Kyrka och kyrktorn i snö
Foto: Per-Ola Svensson

Johannesbladet nr 8 2022

27 november - 8 januari

Mörker och motstånd

Ska ni ha några adventsljusstakar i fönstren i församlingshemmet i år? Det är en av de vanligaste frågorna inför denna adventstid. Man frågar inte för att adventsljusstaken har spelat ut sin roll utan i undran över hur vi möter skenande elpriser och belastningar på elnätet. Hur tar vi bäst ansvar, genom att låta lysa eller genom att hålla släkt? Kanske kommer vi att se färre julslingor i trädgårdarna i år. Men adventsljusstaken är en viktig symbol. Jag tänker att vi alla har längtat i år, längtat efter ljus och värme, efter stjärnor som visar på riktning och mål och efter adventsljusstakar i mörka fönster. 

Så vi i Johannesgården gör som alla andra, byter till LED-lampor och nya timers för att minimera elpris och belastning, kortar ner brinntiden och sållar lite bland fönstren. Men ljusen ska lysa i år för vi behöver all motvikt till tidens mörker. Vi behöver mer än förr påminnelsen om vem det är som kommer till oss i advent och om den där friden som han kan ge mitt i oron. Vi behöver adventspsalmernas trotsiga hopp om fredskonungen mitt i en tid av krig och framtidsoro.  Ropen om fred och rättvisa behöver ljuda över världen. Och adventsljusstaken är en tydlig motreaktion mot mörkret, i alla fall om den tänds på rätt håll. Kanske har du mött någon som har påpekat att du haft din adventsljusstake åt fel håll, det är inte helt ovanligt i Kalmar så det gäller att ha koll på väderstrecken. För väderstreck är fyllda av symbolik i kyrkans värld. Vi går in i kyrkor från den stora porten i väster, går mot koret som alltid bör ligga i öst eftersom vi går för att möta Kristus som kommer som den uppgående solen ifrån öst. Johanneskyrkan har också som man bör många fönster mot söder. Det gör kyrkan lite varm på sommaren och inte sällan får vi solen i ögonen men arkitekten hade en tanke även med detta som har rötter långt tillbaka i tiden. Fönstren mot norr bör nämligen vara så små och få som möjligt. För norr är mörkrets väderstreck, därifrån kommer kylan och i kyrkorummets symbolik även ondskan. När vi så tänder vår adventsljusstake i kyrkan så ska den tändas från söder till norr, en söndag i taget. Vi besegrar mörkret ett steg i taget, genom det lilla du kan göra av vänlighet och kärlek för din nästa, genom varje bön och genom det hopp som du kan ge åt världen.  Varje söndag i advent låter vi ljusen lysa lite starkare för att när julnatten kommer flöda över barnet i krubban.  Barnet som är världens ljus. Så i år när du letar i kartonger efter sladdar och timers, byter till energisnåla lampor och försöker komma ihåg var du la förlängningssladdarna, leta fram en kompass och sätt din adventsljusstake i nordsydlig riktning. En symbol från gamla tider javisst, men också en trotsig motståndshandling. Nu sjunger vi vårt hosianna, nu betvingar vi mörkret ett ljus i taget. 

Annette Öderwall, församlingsherde i S:t Johannes

Hon kommer med ljus i sin krona…….

 Ja, snart är det dags för årets luciafirande! Men låt oss först resa tillbaka i tiden en sväng – vi startar i början av 1950-talet och mitt första mer offentliga deltagande i firandet av Lucia. I byn där jag växte upp fanns många barn och ungdomar i alla åldrar och de flesta gick i söndagsskolan eller i någon ungdomsgrupp. Detta resulterade i att det anordnades gigantiska luciatåg, där alla åldrar hade förmånen att få delta. Tåget bestod traditionsenligt av en lucia, massor av tärnor, stjärngossar och tomtar. Min absolut bästa barndomskompis, Kerstin och jag var fem år vid luciafirandet 1952 och vi tillhörde förstås de yngre söndagsskolbarnen då. Men även vi, som var riktigt unga fick delta i evenemanget. Jag och Kerstin blev till och med de två tärnorna som valdes ut att gå först i processionen - före lucian - och vi fick också stå framför det årets ljusdrottning under hela den långa ceremonin. Det var stort och ansvarsfullt! På bilden står vi beredda med glitter i håret, röda sidenband runt magen och fina nya lusseklänningar, som min mor hade sytt åt oss. Och med blommor i händerna i stället för ljus! Av säkerhetsskäl tilldelades inte de minsta barnen levande ljus – vi fick i stället förmedla budskapet med hjälp av en liten bukett rosa cyklamen! Hur eller hur är det ett både roligt och sentimentalt att minnas hur högtidliga och stolta vi kände oss där och då - och hur vi med all kraft sjöng med i luciasången:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva

Kring jord som sol'n förlät, skuggorna ruva

Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus

 Sankta Lucia, Sankta Lucia…………. 

