En kvinna med kort hår står framför en modern byggnad med vit fasad.
Foto: Lena Hörnberg

Jag vet inte vad jag skulle göra om inte kyrkan fanns

Majja Hauta Svallmark bor i Ayia Napa på Cypern sedan nio år tillbaka. I Sverige har hon aldrig varit särskilt kyrklig, men på Cypern besöker hon den Skandinaviska kyrkan minst två gånger i veckan. ”Här är kyrkan så mycket mer än bara kyrka”, säger hon.

Idén om att flytta till sydligare breddgrader fick Majja Hauta Svallmark då hon ganska tidigt blev sjukpensionär och kände att hon skulle må bra av att bo på en varmare plats. Att valet föll på Ayia Napa hade delvis att göra med att svärföräldrarna tillbringat 20 vintrar där.

Första besöket för att lyssna på svärfar

– Första gången jag besökte Skandinaviska kyrkan var för att lyssna på min svärfar, som sjöng i kyrkokören. Sedan gick vi tillbaka när vi letade efter en lägenhet. Då fick vi tips om en mäklare och hittade den lägenhet som vi bor i nu.

Sedan dess har Majja blivit en aktiv medlem i församlingen. Hon är engagerad i kyrkans stickklubb, bokcirkel, ansvarar för loppisen och har varit med under nattvandringar. Men hon åker också dit bara för att fika, låna en bok eller få en pratstund.

– Så fort jag har tråkigt åker jag dit, oftast blir det ett par gånger i veckan. Jag springer alltid på någon jag kan prata med. Husmor eller hennes assistent är alltid där och har blivit nära vänner.

andligheten gör skillnad

Det Majja uppskattar mest är gemenskapen och att kunna prata svenska. Får hon problem, vet hon att hon kan vända sig dit. Det finns en stor cypriotisk kyrka ett stenkast ifrån där hon bor. Där går hon in och tänder ljus ibland, men mer än så blir det inte. Det är i Skandinaviska kyrkan hon känner sig hemma.

– Jag vet inte om det har att göra med att det är kyrka, eller att andra svenskar och norrmän vallfärdar dit. Men jag tror att det andliga gör skillnad. Det känns gediget, det finns en kraft och pålitlighet i att det är kyrka. Jag vet inte vad jag skulle göra om den inte fanns.

Det känns gediget, det finns en kraft och pålitlighet i att det är kyrka. Jag vet inte vad jag skulle göra om den inte fanns.

Får inre frid i kyrkosalen

Majja Hauta Svallmark föddes i Finland och flyttade till Sverige när hon var ett halvår gammal. Hon är konfirmerad och kallar sig religiös men har inte varit kyrklig innan hon flyttade till Cypern, mer än att hon varit med på dop och begravningar.

– Min gudstro är inte jättestark. Jag har alltid trott på nånting men kan inte riktigt sätta ord på vad. Men här betyder kyrkan så mycket mer än vad den gör hemma. Sätter man sig i vår kyrkolokal får man en inre frid. Samhörigheten är viktigast för mig.

Hon trivs bra på Cypern och uppskattar både människorna, klimatet och kulturen. Ibland blir det språkförbistringar eftersom Majja varken kan grekiska eller cypriotiska och många äldre kan inte engelska. Men det går bra att använda sig av kroppsspråk, menar hon.

Saknar svensk mat

Det enda hon saknar med Sverige är vissa maträtter. Som glutenintolerant kan det också vara knepigt med innehållsförteckningen på vissa produkter, eftersom det bara står på grekiska eller ryska.

– Men annars är Cypern som hemma nu. I början tyckte jag att det var så varmt på vintern och undrade varför folk gick omkring i tjocka jackor men nu gör jag också det. När jag kommer hem till Sverige på sommaren tycker jag att det är kallt.

Får bara lämna hemmet två gånger om dagen

Att leva under lockdown under coronapandemin har varit tufft, tycker Majja. Enligt lokala bestämmelser får medborgare lämna hemmet två gånger om dagen. Då måste de skicka sms till en lokal myndighet, och får därefter tre timmar på sig att hinna med sina ärenden. Överskrider man tiden blir det böter på 3 000 kronor.

– Vi är väldigt begränsade. Alla restauranger har varit stängda förutom för take-away, och Skandinaviska kyrkan har också varit stängd nu under andra vågen. Men förra våren var det öppet. Många av oss samlades då där för att fika och prata, det var väldigt mysigt.

deltog i begravning via länk

Under pandemin har Majja trots nedstängningen fått sätta sig i kyrkan vid några tillfällen. När hennes svärfar gick bort, hjälpte personalen henne att följa begravningsakten via videolänk. Och när en nära vän i Sverige gick bort i covid fick hon stöd av personalen. Att prata om händelsen river fortfarande upp känslor, och Majja har svårt att hålla gråten tillbaka.

– Jag har inte riktigt tagit in att han är borta än, det kommer att vara en lång sorgeprocess. När det hände pratade jag en hel del med prästen. Det var väldigt skönt att prata med en utomstående om det här. Han visade mig bland annat en psalm som betyder mycket för mig, ibland sätter jag mig och läser den och tänder ett ljus.

Varför tycker du att Svenska kyrkan behövs utomlands?

– Det är en mötespunkt som ger trygghet och stabilitet. Alla känner sig välkomna där, även de som gått ur kyrkan hemma. Man kan både gå dit för att träffa folk över en fika eller få hjälp med datorn, telefonen, handla på loppisen eller läsa dagstidningen.

Majja Hauta Svallmark är aktiv medlem i församlingen på Cypern. Hon är engagerad i kyrkans stickklubb, bokcirkel, ansvarar för loppisen och har varit med under nattvandringar. Foto: Lena Andersson