Johanneskyrkan - tegelröd mot grå himmel
Foto: Per-Ola Svensson

Johannesbladet

Nr 8 2020

Höstens vår

När jag var yngre ville jag helst bara gå i ide från och med oktober. Det är den tid då man – i alla fall jag – på allvar börjar känna av höstens ankomst. Det blir allt mörkare och stormigare; regnet piskar alltmer i ansiktet. Men ju äldre jag blir desto bättre blir jag på att leva i nuet. Varför gå i ide? Man missar ju så mycket! Höstens färgskiftningar och fågelsträcken i den höga luften, till exempel! Dan Andersson visste vad som ger kvalitet åt livet (ur Kolvaktarens visor):

När de gamla såren heta tära,
när din kind är värr av ensamhetens gråt,
när att leva är att stenar bära
och din sång är sorg som vilsna tranors låt,
går och drick en fläkt av höstens vindar,
se med mig mot bleka, blåa skyn!
Kom och stå med mig vid hagens grindar,
när de vilda gässen flyga över byn.

  Vi ropar ”På återseende!” efter gässen. Erfarenheten säger oss att de kommer tillbaka. Vi kämpar på tills våren kommer igen. Höstmörkret är inte farligt. När jag en gång beklagade mig över mörkret sade en klok person: ”Se mörkret som en trygghet i stället – något att gömma sig i!”

Erik Axel Karlfeldt (ur Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim):

Nu är den stolta vår utsprungen,
den vår de svage kalla höst.
Nu blommar heden röd av ljungen
och hvitt av liljor älvens bröst.
Nu är den sista visan sjungen
av sommarns kvinnligt veka röst;
nu stiger uppför bergens trappa
trumpetarn storm i dunkel kappa.

Väl mig, då lekens minnen tvina,
att du var allvar och står kvar,
att ingen sol behövs att skina
vår kärlek varm i svala dar!
Hör, himlens hårda väder hvina
sin högtidshymn för trogna par.
Vi le, när jorden reds och darrar;
vår lyckas hus har goda sparrar.

Atle Burman (ur Buren av ljus, Argument förlag):

Det känns att vintern nalkas då björkens blad blir mull
och fink och lärka flyttar för korta dagars skull.
Det känns som bittert avsked när häggen går i grav.
Var är nu alla löften som våren en gång gav.

  Tillvaron har flera sidor. Det är inte bara växt och knoppning, det är också frukt, skörd och så småningom död. Men enligt det kristna hoppet är det inte slut där. Atle Burman igen:

Gud hjälp mig se på hösten med sommarperspektiv,
ty då kan blommor vissna men ändå ser jag liv.
Ja, hjälp mig ödmjukt ana den kärlek bakom allt
som varsamt vill förvandla allt liv till ny gestalt.

Per-Ola Svensson

En färgglad kjol
En färgglad kjol Foto: Britt-Marie Robertsson

Bevingade ord och uttryck ur Bibeln

Lycka - för en ung flicka i 10-årsåldern - kan vara att få en ny kjol! Det kan också bli en tvärtomkänsla! Och så blev det, vid ett oförglömligt tillfälle, för ett av barnbarnen. Vi, farmor och farfar, reste ett sommarlov till Bornholm tillsammans med våra två barnbarn. Flickorna gillar att gå på shoppingrundor och under resan hamnade vi bland annat i en affär med stort utbud av kläder, som både passade just deras åldrar och som de verkligen tyckte om. De provade och valde och vrakade!  

  Den yngsta av tjejerna hittade en kjol, som hon blev enormt förtjust i. Hon provade den och visade oss och frågade vad vi tyckte. Jättefin! sa vi. Men så började hon, helt på egen hand, att syna kjolen närmare i sömmarna. Och plötsligt fick hon ögonen på tillverkningslandet – kjolen var tillverkad i ett land där det inte är helt ovanligt med barnarbete. Reaktionen var omedelbar! Framför mig hade jag en tårögd flicka som utbrast: Farmor, jag kan bara inte köpa den här kjolen. ”Det skulle skära mig i hjärtat” varje gång när jag tog på mig den och jag skulle bara tänka på att det kanske är ett barn som har sytt den! Hon fortsatte mycket bestämt: Jag tycker att kjolen är jättefin, men jag kan absolut inte köpa den!     

  Det var verkligen ett känsloladdat ögonblick. Ja, och något kjolköp blev det förstås inte den gången. Men jag är övertygad om att vår flicka fattade rätt beslut. För ”det som skär mig i hjärtat” gör ont och den smärtan är jobbig att bära – och i de fall det är möjligt bör vi undvika det. Så genom att ibland ta ett steg tillbaka kanske vi kan bidra till att visa att något är felaktigt och orätt – som i det här fallet barnarbete! Förekomsten av barnarbete försvann ju inte med att barnbarnet undvek att köpa en kjol. Men hennes bidrag blev att inte uppmuntra dylikt arbete och att på det sättet också värna om barns självklara rättigheter. Och vi andra, ja vi fick alla en rejäl tankeställare!