Småtärnor - 1952

Men var kommer våra luciatraditioner ifrån och vem var Lucia? Enligt ”Nordiska museet” var Lucia en välbärgad italiensk jungfru och hon var en varmt troende kristen katolik, som levde i Syrakusa på Sicilien i slutet av 200-talet. Enligt legenden hade flickans mor lovat bort henne till en man, men Lucia ville inte gifta sig. Hon hade bestämt sig för att förbli ogift, för att ännu mer kunna leva för Gud. Lucia lyckades skjuta upp förlovningen och hon bad Gud att han skulle hjälpa henne. När sedan Lucias mor blev svårt sjuk, mötte mor och dotter ett helgon, som meddelade att Lucias tro hade botat modern. Då modern hade tillfrisknat lovade hon därför sin dotter att hon skulle slippa att gifta sig. Men då kände sig i stället den tilltänkta brudgummen kränkt. Så han angav Lucia till kejsar Diocletianus – en kejsare som förföljde alla kristna. Ja, att vara kristen var faktiskt straffbart under romartiden. Lucia blev därför arresterad och ställd inför rätta och anklagades för att vara kristen! Hon dömdes till döden och hon avrättades den 13 december år 304. 

Men ganska snart blev Lucia helgonförklarad av den katolska kyrkan. Hon fick sitt namn i almanackan den 13 december eftersom helgon oftast firas på sin dödsdag – den himmelska födelsedagen. Under medeltiden tog sedan Lucia plats i den julianska kalendern (som fått sitt namn efter Julius Caesar) och som också användes i Sverige vid den tiden - i den kalendern inföll vintersolståndet den 13 december. I Sverige har därför alltid Lucia varit en symbol för att ljusare tider är på väg och att dagarna börjar bli längre igen. Och namnet Lucia kommer av det latinska ordet lux och betyder ungefär ”den lysande” eller ”ljusbärerska”. Så här skaldar Johnny Johansson i sin luciasång, publicerad 1969:

Så mörk är natten i midvintertid                   I mörka natten i midvintertid               

men se då nalkas Lucia                                   vi hälsar dig väna Lucia

Hon kommer den goda med ljuset hit          Välkommen du goda med ljuset hit

hon kommer med hälsning om julefrid         välkommen med hälsning om julefrid

hon kommer med ljus i sin krona                   välkommen med ljus i din krona

Vårt luciafirande har rötter både i förkristna ljusfester och i en helgonlegend och det är en av de mest mångskiftande traditionerna i vårt land. Luciasedens ursprung är komplext, skriver ”Nordiska museet”. Det har genom åren varit både enkelt och överdådigt, skämtsamt och allvarligt, oskuldsfullt och oanständigt, heligt och profant, folkligt och aristokratiskt, privat och offentligt! Det sägs att den första vitklädda lucian i Sverige ska ha skådats i Skövdetrakten år 1764 (stromma.com). Den västsvenska lucian, på 1700-talet, hade inte mycket gemensamt med helgonet Lucia. Hon beskrevs ibland som god och vacker men lika ofta som ful och mindre nogräknad.

