Foto: Per-Ola Svensson

Johannesbladet nr 1 2023

15 januari - 12 februari

Trettondag jul

Tretton dagar efter jul kommer dagen som hos oss kallas just trettondag jul, men som i de flesta andra länder heter epifania. Epifania betyder uppenbarelse, och för mycket länge sedan firades just denna dag som Jesus födelsedag. Flera österländska kyrkor räknar fortfarande epifania som julens stora dag. I många kyrkor har man trettondagsspel eller julspel, och många passar på att fira med släkt och vänner. På trettondagen firar vi att de vise männen kom till stallet för att hylla Jesus med guld, rökelse och myrra. Det var dyrbara gåvor de förde med sig till det nyfödda barnet. Guld vet vi alla vad det är. Rökelse utgörs av hartser, som luktar gott när det de brinner, och är någonting som förekommer i många religioner. Myrra, slutligen, var en sorts medicin som ansågs hjälpa mot det mesta. Myrra är stelnade sekretet från en art av små träd, som växer i södra Arabien och i Östafrika. Myrran blir små oregelbundna rödaktiga klumpar, bestående av harts, gummi och flyktig olja. 

Berättelsen om de vise männen står att läsa i Matteusevangeliet. Matteus är den ende evangelisten som berättar om de vise män som följer en nytänd stjärna för att hylla judarnas nyfödde konung. Matteus nämner inget om hur många de var eller hur de såg ut, bara om de dyrbara gåvor de tog med till barnet i stallet. I västerländsk tradition har man tolkat dem som tre då de hade med sig tre gåvor, och i österländsk tradition har de ibland avbildats som tolv. 

Hos oss i Sverige brukar de kallas ”vise män”, men på till exempel engelska och franska använder man ordet ”mager”. Stjärntydare, som de ibland även kallas här, är en tolkning av det ursprungliga ordet mager och en rimlig förklaring är att uttrycket är en beskrivning för zoroastriska präster från Persien. Från och med 800-talet kom de också att kallas kungar – heliga tre konungar – och man såg dem som representanter för människans tre åldrar; ungdom, mandom och ålderdom, och som representanter för olika delar av världen – en från Europa, en från Asien och en från Afrika – de världsdelar man på den tiden kände till. Det här är en gammal tids sätt att uttrycka att hela mänskligheten står i tillbedjan inför Jesus.

Enligt legenden fann drottning Helena på 300-talet kvarlevorna av de tre vise männen och förde dem till Konstantinopel, varifrån de via Milano år 1164 hamnade i Köln. Där byggdes Kölnerdomen, den stora kyrkan i stadens centrum, över dem. De som hade makten i Köln tog tre kungakronor i sitt vapen. Enligt en teori, tog Albrecht av Mecklenburg med sig vapnet med tre kronor till Sverige, vilket blev vårt riksvapen. De tre kronorna på ishockeylandslagets dräkt, på Stockholms stadshus och i riksvapnet är således symboler för de tre vise männen.

De heliga tre konungarna var populära helgon. Genom relikerna blev Köln en viktig vallfartsort, särskilt för härskare. Valdemar Atterdag och Kristian I är nordiska regenter som varit där. De tre vise männen betraktades som beskyddare av resenärer och pilgrimer. Även namnen, Kaspar, Melchior och Balthasar, skrivna på föremål som ringar och dryckeskärl, gav skydd.

Och så var det stjärnan - fanns det en Betlehems stjärna? Det finns olika teorier om den. En är att det var en komet, en annan att det var en supernova, en exploderande stjärna. En tredje att det var planeterna Jupiter och Venus som vid aktuella tidpunkten (somrarna år 3 och 2 före Kristi födelse, som nu anses som trolig verklig tidpunkt för födelsen) vid flera tillfällen stod så nära varandra att de upplevdes som en enda starkt lysande himlakropp; detsamma gällde Jupiter och stjärnan Regulus. Det ligger nära till hands att de vise männen, som kanske ska uppfattas som astrologer, har tolkat detta som betydelsefulla tecken i skyn.

Malin Burmeister

Bevingade ord ur Bibeln

Bibeln är 5 000 års människovisdom i koncentrerad form. Det finns något stort att finna i den och det behöver vi ta vara på. Ja, så har barnboksförfattaren Ulf Nilsson (1948-2021) sagt om Bibeln – en utsaga som jag håller med om! Tänk att visdomsord, sagda och nedskrivna av människor för många tusen år sedan, är lika relevanta idag som då. Fascinerande! Bibelns ord påverkar och den ger oss verkligen ”något stort att finna”. 

