Bevingade ord ur Bibeln
Bibeln är 5 000 års människovisdom i koncentrerad form. Det finns något stort att finna i den och det behöver vi ta vara på. Ja, så har barnboksförfattaren Ulf Nilsson (1948-2021) sagt om Bibeln – en utsaga som jag håller med om! Tänk att visdomsord, sagda och nedskrivna av människor för många tusen år sedan, är lika relevanta idag som då. Fascinerande! Bibelns ord påverkar och den ger oss verkligen ”något stort att finna”.
Bibeln var den första bok som trycktes på världens första tryckpress av Johann Gutenberg 1455 (Bibelsällskapet). Idag finns hela Bibeln på 513 språk och Nya testamentet på inte mindre än 1 295 språk. Gustav Vasas Bibel eller mer korrekt Biblia, Thet är: All then Helgha Scrifft, På Swensko (NE), är den första svenska översättningen – Nya Testamentet utgavs år 1526 och sedan hela Bibeln år 1541. Under en lång tidsperiod av 350 år lyssnade nästan varje svensk minst en gång i veckan till läsning ur Vasabibeln eller Karl XII:s Bibel från 1703. ”Bibeln och psalmboken var länge de enda böckerna som fanns i de flesta hem” – påpekar Bibelsällskapet. Detta påverkade det svenska språket och har också gett Bibeln en roll som språkbevarare! Med Bibelns som grund fick man ett språk gratis - egentligen utan någon möda alls – genom hemmen och det språkbruk som användes där. Fantastiskt! Även nuförtiden citerar vi ofta Bibeln - i form av exempelvis bevingade ord och uttryck – och vi är minsann inte alltid medvetna om att uttrycken kommer från vår Bibel. Här ger jag några exempel på ord och uttryck från Bibeln, som fortfarande är klart gångbara och också används flitigt av både mig och många andra:
”Att fara fram som ett Jehu” – ett bevingat uttryck som verkligen tillämpas ofta. Vi använder, kanhända lite förvanskat, detta uttryck i betydelsen att fara fram fort, vara våldsamma eller hänsynslösa. Men att Jehu är namnet på en biblisk personlighet, en kung, som levde på 800-talet f.Kr. är kanske något vi nästan har tappat bort. Jehu var alltså en konung i Israel och han var känd för sitt vilda sätt att fara fram i stridsvagn. Han gjorde en statskupp mot den sittande kungen, Joram, och intog därefter själv tronen. Sedan for Jehu land och rike runt och drev igenom en utrensning av avgudadyrkan. Och så här beskrivs kung Jehu i Andra Kungaboken 9:20 när en väktare i tornet på långt avstånd ser kungen komma körande:
Vaktposten rapporterade: Han har nått fram till dem men kommer inte tillbaka. Det måste vara Jehu, Nimshis son – han som kör som en vettvilling. Och i vår gamla familjebibel från 1800-talet är texten översatt som följer: ...och det är ett körande, såsom Jehu körande, Nimfi sons; ty han körer likasom han wore rasande!”
Ja, visst är detta riktigt kraftfulla beskrivningar av Jehus framfart!
”Ramaskri” – ett starkt bevingat ord som har sitt ursprung i ett dramatiskt och gripande sammanhang i Bibeln. Här handlar det om en fruktansvärd sorg, som vi kan läsa om i Jeremia 31:15:
Så säger Herren:
Rop hörs i Rama,
klagan och bitter gråt:
Rakel gråter över sina barn.
Hon låter inte trösta sig,
ty hennes barn finns inte mer.
Rama var en ort, som låg mellan Bethel och Betlehem.
I Bevingade ord ur Bibeln skriver Hans-Eric Holger att i den gamla bibelöversättningen står det: Detta säger Herren: Man hörer en klagelig röst och bitterlig gråt i höjdene…”. Rama nämns inte i bibeltexten. Detta är en felöversättning, påpekar H-E Holger och därför kan uttrycket ”ramaskri” inte självt ha uppstått i svenskan. Det är med största sannolikhet ett lån från danskans ”Ramaskrig”. Ända sedan år 1633 har texten i den danska Bibeln nämligen varit: En Røst blev hørdt uti Rama, Graad og Skrig og megen Hylen…. Så spännande! I vår gamla familjebibel är felöversättningen tillrättad och texten lyder: Man hörer en klagelig röst och bitterlig gråt i Rama….