Den tradition vi förknippar med dagens luciafirande härstammar också från Västsverige, varifrån den under 1900-talet har spridit sig över hela landet och så småningom till övriga Norden och ut i världen! - påpekar ”Nordiska museet”. Ja, det folkliga västsvenska lussefirandet var från början en lokal tradition, som inte bara spreds runt om i vårt land, utan också till våra nordiska grannar och vidare ut i världen. Så mäktigt!  Det högtidliga luciafirandet, som vi känner igen oss i idag med vitklädd lucia, tärnor, stjärngossar och tomtar blev brukligt först på 1950-talet. I den nuvarande formen har firandet en viktig roll som förmedlare av den kristna traditionen. Så här skriver ärkebiskop Martin Modéus i sin bok ”tradition och liv”: 

Hela luciagestalten är fylld av symbolik. Den vita dräkten är dopdräkten, symbolen för renheten som Gud skänker oss. Den renheten, ett annat namn för förlåtelsen, får vi som gåva när vi upplever att livet har smutsat ner oss. Kronan är dels en symbol för glorian - ljuset som strålar från den som levt riktigt nära Gud, dels en hedersbetygelse åt fastheten och styrkan i Lucias livshållning. Den historiska Lucia blev martyr, hon blev dödad därför att hon höll fast vid Kristus. Martyrskapet får vi också en påminnelse om i det röda bandet runt midjan, en symbol för blodet. Och det är med ljus som Lucia och hela hennes följe kommer. Mitt i vintermörkret bärs ljuset till oss som ett Guds leende, och värmen sprider sig i kropp och själ. Lucia är en budbärare om Kristus, och ljuset är en påminnelse om Jesus som sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” (Johannesevangeliet 8:12).  

Visst är luciafirandet en både stark och livfull tradition, som ofta berör oss känslomässigt! Lucia och hennes följe, med budskap om ljus i mörkret, fyller oss med framtidstro och vår uppgift blir att hjälpas åt att sprida glädje och hopp! Och visst fylls jag med hopp om en bättre värld och ljusare tider när ”lucia kommer med ljus i sin krona” tillsammans med ljusbärande tärnor, stjärngossar och tomtar. Ja, och av erfarenhet vågar jag nog påstå att några rosa cyklamen i en barnhand kan vara nog så stämningshöjande och också sprida både ljus och glädje i lussetider!     

Britten Robertsson

Kvällsro

19.00 i S:t Johannes kyrka

En stund för vila, ro och återhämtning

Glaskors med levande ljus framför

Bibelmeditation

Ljuständning, bön, sång och musik

30 november

Varmt välkomna!

Musik i S:t Johannes kyrka

Onsdag 14 december 19:00

Therese Wahlgren

Vi upprätthåller traditionen med en konsert i advents- och julanda. Therese Wahlgren är en regionalt välkänd och mycket uppskattad musikprofil som har återkommit till oss år efter år och glatt oss med sin sång. Hon har sagt: ”Det blir inte riktigt jul om jag inte får komma till Johannes.”

Per-Ola Svensson kompar så gott han kan.

Onsdag 4 januari 19:00

Mixed Voices

Vokalensemblen Mixed Voices ger konsert i trettondedagstid
Dirigent Åsa Cederholm
Pianist Stanley Gustafsson
Trumpet Stefan Oskarsson
Piccolaflöjt Åsa Jonasson Helgee
 

Luciagudstjänst 11/12 klockan 16:00

Välkomna att fira lucia med församlingens barn som medverkar med ett luciatåg, vi tar upp en kollekt till Act Svenska kyrkans julinsamling och avslutar med luciafika med munkar.

Alla barn mellan 6–13 år som vill vara med i luciatåget övar tisdagen 6/12 klockan 16:00. 

Julspel 24/12 klockan 11:30

På julaftonen uppförs ett julspel med drama och sång. Barnen har roller som bland annat herdar, vise män, Josef, Maria och kamelskötare.

Känner ni något barn som vill vara med? Alla är välkomna till våra tre övningar. För att kunna ha en av de större rollerna behöver barnen kunna vara med på alla tre övningarna.

Vi övar 12/12, 15/12 och 20/12 vid alla tillfällena träffas vi klockan 16:00-17:30. 

Anmälan till karin.nylander@svenskakyrkan.se

     senast 11/12

Krubba med krubb 20/12 klockan 18:00

Välkomna till en vardagssamling framför julkrubban då ni mitt i julveckans stress får sätta er ner en stund i kyrkan och höra julberättelsen genom krubbfigurerna.

Efter samlingen i kyrkan äter vi en gemensam måltid, krubb helt enkelt!