Bibeln var den första bok som trycktes på världens första tryckpress av Johann Gutenberg 1455 (Bibelsällskapet). Idag finns hela Bibeln på 513 språk och Nya testamentet på inte mindre än 1 295 språk. Gustav Vasas Bibel eller mer korrekt Biblia, Thet är: All then Helgha Scrifft, På Swensko (NE), är den första svenska översättningen – Nya Testamentet utgavs år 1526 och sedan hela Bibeln år 1541. Under en lång tidsperiod av 350 år lyssnade nästan varje svensk minst en gång i veckan till läsning ur Vasabibeln eller Karl XII:s Bibel från 1703. ”Bibeln och psalmboken var länge de enda böckerna som fanns i de flesta hem” – påpekar Bibelsällskapet. Detta påverkade det svenska språket och har också gett Bibeln en roll som språkbevarare! Med Bibelns som grund fick man ett språk gratis - egentligen utan någon möda alls – genom hemmen och det språkbruk som användes där. Fantastiskt! Även nuförtiden citerar vi ofta Bibeln - i form av exempelvis bevingade ord och uttryck – och vi är minsann inte alltid medvetna om att uttrycken kommer från vår Bibel. Här ger jag några exempel på ord och uttryck från Bibeln, som fortfarande är klart gångbara och också används flitigt av både mig och många andra:

”Att fara fram som ett Jehu” – ett bevingat uttryck som verkligen tillämpas ofta. Vi använder, kanhända lite förvanskat, detta uttryck i betydelsen att fara fram fort, vara våldsamma eller hänsynslösa. Men att Jehu är namnet på en biblisk personlighet, en kung, som levde på 800-talet f.Kr. är kanske något vi nästan har tappat bort. Jehu var alltså en konung i Israel och han var känd för sitt vilda sätt att fara fram i stridsvagn. Han gjorde en statskupp mot den sittande kungen, Joram, och intog därefter själv tronen. Sedan for Jehu land och rike runt och drev igenom en utrensning av avgudadyrkan. Och så här beskrivs kung Jehu i Andra Kungaboken 9:20 när en väktare i tornet på långt avstånd ser kungen komma körande: 

Vaktposten rapporterade: Han har nått fram till dem men kommer inte tillbaka. Det måste vara Jehu, Nimshis son – han som kör som en vettvilling. Och i vår gamla familjebibel från 1800-talet är texten översatt som följer: ...och det är ett körande, såsom Jehu körande, Nimfi sons; ty han körer likasom han wore rasande!” 

Ja, visst är detta riktigt kraftfulla beskrivningar av Jehus framfart!  

”Ramaskri” – ett starkt bevingat ord som har sitt ursprung i ett dramatiskt och gripande sammanhang i Bibeln. Här handlar det om en fruktansvärd sorg, som vi kan läsa om i Jeremia 31:15: 

Så säger Herren: 

Rop hörs i Rama,

klagan och bitter gråt:

Rakel gråter över sina barn.

Hon låter inte trösta sig,

ty hennes barn finns inte mer.

 

Rama var en ort, som låg mellan Bethel och Betlehem. 

I Bevingade ord ur Bibeln skriver Hans-Eric Holger att i den gamla bibelöversättningen står det: Detta säger Herren: Man hörer en klagelig röst och bitterlig gråt i höjdene…”. Rama nämns inte i bibeltexten. Detta är en felöversättning, påpekar H-E Holger och därför kan uttrycket ”ramaskri” inte självt ha uppstått i svenskan. Det är med största sannolikhet ett lån från danskans ”Ramaskrig”. Ända sedan år 1633 har texten i den danska Bibeln nämligen varit: En Røst blev hørdt uti Rama, Graad og Skrig og megen Hylen…. Så spännande! I vår gamla familjebibel är felöversättningen tillrättad och texten lyder: Man hörer en klagelig röst och bitterlig gråt i Rama….

I Matteusevangeliet 2:18 citeras detta bibelställe! Ramaskriet kommer återigen ur en fasansfull sorg – när mödrarna skrek ut sin sorg efter de betlehemitiska barnamorden. Herodes den store, judarnas kung 37-41 f.Kr., var maktfull och ville inte veta av några rivaler. Hans misstänksamhet var riktad mot alla som han trodde hade planer på att beröva honom tronen, skriver Libris stora handbok till Bibeln. Vänner och fiender, tjänare, präster och adelsmän – ja alla, som av någon anledning kom i hans väg, lät han döda. Och så alla små gossebarn! ”Barnamorden i Betlehem är typiska för de grymheter som finns historiskt belagda” (Handbok till Bibeln). Matteus skriver och citerar Jeremia i sitt andra kapitel vers 16-18: 

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. 

Ja, att ramaskri utrycker fruktansvärd sorg råder väl inga tvivel om!

