgmästarens vänliga omsorg denna port åt prästerna. Träden in genom denna, o präster, till den högste herdens ära och till det verk, som omsorgen om hjorden kräver. Kyrkoherden och prosten magister Erasmus Trägård uppsatte denna sten.”
Carl Gustafs kyrka är korsformad med ett torn över korsmitten, i öster finns en senare tillbyggd absidformad sakristia. Kyrkan uppfördes 1680-1700-talets början, sakristian 1834. Materialet är gråsten och tegel. Kyrkan har ingångar i söder, väster och norr, dessutom en dörröppning bakom altaret i öster som leder till sakristian. Alla ytterdörrar består av furu från 1880, brunbetsade sedan 1958, utom de norra dörrarna som är gråmålade. Västra porten har på insidan ett stort lås av smidesjärn från omkring 1700.