Prata med oss

Till innehållet

Jonas Ideström intervjuad

Jonas Ideström är forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet och har precis avslutat ett projekt som rör Svenska kyrkan i glesbygd. I fokus står frågor som rör förhållandet mellan kyrka och bygd, kyrklig identitet och självförståelse. Nästa projekt rör Svenska kyrkans roll i välfärdsprojektet.


Varför forskar man inom kyrkan?    

-         Det finns många svar på den frågan. Vi har mycket att lära av kyrkans historia och erfarenheter genom årtusenden. Forskning är ett sätt att lära av vår historia. Forskarna bidrar genom att ta fram olika slags bilder ur både historia och nutid i och utanför kyrkan. Forskningen ger oss redskap att tänka och reflektera på ett konstruktivt sätt. Kyrkan aktualiserar frågor som skiljer sig från andra, ställer andra frågor och ser med andra ögon på företeelser. Det är ett sätt att hjälpa kyrkan till kritisk självreflektion. Varför gör vi det vi gör? Och hur gör vi det? Bilder och modeller förändras och utvecklas. Samtidigt som kyrkan har förändrats mycket idag mot till exempel slutet av 1800-talet är mycket lika. Vi döper, viger och begraver.

Enligt Jonas finns det två myter om kyrkan vi kan avliva: det finns ingen statisk kyrklig identitet och vi kan inte uppfinna kyrkan på nytt gång på gång.

-         Det finns kontinuitet i kyrkans arbete, vi har döpt i 2000 år men sätten har förändrats. Vi befinner oss i en mittemellantid, mellan Jesu födelse och återkomst, och vi är inte framme än.

Kyrkan finns inte för sin egen skull utan måste vara relevant för sin egen samtid, menar Jonas. Hur kan kyrkans uppdrag bli angeläget? Uppdraget, fortsätter han, utgår från att tillvaron med allt som lever och rör sig, är skapad av Gud. Genom att se hur Jesus levde kan vi ana vem Gud är och skapa en tro, en relation, och ana hur vi är burna i våra liv – ”aldrig övergiven, mitt liv har en mening och betydelse”.

-        Att förklara tro är svårt och att försöka ringa in tro är en utmaning. Våra liv är för stora och viktiga för att kunna snuttifieras.

Vad används forskningen till?

Forskning används till grund för kunskap för beslut i kyrkomötet och kyrkoråd. Genom våra forskningsprojekt kan vi spegla erfarenheter och förmedla bilder från olika sammanhang och tider i och utanför kyrkan som sedan kan komma andra i kyrkan till del.

-        Det är även viktigt att kvalitén på forskningen ska stå sig i den akademiska världen. Andra forskare kan ta del av den, fördjupa och utveckla och komma allmänheten tillgodo.

Vem bestämmer vad man forskar om?

-        Vi för samtal, man är expert inom det egna ämnet, och förankrar inom forskningsenheten. Chefen ska godkänna, men resonemanget förs med kollegor innan beslut. Behov av vissa kunskaper kan uppkomma. Sedan formuleras uppdraget och metoder väljs.

Vilket område forskar du inom?

-        Jag är kyrkovetare, studerar praktisk ecklesiologi, det vill säga läran om eller studiet av kyrkan. Det är en teologisk reflektion över vad kyrkan är och bör vara som sällan utgår från kyrkan teoretiskt utan från de konkreta sammanhang där kyrkan framträder i församlingen.

Berätta om det projekt som avslutas?

-        Jag har studerat Svenska kyrkan i norrländska glesbygder. Syftet har varit att öka förståelsen av hur Svenska kyrkan framträder genom verksamhet, byggnader och relationer. Målet är beskrivningar som hjälper oss att se hur kyrkan framträder eller kan framträda i dessa bygder. Kunskapen används för att kyrkan ska kunna fatta kloka beslut, för att kunna utföra sitt uppdrag. Genom att se behoven och vara tillgänglig genom kommunikation och verksamheter kan kyrkan fungera och vara relevant i glesbygden. Genom mer kunskap och konkreta tankar kring att vara kyrka kan vi forma vårt tänk och agerande.

Och det nya forskningsprojektet?

-        Det nya projektet handlar om kyrka, diakoni och välfärdsfrågor. Svenska kyrkan blir alltmer involverad i välfärdsprojektet. Vad innebär det för kyrkan? Vi anlägger ett teologiskt perspektiv på vad kyrkans roll är och bör vara i detta. Syftet är att bidra till fördjupad reflektion. Målet är att generera kunskap och användbara tankar för kloka beslut. Det är ett aktionsforskningsprojekt som ska förändra och utveckla, inte bara studera, utan där forskare och församling arbetar tillsammans, berättar Jonas. En dialog med dem som jobbar med dessa frågor, med dem som har kunskap och erfarenhet, med präster och teologer.

Hur länge har du forskat inom kyrkan?

-        Sedan 2003, det började med en doktorandtjänst.

Vad är din drivkraft?

-        Jag är uppvuxen i frikyrkan och präst i Svenska kyrkan. Av personliga skäl är jag intresserad av olika kyrkliga kulturer och kulturmöten. Drivkraften är nyfikenhet starkt kopplad till min tro. Vi möter Gud inte bara i bibeln och i bekännelseskrifterna, utan även i den verklighet vi lever i. Det handlar om att söka redskap och perspektiv för att se och förstå kyrkan och Gud i den här världen.