”Kreti och pleti” – detta bevingade uttryck är numera synonymt med vem som helst, blandat sällskap eller löst folk. Uttrycket är vanligt förekommande och tillhör, enligt H-E Holger, den mer ”vårdslösa vardagsprosan”. Ursprunget kommer från Bibeln, närmre bestämt från Andra Samuelsboken, där det står skrivet om kung David. Han rönte stora framgångar i krigen mot grannfolken och Israel utvecklades till en stormakt i området. David var kung över hela Israel och han sörjde för lag och rätt hos sitt folk. I Andra Samuelsboken 8:18, talas det om kung Davids livvakt bestående av utländska legosoldater: 

Benaja, Jojadas son, förde befälet över kereteerna och peleteerna och Davids söner tjänstgjorde som präster. De utländska soldaterna var kereteerna och peleteerna och dessa folks hemvist är inte helt klarlagd. I Gustav Vasas Bibel så väl som i vår 1800-talsbibel heter folken ”Crethi och Plethi”: Benaja, Jobada son, war öfwer Crethi och Plethi; och Davids söner woro prester.

Ja, visst förekommer detta bibliska uttryck allmänt och personligen upplever jag att vi oftast menar vem som helst eller en salig blandning, när vi i vardagligt bruk använder uttrycket kreti och pleti!

”Att sila mygg och svälja kameler” – ett vanligt och mycket tänkvärt bibliskt uttryck, som visar på hur vi människor ofta hänger upp oss på småsaker - men missar det väsentliga! Detta citat har Jesus själv gett oss och det hittar vi i hans straffpredikan mot de skriftlärda och fariséerna. Handbok till Bibeln skriver: ”Jesus går till våldsamt anfall mot Israels lagiska, men djupt respekterade religiösa ledare. Den som hade sådan omsorg om andra och så mycket tålamod med vanligt folk – också med de onda, de svaga och de dumma – kunde inte fördra fariséernas och de skriftlärdas hyckleri, självgodhet och pedantiska hårklyverier. Gör…allt vad de lär er…men handla inte som de gör, är hans budskap till folket och lärjungarna”. 

            I Matteus 23:24-25 läser vi: 

Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler! 

Ja, här ger Jesus oss alla ett mycket viktigt budskap! Visst fastnar vi ofta i småsaker och det behöver ju inte alltid vara fel. Men vi får inte heller glömma det mest betydelsefulla i livet: rättvisa, barmhärtighet och trohet!

Bevingade ord och uttryck har ofta uppstått över tid genom idog läsning i Bibeln och med flitigt citerade bibelställen som grund. Och det finns många berikande och tänkvärda citat att välja på minsann! Massor av ord och uttryck som vi hör ofta och som vi själva använder - kanske utan att alltid vara medvetna om uttryckens ursprung och bakgrund. Men bakgrunden ger oss en bättre och djupare inblick i den bibliska historien och dess budskap samt inspirerar till vidare läsning. Ja, för Bibeln är en fascinerande bok med gripande berättelser och hisnande utmaningar, vars ord påverkar och verkligen ger oss ”något stort att finna”.

Britten Robertsson

Musik i S:t Johannes kyrka

Onsdag 8 februari 19:00

Operapärlor i vintertid

Pernilla Ingvarsdotter och Thomas Björklund Svensson

 

Pernilla Ingvarsdotter sopran

Thomas Björklund Svensson baryton

Björn Erlandsson piano

Unna dig en stund av virtuosa och glänsande sångtoner med dramatik! Traktens kända sångprofiler tar dig med på ett musikaliskt äventyr. Arior och duetter varvas med berättelser och operapärlor ur livet.

Mässa och soppa

17 januari startar mässa och soppa

12.00 Mässa

Soppa och bröd

Kaka och kaffe

Kostnad 40 kr

KVÄLLSRO I JOHANNESKYRKAN

Behöver du en stunds återhämtning?

Kom till Johanneskyrkan för en stilla stund med meditation, ljuständning, bön, sång och musik

25 januari

8 mars

22 mars

17 maj

31 maj

Klockslag: 19:00

Varmt välkomna!

Bokcirkel för pilgrimsvandrare

Måndagar 13/2-27/3 kl 18-19

Vi kommer tillsammans att läsa boken Pilgrimens sju nyckelord skriven av prästen Hans-Erik Lindström

Nyckelorden blir en fördjupning inför de vandringar som kommer under våren

Anmälan och ev frågor senast 30 januari till                                                                

Annika Johansson diakon 

Tel 070-2341151

annika.s.johansson@svenskakyrkan.se                                         

Pax et bonum (fred och allt gott)

Eldsjälar vid brasan vintern 2023

Tema: Franciskus av Assisi

Nu är eldsjälar vid brasan tillbaka med två samtalskvällar i vintermörkret. Vi träffas vid brasan i Johannesgården tisdagarna 31/1 och 14/2 kl 19-20.30.

Johan Garde

Båda tillfällena kommer att ägnas åt Franciskus av Assisi. Vid det första tillfället (31 januari) får vi bekanta oss med personen Franciskus och hans roll och betydelse i kyrkans historia och tradition. 

