Det textila kulturarvet är unikt
I de privata rummen på Ulriksdals slott och Sofiero i Skåne fanns Märta Måås-Fjetterströms mattor under Kungens uppväxt. Idag pryder de golven både på Drottningholm och Solliden. Flera av dem visades i utställningen ”Se på mattorna - det är jag”, tillsammans med ett stort antal textilier inlånade från privatpersoner och institutioner.
I utställningen fanns också flera verk med anknytning till Svenska kyrkan. De består av den liturgiska skruden, kläderna som prästen bär vid gudstjänst, men också olika former av kläden på inredning och föremål som kalk, dopfunt och altare. Allt detta har funnits så länge som gudstjänster firats, på våra breddgrader i nära tusen år.
Viktigt bidrag i förnyelse av de kyrkliga textilierna
Under 1900-talet har Svenska kyrkan sammantaget genom församlingarna varit en stor beställare av kyrkliga textilier skapade av Märta Måås-Fjetterström och hennes efterträdare genom Märta Måås-Fjetterström AB. Det handlar bland annat om antependier eller altarförhängen, ett stort antal mattor för placering i koret eller vid dopfunten, men också predikstolskläden, bårtäcken och bonader.
Tillsammans med andra textilkonstnärer kom Märta Måås-Fjetterström att få en avgörande betydelse för förnyelsen av de kyrkliga textilierna, som var en del av genomgripande förändringar i kyrkorummen mellan cirka 1920-1970.
Det handlade både om estetisk och praktisk funktion, men också om betoningen av altaret och koret som kyrkorummets liturgiska fokus. Det stora antalet kormattor som beställdes till kyrkor var del i detta. Märta Måås-Fjetterström både ingick i och skapade en textil tradition.