För att kunna planera måltiden är det anmälan senast 19/12 till karin.nylander@svenskakyrkan.se

Hälsning från församlingsrådet 

Adventstiden är i antågande och det är ju en tid i väntan på Jesus ankomst! Första advent markerar också starten på ett nytt hoppfullt kyrkoår. Årets mörkaste tid - men med så mycket ljus och glädje! I S:t Johannes församling gläds vi också åt att renoveringsarbetet i vår kyrka är till ända. Efter en lång period med begränsade lokaler kan vi nu, till första söndagen i advent, åter använda församlingssalen och köket på övre plan. Vi i församlingsrådet ser verkligen fram emot att ses i vår kyrka i advent och att sedan tillsammans fortsätta gemenskapen vid fikabordet - nu i fräscha och välanpassade lokaler!

Med tillönskan om en fin och ljus adventstid, ett gott nytt kyrkoår och en riktigt GOD JUL! 

Församlingsrådet i S:t Johannes församling

Bryt en tradition - ingen flicka ska giftas bort

Genom Act Svenska kyrkan är vi alla inbjudna att vara med och förändra världen. Den kampanj som inleds på första advent och som pågår till och med trettondagen, fredagen den 6 januari 2023, fokuserar på barnens och då främst flickornas rättigheter.

Julen är alldeles särskilt barnens högtid. Genom julkampanjen fokuserar vi främst på flickornas villkor över hela världen.Tillsammans med våra samarbetspartner Act Svenska kyrkan för barnens ställning i familjen, i lokalsamhället och i respektive land.

Sett i ett internationellt perspektiv finns det mycket att göra för att hjälpa flickor att växa upp utan skadliga traditioner. Alla barn har rätt till ett värdigt liv! Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp krossar drömmar och slår sönder liv - varje dag. Kampen pågår och vi alla kan vara med.

Vi är vana vid att traditioner inramar våra liv. Det gäller inte minst kring jul och nyår. Advent, lucia och jul är för oss ofta förknippade med positiva traditioner. Sett i ett internationellt perspektiv är bilden inte lika vacker. Skadliga traditioner över hela världen fråntar flickor rätten till sin kropp och sitt liv.

Det globala förtrycket mot flickor och kvinnor är ett av de största brotten mot mänskliga rättigheter. Könsrelaterat våld får inte accepteras. Varje dag könsstympas fler än 10 000 flickor. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort. Sådana skadliga traditioner måste brytas! Tillsammans med våra samarbetspartner arbetar Act Svenska kyrkan för ett värdigt liv för alla barn över hela världen.

Legenden om Lucia är berättelsen om en flickas kamp för sitt liv, sin tro och sin värdighet. Detta exempel ger oss möjlighet att lyfta fram det arbete som bedrivs för barnens rättigheter i hela världen.

Det kan gälla en dagworkshop i Indien, där tonårsflickor blir medvetna om farorna med barnäktenskap. Det kan gälla arbetet mot könsstympning i Tanzania. Flickor behöver utbildning om sina rättigheter och hjälp mot föräldrarnas beslut om könsstympning. I Palestina kan det gälla att barn inte ska giftas bort och om pojkars och flickors lika rätt att ärva och äga mark. Då gäller det alltså utbildning i familjerätt.

Under kampanjtiden finns det många tillfällen då du kan bidra till en bättre värld att växa upp och leva i. Kollekter, direkta gåvor eller köp av en ask med ljus till dig själv eller som present är bara några exempel på vad vi kan göra för att förbättra världen.

Tack för din gåva! Tack för ditt engagemang!

Marianne       Karin       Claes

ombud för Act Svenska kyrkan i församlingen

Plusgiro 90 01 22-3, Bankgiro 900-1223, Swish 900 12 23

Om du önskar kontakt med oss som arbetar i Sankt Johannes kyrka är du välkommen att höra av dej.

Annette Öderwall - församlingsherde
0480-421432

Nina Lundborg - komminister
0480-421436

Annika Johansson - diakon
0480-421433

Karin Nylander – församlingspedagog
0480-421477

Felicia Peterson - pedagog
0480-421468

Malin Burmeister - pedagog
0480-421435

Per-Ola Svensson - kantor
0480-421437

Sonja Andersson - vaktmästare
0480-421473

Catrine Svanström - vaktmästare
0480-421475

Du kan skicka mail via vår hemsida: www.kalmarstjohannes.se

Följ oss gärna på Instagram.

Där heter vi St.johannesKalmar.

 Vi finns också på Facebook!

Nästa blad kommer 6 januari!

Du är alltid välkommen till Johanneskyrkan!