Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

S:t Johannes församling Besöks- och postadress: Frejgatan 31, 11349 STOCKHOLM Telefon: +46(8)50888650 E-post till S:t Johannes församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Intressanta gravar

S:t Johannes kyrkogård innehåller ett stort antal gravar av personhistoriskt intresse.

S:t Johannes kyrkogård innehåller ett stort antal gravar av personhistoriskt intresse. Klicka på länken till kartan för att se var de mest kända gravarna ligger på kyrkogården.

Karta över kyrkogården

För att få veta mer om S:t Johannes kyrkogård läs här under rubriken Strövtåg på S:t Johannes kyrkogård

1. Carl-Olof Rosenius (1816-1868)
Lekmannapredikant, själasörjare, skriftställare och psalmdiktare. Verksam i Stockholm som centralgestalt i en inomkyrklig väckelse, som 1856 organiserades i EFS, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Predikant i Betlehemskyrkan. Några kända psalmer av Carl-Olof Rosenius: nummer 59, ”Med Gud och hans vänskap” och nummer 251, ”Var jag går i skogar, berg och dalar”.   

2. Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861)
Landskapsmålare och tecknare. Strävade efter att utveckla en svensk nationell romantisk landskapskonst genom att måla såväl orörd natur som lantliga miljöer.   

3. Magnus Jacob Crusenstolpe (1795-1865)
Jurist och författare. Bedrev bland annat samhällskritik i en ironisk och insinuant stil. Hans kritik av Carl XIV Johan renderade honom fängelse på Vaxholms fästning. Skrev även historiska romaner, som friskt blandar fakta och fiktion. Mest kända roman är ”Morianen”.

4. Georg Carl von Döbeln (1758-1820)
Friherre och generallöjtnant. Gjorde några av sina största insatser i Finska kriget 1808-09. I Runebergs dikt ”Döbeln vid Jutas” tecknas hans bild med värme och intensitet. På gravmonumentet, ritat av arkitekten och konstprofessorn Fredrik Wilhelm Scholander och uppsatt år 1861, återfinns Döbelns valspråk: ”Ära, Skyldighet, Wilja”.   

5. Axel Notini (1842-1914)
Stuckatör. Fadern kom till Sverige i början av 1800-talet. Axel Notini startade egen verkstad 1875. Verksamheten var länge mycket blomstrande och Axel flyttade in i ett eget hus på David Bagares gata 10 – Stuckatörens hus. Tvingades så småningom sälja huset på grund av en borgensförbindelse. Ruinerad bodde han kvar som hyresgäst. Paradvåningen köptes 1992 av Samfundet S:t Erik och donerades till Stockholms stad för att användas till kulturella ändamål.   

6. Johan Fredrik Martin (1755-1816)
Grafiker, tecknare och akvarellist. Studerade i England på 1770-tale. Samarbetade med bland andra sin bror, konstnären Elias Martin, vars Stockholmsbilder Johan Fredrik graverade. Var även en skicklig tecknare, tecknade bland annat Stockholmsmotiv.   

7. Per Krafft den yngre (1777-1863)
Målare, tecknare, litograf och professor vid Konstakademien. Reste som ung till Paris, där han var elev hos den franske målaren Jacques-Louis David. Utvecklades till ledande porträttmålare i Sverige under första hälften av 1800-talet. Hans porträtt äger en realistisk karaktärsteckning.   

8. Maximilian Myhrberg (1797-1867)
Militär och frihetskämpe. Född i Brahestad, nuvarande Finland. Lämnade 1822 sina akademiska studier i Åbo för att ägna sitt liv åt frihetskamp för förslavade länder: Spanien, Polen och Grekland. Under några år major i svensk tjänst och verkade i Sveriges enda koloni, ön S:t Barhelemy i Västindien.   

9. Gustaf ”Frippe” Fredriksson (1832-1921)
Skådespelare och teaterledare. Debuterade på Dramaten 1852, var större delen av sin karriär knuten till denna scen, vars chef han var i några omgångar kring sekelskiftet. Något av en nydanare genom sin spelstil, som har beskrivits som fint nyanserad och psykologiskt utmejslad, med diskreta skiftningar i både tonfall och plastik. Medverkade i de första svenska filminspelningarna. Grundade Höstsol, skådespelarkollektivets pensionärshem.

10. Edvard Stjernström (1816-1877)

Teaterman. Den drivande kraften vid Mindre teatern vid Kungsträdgården i Stockholm. Medverkade även vid invigningen av Stora teatern i Göteborg år 1859 i hustrun Jeanette Granbergs pjäs ”Carl X Gustaf”. Lät bygga Nya teatern (senare Svenska teatern) på Blasieholmen.   

11. Karl Öhman (1858-1947)

Kyrkoherde. Blev 1908 S:t Johannes första kyrkoherde och var det fram till 1938. I graven ligger även äldste sonen, operasångaren Martin Öhman (1887-1967), som sjöng vid de stora europeiska operahusen (Berlin, London, Wien, Paris och Budapest).

12. Éduard du Puy (cirka 1770-1822)
Schewizisk sångare, violinist, kompositör och kapellmästare. Kom till Sverige 1793, anställdes i hovkapellet. Senare även sångare på Operan. Utvisades ur landet på grund av obekväma politiska åsikter. Återvände 1812 och blev hovkapellmästare.  

13. von Kemnas grav

Här vilar anhöriga till kungamördaren Jaco Johan Anckarström, som sköt Gustaf III den 16 mars 1792. von Kemna var halvbror till Anckarström.   

14. Minnessten över Skevikarna

På 1700-talet jordades här ett stort antal medlemmar av skevikarna, en pietistisk sekt som uppkommit i Finland på 1720-talet. De tog avstånd från kyrkan och dess riter. För skevikarna var religion en enskildhet mellan den troende och Gud. På Skeviks gård på Värmdö levde medlemmarna ett slags klosterliv. Sektens begravningar skedde nattetid på Johannes kyrkogård. De döda kropparna kastades över muren, där de återfanns nästa dag och grävdes ned av dödgrävaren utan några ceremonier.

15. Minnesplatta

Markerar platsen där den gamla S:t Johannes kyrka låg, uppförd 1651 och ersatt med den nuvarande 1890.

16. Polsk minnessten

Monument till minne av de 25 000 polska officerare och soldater som under åren 1940-41, mördades i Ryssland. Stenen restes 1975 men flyttades till S:t Johannes kyrkogård 2001. Den polsk-katolska församlingen i Stockholm hyr sedan många år S:t Johannes kyrka för sina gudstjänster och är en viktig samlingsplats för polacker i Stockholm.