I Matteusevangeliet 2:18 citeras detta bibelställe! Ramaskriet kommer återigen ur en fasansfull sorg – när mödrarna skrek ut sin sorg efter de betlehemitiska barnamorden. Herodes den store, judarnas kung 37-41 f.Kr., var maktfull och ville inte veta av några rivaler. Hans misstänksamhet var riktad mot alla som han trodde hade planer på att beröva honom tronen, skriver Libris stora handbok till Bibeln. Vänner och fiender, tjänare, präster och adelsmän – ja alla, som av någon anledning kom i hans väg, lät han döda. Och så alla små gossebarn! ”Barnamorden i Betlehem är typiska för de grymheter som finns historiskt belagda” (Handbok till Bibeln). Matteus skriver och citerar Jeremia i sitt andra kapitel vers 16-18:
När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer.
Ja, att ramaskri utrycker fruktansvärd sorg råder väl inga tvivel om!
”Kreti och pleti” – detta bevingade uttryck är numera synonymt med vem som helst, blandat sällskap eller löst folk. Uttrycket är vanligt förekommande och tillhör, enligt H-E Holger, den mer ”vårdslösa vardagsprosan”. Ursprunget kommer från Bibeln, närmre bestämt från Andra Samuelsboken, där det står skrivet om kung David. Han rönte stora framgångar i krigen mot grannfolken och Israel utvecklades till en stormakt i området. David var kung över hela Israel och han sörjde för lag och rätt hos sitt folk. I Andra Samuelsboken 8:18, talas det om kung Davids livvakt bestående av utländska legosoldater:
Benaja, Jojadas son, förde befälet över kereteerna och peleteerna och Davids söner tjänstgjorde som präster. De utländska soldaterna var kereteerna och peleteerna och dessa folks hemvist är inte helt klarlagd. I Gustav Vasas Bibel så väl som i vår 1800-talsbibel heter folken ”Crethi och Plethi”: Benaja, Jobada son, war öfwer Crethi och Plethi; och Davids söner woro prester.
Ja, visst förekommer detta bibliska uttryck allmänt och personligen upplever jag att vi oftast menar vem som helst eller en salig blandning, när vi i vardagligt bruk använder uttrycket kreti och pleti!
”Att sila mygg och svälja kameler” – ett vanligt och mycket tänkvärt bibliskt uttryck, som visar på hur vi människor ofta hänger upp oss på småsaker - men missar det väsentliga! Detta citat har Jesus själv gett oss och det hittar vi i hans straffpredikan mot de skriftlärda och fariséerna. Handbok till Bibeln skriver: ”Jesus går till våldsamt anfall mot Israels lagiska, men djupt respekterade religiösa ledare. Den som hade sådan omsorg om andra och så mycket tålamod med vanligt folk – också med de onda, de svaga och de dumma – kunde inte fördra fariséernas och de skriftlärdas hyckleri, självgodhet och pedantiska hårklyverier. Gör…allt vad de lär er…men handla inte som de gör, är hans budskap till folket och lärjungarna”.
I Matteus 23:24-25 läser vi:
Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!
Ja, här ger Jesus oss alla ett mycket viktigt budskap! Visst fastnar vi ofta i småsaker och det behöver ju inte alltid vara fel. Men vi får inte heller glömma det mest betydelsefulla i livet: rättvisa, barmhärtighet och trohet!
Bevingade ord och uttryck har ofta uppstått över tid genom idog läsning i Bibeln och med flitigt citerade bibelställen som grund. Och det finns många berikande och tänkvärda citat att välja på minsann! Massor av ord och uttryck som vi hör ofta och som vi själva använder - kanske utan att alltid vara medvetna om uttryckens ursprung och bakgrund. Men bakgrunden ger oss en bättre och djupare inblick i den bibliska historien och dess budskap samt inspirerar till vidare läsning. Ja, för Bibeln är en fascinerande bok med gripande berättelser och hisnande utmaningar, vars ord påverkar och verkligen ger oss ”något stort att finna”.
Britten Robertsson