  ”Det skär mig i hjärtat” är ett kraftfullt och starkt uttryck för medömkan eller sorg och är hämtat från Apostlagärningarnas 5:e kapitel, men från en gammal bibelöversättning (en reviderad version av Gustav Vasas Bibel från 1541). Det berättas om översteprästerna, som ville förbjuda apostlarna att undervisa och förkunna om Messias och om uppståndelsen. Översteprästerna kunde inte förstå budskapet, som apostlarna förde fram. De levde i en annan kultur och följde strikt GT:s lagar. De hängde helt enkelt inte med på vad som hände runt omkring dem – de var därför inte klara över att den förändring som de själva väntade på redan hade kommit! Men apostlarna hade fått uppdraget att förkunna allt om Guds rike.  Översteprästerna protesterade mycket dogmatiskt, men apostlarna gav till svar: ”Man måste lyda Gud mer än människorna”.  Översteprästernas reaktion i Apostlagärningarna 5:33 lyder i den gamla översättningen: ”Då de detta hörde, skar det dem i hjertat, och de begynte rådslå, att de måtte dräpa dem”. I vår ärvda gamla Bibel, tryckt i slutet av 1800-talet, lyder texten som följer:

”Då de detta hörde, skar det dem i hjertat, och de rådslogo, att de måtte rödja dem ur vägen”

Detta är verkligen ord och inga visor från prästerskapet!

  I de gamla översättningarna är det uppenbarligen fråga om ett uttryck för översteprästernas/rådsmedlemmarnas starka förbittring och vrede eftersom de t.o.m. är beredda att döda. I nästa bibelöversättning - från 1917 års kyrkobibel - har man, vid översättningen, tagit hänsyn till förskjutningen av betydelsen och den språkliga förändringen under tidens lopp samt mer sakligt beskrivit översteprästernas upprörda känslor. Man har värnat om att undvika missförstånd av tolkningen och därför ändrat översättningen: ”När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade”. I vår Bibel 2000 är texten riktigt tydlig: ”Rådsmedlemmarna blev ursinniga”. Innebörden i texten har härmed förändrats och anpassats till dagens språkbruk. För mig är inte ”det skär mig i hjärtat” samma sak som att vara ”förbittrad eller ursinnig”. När vi idag använder oss av detta ordspråk menar vi - precis som vårt barnbarn – att när ”det skär oss i hjärtat” strömmar en våg av medömkan och smärta genom kroppen! Att bli ”ursinnig” är däremot att oresonligt tycka illa om någon eller något.

  Men de ursprungliga orden är starka - det skär oss i hjärtat och vi känner sorg och medlidande för alla som lider och alla som utsätts för orättvisor. Och visst skär det oss i hjärtat när vi tänker på vår planet och den osunda miljö vi har skapat?! Det bibliska uttrycket i den äldre översättningen har levt kvar och är ett starkt och kärnfullt bevingat ord – ett utryck som uteslutande beskriver ödmjukhet och medömkan! Och ordspråket håller gott än i dag.  ”Det skulle skära mig i hjärtat” – ja, hon kunde inte ha uttryckt sin känsla tydligare och med större ödmjukhet och innerlighet, vårt barnbarn!

Britten Robertsson

Garnnystan och texten "We knit for peace"
Vi stickar för freden

S:t Johannes är med i projektet We knit for peace

Detta är ett projekt som drivs tillsammans med Borås textilmuseum, Cirkus Cirkör, Borås stadsteater och hemslöjdskonsulenterna VGR (västra götalandsregionen)

Borås är känt för sin långa hantverkstradition, i år fyller staden 400 år, i samband med att detta firas kan alla som vill vara med och sticka för fred. Hantverket för människor samman både här och i världen. För att fira kraften i handarbetet utlyses ett stickuppror där vi i Johanneskyrkan har valt att delta. Vi stickar en filt tillsammans i fredens färg, vitt och vi blir stärkta av att göra något tillsammans. Det går inte att skapa fred ensam, tillsammans kan varje människas strävan bli en del av något större.

Filten kommer vi att skicka till Borås textilmuseum där den får vara med på en utställning som heter Knit for peace, den går att se under perioden 30 januari-11 april 2021

Annika Johansson, Diakon

Nästa blad kommer 27 november.

Du är alltid välkommen till Johanneskyrkan!