 Vid det andra tillfället får vi lära oss mer om och fundera kring vad ett liv inspirerat av Franciskus av Assisi kan betyda idag. Denna kväll (14/2) får vi träffa Johan Garde, präst i Skänninge församling i Linköpings stift. Johan är sedan flera år tillbaka en del av Franciskus tredje orden inom Svenska kyrkan. Tredje orden är i sin tur en del av The Third Order Society of Saint Francis inom Anglikanska kyrkan. Tredje orden samlar män och kvinnor i olika åldrar som känner sig kallade att tjäna Kristus genom bön, studier och arbete. Såhär berättar de om sig själva på sin hemsida: 

”Vår uppgift som franciskaner i tredje orden är att göra Kristus känd och älskad överallt, att främja en anda av syskonskap mellan människor och att leva enkelt. Vi försöker förverkliga detta genom att ha ett aktivt böne- och gudstjänstliv. Det sker genom studier, både av Bibeln och till exempel sociala frågor, miljö, politik och genom aktiva insatser i våra dagliga arbeten ute i samhället. Vi avlägger livslånga löften som stöd och hjälp på den franciskanska vägen.” 

Denna kväll kommer Johan att berätta om orden, varför han har valt att vara en del av den och vad det betyder för honom i hans liv. Johan kommer att vara med via länk på storbild, men vi som vill lyssna och samtala med varandra och med Johan samlas som vanligt runt brasan i Johannesgården. Missa inte detta spännande och unika tillfälle då vi får inspireras av vad det kan innebära att gå i Franciskus fotspår idag.

Nina Lundborg

Välkomna till Johanneskyrkans barnverksamhet våren 2023!

Terminsstart för alla barngrupper är vecka 5:

Bebissång för barn 0–2 år och deras vuxna       Torsdagar 10:00-11:30

Mini för barn 4–5 år gamla                                  Torsdagar 17:00-18:00

Midi för barn 6–7 år gamla                                  Tisdagar 16:30-18:00

Mixi för barn 8–9 år gamla                                  Tisdagar 14:00-16:00

After School för barn 10–12 år gamla                Torsdagar 15:00-16:45

Maxad för barn som går i sexan och sjuan          En onsdag/månad 17:00-19:30

Stora och små och både barn som varit med innan och nya barn är varmt välkomna till en ny termin.

Vi ser fram emot att träffa er!

Hälsningar från Felicia, Malin och Karin              

Välkomna till mässa med Små och stora och till Dopets dag 5/2 klockan 10:00.

Alla som döptes i vår församling under 2022 är välkomna att hämta sin dopängel under dopets dag 5/2 klockan 10:00. Vi firar Kyndelsmässodagen med en familjevänlig mässa där alla får ta emot sin dopängel som hängt i dopträdet ända sedan dopet skedde. Nu är det dags för änglarna att få flyga vidare!

Efter mässan fikar vi extra gott kyrkfika för att fira alla nydöpta!

 

 Änglarna i vårt dopträd kommer från al-Kahf i Betlehem. De är gjorda av bortslängda flaskor eller glas som krossats i samband med den israeliska invasionen. Glasbitarna samlas ihop och fogas samman till konstföremål som berättar om både rädsla och hopp. Glasskärvorna är ett tecken på världens trasighet, men när de fogas samman till änglar blir de ett rop om fred, rättvisa och värdighet. Varje ängel är handgjord och därför helt unik i sitt utformande. 

 

Om du hör till någon annan församling och döptes 2022, hör av dig till församlingspedagog Karin så ordnar vi en dopängel till dig också.

 

Karin Nylander

S:t Johannes kyrkorum

Vårt kyrkorum är öppet för ljuständning och enskild bön

Söndag 9:00-13:00

Övrig tid: ring på nere vid Johannesgården så öppnar vi kyrkan ifall vi är här!

 

Om du önskar kontakt med oss

som arbetar i Sankt Johannes kyrka

är du välkommen att höra av dej.

  

Annette Öderwall - församlingsherde
0480-421432

Nina Lundborg - komminister
0480-421436

Annika Johansson - diakon
0480-421433

Karin Nylander – församlingspedagog
0480-421477

Felicia Peterson - pedagog
0480-421468

Malin Burmeister - pedagog
0480-421435

Per-Ola Svensson - kantor
0480-421437

Sonja Andersson - vaktmästare
0480-421473

Catrine Svanström - vaktmästare
0480-421475

Du kan skicka mail via vår hemsida: www.kalmarstjohannes.se

Följ oss gärna på Instagram.

Där heter vi St.johannesKalmar.

Vi finns också på Facebook!

Nästa blad kommer 12 februari!

Du är alltid välkommen till Johanneskyrkan!